Det har under många år funnits en diskurs i samhället om huruvida ungdomar skriver sämre nu än vad de gjorde förr i tiden. Det har även funnits en diskurs om ungdomars sätt att skriva har förändrats i och med ökade internetvanor och nya tekniska hjälpmedel som slagit igenom under de senaste 20 åren. Ansatsen till denna studie har därför varit att försöka bidra med kunskap i ämnet ungdomars skriftspråk genom att studera om svenskelever har förändrat sitt skriftspråk. För att kunna se om en förändring skett valdes därför elevtexter skrivna i nationella proven i svenska ut som analysobjekt. Avgränsningen gjordes på grund av att alla elever som läser svenska på gymnasiet någon gång skriver nationella prov i svenska. För att studien skulle representera elever från olika gymnasieprogram och olika svenskkurser gjordes ett slumpmässigt urval, där elevtexter från olika gymnasieprogram och olika gymnasieskolor valdes ut som studieobjekt. Elevtexterna är hämtade från tre olika årtal 1999, 2007 och 2015 för att dels kunna ge ett så trovärdigt resultat som möjligt, dels kunna se om en förändring i elevers skriftspråk hade skett från det att internet började användas av fler personer till nutid när näst intill alla använder internet på en daglig basis. Studien har använt sig av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Detta har gett studien ett mer övergripande resultat där både skriftliga företeelser som exempelvis elevernas användning av versal men också ordföljden i texterna har analyserats. Studiens resultat visar att elevernas skriftspråk inte har förändrats särskilt mycket, utan att skriftspråket i det stora hela är detsamma under alla tre årtalen som studerats. Det finns dock tendenser i skriftspråket som visar på att vissa delar kan komma att förändras, men att man inte kan dra några större slutsatser av det resultat som framkommit.