Studiens mål är att undersöka hur svenska poliser upplever att dem och deras yrke gestaltats i nyhetsmedier, främst nyhetsartiklar i samband med Påskupploppen 2022. Vidare fokuserar studien på att undersöka vilken upplevd påverkan detta har på poliserna både privat och i yrket och att bidra med ökad förståelse. I studien utfördes totalt sju intervjuer med poliser från olika polisregioner i Sverige. De analysmetoder som användes för att analysera det empiriska materialet var receptionsanalys och tematisk analysmetod. För att identifiera studiens resultat användes tre teoretiska ramverk, encoding/decoding, the world in the head och medialisering som teori. Resultaten visar på att svenska poliser upplever en påverkan av nyhetsmedier både i yrket men också i det privata livet. Många poliser upplevde nyhetsmedier som kritiska till dem och deras yrkesroll samt att de ibland gestaltade dem missvisande. Detta väckte en frustration bland poliserna. Däremot fanns det även en positiv inställning till nyhetsmediernas gestaltning i samband med Påskupploppen 2022 och en upplevelse av att nyhetsmedier visat den brutalitet poliser får utså i yrket. Denna studie ger en inblick i hur poliser upplever nyhetsmedier gestaltning av dem, hur de tolkar dessa och hur de upplever sig påverkas av nyhetsmedier.

Denna studie har undersökt medialiseringen av nätverket Refugees Welcome to Gothenburg. Det har skett genom att identifiera sociala handlingar på en mesonivå för att hitta medieringsprocesser bland dem. Analysen på makronivå (i relation med samhället) har i sin tur visat vilken betydelse medieringsprocesserna har haft för Refugees Welcome to Gothenburg. Urvalet har skett på sociala medier och nätverkets webbsida. Analysen är baserad på ett ramverk av Alice Mattoni och Emiliano Treré (2014) kombinerat med medialiseringsteorier, mer specifikt, Winfried Schulzs (2004) fyra processer inom medialisering tillsammans med José van Dijck och Thomas Poells (2013) medielogik på sociala medier. En kvalitativ textanalys har använts för att kunna studera materialet. Analysen har genomförts på två nivåer, en mesonivå för att hitta de sociala handlingarna och deras medieringsprocesser, och på en makronivå, för att se medialiseringen inom Refugees Welcome to Gothenburg. Resultatet visade att Refugees Welcome to Gothenburg har en stark medialisering, men att de samtidigt är långt från helt medialiserade. Vissa sociala handlingar har inte medialiseras, men har fortfarande haft en sammanslagning (amalgamation) med andra medierade handlingar. Slutligen har studien också påvisat att sociala rörelser bör studeras ytterligare ur ett medieperspektiv, för att förstå funktioner och förändringar inom dem. / This study has examined the mediatization of the social movement Refugees Welcome to Gothenburg. By identifying social practices at a meso level within Refugees Welcome to Gothenburg, mediation processes have been found. The analysis at a macro level (in relation with the society) have then led to the understanding of the mediation processes. The material selection has been made on social media and on the website of Refugees Welcome to Gothenburg. The analysis is based on a conceptual framework by Alice Mattoni and Emiliano Treré (2014), combined with mediatization theories, and more specifically, the four processes of social change within mediatization by Winfried Schulz (2004) together with the media logics in social media by José van Dijck and Thomas Poell (2013). A qualitative text analysis was used in order to study the material. The analysis was performed at two levels, firstly, at a meso level to identify the social practices and the mediation processes, and secondly, at a macro level to find the mediatization of Refugees Welcome to Gothenburg. The results showed that Refugees Welcome to Gothenburg has a strong mediatization, but at the same time, not completely. Some social practices have not been mediated. The non-mediated social practices, however, have shown an amalgamation (joining) with the mediated social practices. Finally, the essay has also shown that social movements should be studied from a media perspective even further, to be able to understand functions and changes within them.