En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen. / One third of all food produced never reaches a human stomach. Sweden's municipalities are described in the Swedish Government's action plan for Agenda 2030 as a very important part of the change for a sustainable society and the public meal is regarded as a key player to achieve this goal. We conducted case studies at three Swedish schools and evaluated how food waste in school kitchens is affected by our view on food, how the degree of commitment and knowledge affects waste and whether, and how, cities and municipalities can support schools in their measures to reduce food waste. We did this by studying previous research and conducting interviews, observations and surveys.The results of our study showed that the schools in Gothenburg had a significantly lower proportion of food waste than the school in Malmö. The main differences were not about the work in the school cafeteria, instead it came down to the overall behaviour about how the work on food waste should be dealt with. Municipalities and cities can contribute to school and school kitchen's reduced food waste by clearly signalling that the issue is high on the agenda. In this way, there is an opportunity to spread a culture and commitment to the task. In Gothenburg, food waste is measured daily and evaluated and followed up on a monthly basis. This has made the kitchen staff experience the food waste work as an integral and natural part in the daily work. In Malmö, more responsibility is placed on the individual employees in the kitchen.To pupils, food can be so much more than just food. In particular for adolescents food can play an important role in building their identity. We have researched how students, kitchen staff and teachers can influence each other's behaviour towards food in school kitchens. What distinguished the school with the lowest food waste from the others was the communication of the kitchen staff with the students about the food at the actual serving.