Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning. Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet. Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att göra en lägesbeskrivning på relationen mellan journalistik och public relations. Följande studie har gjorts via två olika metoder: dels via en kvalitativ undersökning i intervjuform och dels via en kvantitativ undersökning i enkätform. Studiens problematisering ligger i journalistens krav på opartiskhet och oberoende till skillnad från och i jämförelse med PR-branschens strävan efter att framföra en viss kund eller organisations intresse. Med denna oundvikliga motsättning i de olika branscherna - samt med utgångspunkten att man inom journalistiken har sett på övergången till PR som att man inom byter sida - ville vi med vår undersökning göra en lägesbeskrivning.  I de 15 kvalitativa intervjuerna har våra respondenter bestått av nio personer med en journalistisk bakgrund som har lämnat journalistiken för en karriär inom public relations och sju yrkesverksamma journalister. Detta för att undersöka uppfattningen inom båda dessa grupper. Vår kvalitativa studie visar att den stora majoriteten i bägge intervjugrupperna inte ser någon större problematik gällande övergången från journalistik till PR. Resultatet visar däremot en tydlig enighet i kritiken mot de journalister som inte helt ”går över” utan som fortfarande tar uppdrag från bägge håll. Majoriteten av de tillfrågade anser även att det finns en problematik i att återgå till journalistiken efter att man jobbat inom public relations.