<p>Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. </p><p>Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.</p><p>I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. </p><p>Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.</p>

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik. I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.