Uppsatsens övergripande syfte är att få en ökad kunskap om medievåld och dess exponering. En webbaserad enkät har använts där människor av alla åldrar och kön deltagit i studien. Yngsta deltagaren var 18 år och äldsta 61 år gammal. 64 kvinnor och 45 män deltog. Huvudresultat efter ett t-test och en två-vägs ANOVA visade på att det inte fanns några huvudeffekter med skillnader i empati relaterade till kön eller hög respektive låg medieexponering i just dagspress. Däremot visade det sig det fanns en signifikant interaktion där kön tillsammans med hög och låg exponering av medievåld, hade en effekt på empati. Kvinnor som exponerades mer av våldsrelaterad media i dagspress visade sig ha en högre empatisk förmåga än män. Analys av skönlitteratur och hur empati, relaterat till kön och våldsexponering, visade att kvinnor i denna studie hade tendens till en högre empati än män. De ytterligare tre exponeringsvariablerna: facklitteratur, film och TV-spel, visade inga indikeringar för interaktionseffekter men visade sig däremot ha signifikanta huvudeffekter mellan könen. Självkänsla som beroende variabel visade sig att inte variera på grund av de beroende variablerna kön eller hög- samt låg medieexponering (likt ovanstående) och gav inga signifikanta resultat.

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat våldshandlingar övertid. Det som vi undersökt är om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av våldshandlingar. Vi har utgått från fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar är ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravåldshandlingar. Vi har använt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benämnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrån det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens. Medan tidigare forskning har belyst effekter av medievåld,massmediala skildringar av kvinnor och män, massmediala framställningar övertid och att massmediers framställningar av nyheter, har man i mindreutsträckning studerat den processuella utvecklingen hos våldshandlingar. Vi haranvänt symbolisk interaktionistisk teori för att få en fördjupad förståelse förvårt resultat. Det som vår uppsats tillfört den befintliga forskningen är att viurskilt olika faser gällande hur våld presenteras i massmedia. / In this study, we investigated howthe mass media presented theacts of violence over time. What we examined iswhether there are different phasesin the mass media presentationsof violence or not. We used the case Breivik andNorway attacks in 2011, which we think is a mass media highlighted case. And wich may shed light on other acts of violence.Using Grounded Theory we analyzed a total of 80newspaper articles taken from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The result showsthat there are separate phases and we have referredto these as: The unbelievable, Collective processing from the unbelievable,The unbelievable politicized and The unbelievable becomes a reference. While previous research has highlighted the effects of mass mediaviolence, mass media portrayals of men and women, mass media representationsover time and that media bias, the procedural development of violence has beenless studied. We have used the symbolic interactionist theory to gain a deeperunderstanding of our results. The value of this study for the existing researchis that we distinguished different phases regarding how the violence presentedin the mass media.