Thesis--Columbia. / Bibliography: leaves 237-245.

<p>Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.</p><p>Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet. En avgörande bakgrund verkar vara den drastiskt ökande materialtillgången som innebär att verksamma inom området inte hinner skaffa sig den materialkunskap de skulle behöva, främst om nya material och nya materiallösningar. De största och mest inflytelserika materialbiblioteken finns i New York och Paris och heter Material ConneXion, Innovathéque och MatériO. De flesta materialbibliotek har något förhållande till ett eller flera av dessa tre, och deras databaser är föremål för potentiella framtida samarbetsprojekt.</p>

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek. Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet. En avgörande bakgrund verkar vara den drastiskt ökande materialtillgången som innebär att verksamma inom området inte hinner skaffa sig den materialkunskap de skulle behöva, främst om nya material och nya materiallösningar. De största och mest inflytelserika materialbiblioteken finns i New York och Paris och heter Material ConneXion, Innovathéque och MatériO. De flesta materialbibliotek har något förhållande till ett eller flera av dessa tre, och deras databaser är föremål för potentiella framtida samarbetsprojekt.