The purpose of this rapport/paper is to summarize and compare three different reparation methods, which can be used in repairing damaged concrete dams, which are one of the most important parts of electricity production in Sweden. Most of big dams in Sweden built between1900- 1960 are in a great need of restoration. Time, harsh winter conditions and constant presence of water have caused great damages to these dams. There are numerous restoration methods, which can be used in dam reconstruction.  However, choosing the right method plays a crucial role in terms of economy and quality for the power plant companies. Due to negatively impacting global warming, carbon dioxide emissions can also be another concern for power plant companies when selecting a reparation method. Sometimes determining and choosing the “right” method is rather difficult when facing different reparation methods.  When deciding which method to choose, comparisons are made in terms of economy, quality, and carbon dioxide emissions causing global warming. The methods compared in this rapport are applying waterjet mechanical chiseling, and Chesterton filler.  Accordingly, some boundaries are set and some, but not all, factors are taken into account.  For example, winter expenses and transportation are not included in this rapport. The method which has been used in this study is both qualitative and quantitative. In the qualitative method, interviews, literature studies and experience of experts are gathered and used. The quantitative method used for calculation of costs and CO2 (e) emissions to the air. The study shows that in a minor spalled concrete damage, the waterjet method and Chesterton filler are appropriate with regards to quality.  Mechanical chiseling is the cheapest method, and the Chesterton filler method releases the least amount of carbon dioxide to the air of all methods. Hopefully, the comparison in this rapport can aid those who want to choose a reparation method based on the criterias for the outcome/method. / Dammkonstruktioner är en av de viktigaste delarna av elproduktionen i Sverige. De flesta av de stora betongdammarna i Sverige som är byggda mellan 1900 och 1960 är i behov av reparation. Åldern, svåra vinterförhållanden och ständig närvaron av vatten påverkar dammarna negativt och orsakar skador i betongen. Det finns gott om olika reparationsmetoder som kan användas vid dammreparationer. Att välja rätt metod vid reparationer kan spela en avgörande roll när det gäller ekonomi och kvalitet för kraftverksbolagen. Då de olika metoderna resulterar i olika mycket koldioxidutsläpp till luften och därmed effekt på den globala uppvärmningen är just koldioxidutsläppen en annan faktor som kan beaktas av elbolagen när de vill välja en reparationsmetod. Valet av reparationsmetod är inte lätt. Ofta går det att välja mellan flera olika metoder. Syftet med denna rapport att upprätta sammanfattningar för tre olika reparationsmetoder vid reparation av betongdammar, samt en jämförelse mellan dessa metoder. Jämförelser har gjorts i förhållande till ekonomi, kvalitet och koldioxidutsläpp till luften. De reparationsmetoder som har jämförts i denna rapport är vattenbilning, mekanisk bilning och Chesterton spackel. För att möjliggöra jämförelsen i denna studie har några avgränsningar gjorts i för de faktorer som jämförts, bland annat har vinterkostnader och transporter inte inkluderats i jämförelsen.   Metoden i denna uppsats bygger på kvalitativ och kvantitativ studie. Den kvalitativa studien består av litteraturstudier och intervjuer genom samtal och email, och den kvantitativa studien består av beräkningar för kostnader och CO2 (e)-utsläpp med hjälp av grundvärden och faktorer för 1 m² betongyta. Studien visar att vid en enkel frostskada så är vattenbilningsmetoden och Chestertonspackel lämpligast med avseende på kvalitet. Mekanisk bilning är billigast och Chestertonspackel släpper ut minst koldioxid till luften. Förhoppningsvis kan jämförelsen i denna rapport hjälpa de som vill välja reperationsmetod baserat på önskade kriterier för slutresultatet. / <p>2017-06-27</p>