Hur elever beskriver sig själva som lärande individ i matematik, om det finns samband mellan hur elever löser och utvärderar matematikuppgifter samt hur eventuella samband ser ut har undersökt i studien. Åk 8-elevers lösningar av ett antal matematikuppgifter samt fyra elevintervjuer utgör studiens empiri. Utifrån ramverket self-efficacy har matematiklösningarna och intervjusvaren från eleverna analyserats och ett antal kategorier synliggjorts. Resultaten visar vaga samband mellan elevers syn på sin förmåga och hur de lyckas lösa uppgifter i matematik. Efter lösningarna märks att elever omvärderar synen på sin förmåga i enlighet med deras resultat av arbetet. Elever visar osäkerhet kring att delge sina prestationer inför andra i klassrummet då de inte vill riskera att svar och lösningar är felaktiga. Fokus läggs på att producera korrekta svar på såväl frågor som tester och prov vilket även undervisningen tycks efterfråga. Elevers uppfattningar och matematiska identitet påverkas av den undervisningspraktik, samt den sociala kontext de befinner sig i. En syn på en bra matematikelev som flitig, tyst och gör många uppgifter framkommer. Trots osäkerhet kring att eventuellt göra fel så uppskattar och antar eleverna gärna utmaningar i matematik. Detta om syftet med undervisningen de deltar i är att få träna förmågor och att lära framför att prestera och bli bedömda.

En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik. / Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.