För att bemöta kunders individuella behov försöker allt fler företag integrera kunderna i produktionsprocessen. Genom att delta i utformandet blir kunderna på så vis medproducenter. Syftet med studien är att undersöka hur kundens värdeskapandeprocess ser ut vid användandet av ett specifikt anpassningsverktyg, ”IKEA Home Planner”. Detta utförs genom att använda Grönroos och Voimas teoretiska ramverk om värdeskapande som analytiskt verktyg. Undersökningen består av en intervjustudie med kunder som använt anpassningsverktyget samt en innehållsanalys av Ikeas hemsida. Resultatet av studien visar att kunden upplever värde vid flera tillfällen i processen. Genom interaktion mellan kunden och företaget sker även ett medskapande av värde. Det medskapande värdet påverkar inte enbart värdeupplevelsen i den specifika situationen utan inverkar även på det ackumulerande värdet för hela värdeskapandeprocessen och på processens värdeskapande sfärers dynamik. Ju tidigare i processen den medskapande värdeupplevelsen uppkommer, desto större inverkan kommer den att ha på kommande värdeupplevelser samt det ackumulerande värdet. Därmed förklaras varför studien slutligen identifierar en värdeskapandeprocess som domineras av den gemensamma sfären.

Digitaliseringen driver fram ny teknik och förändrade konsumtionsbeteenden. De flesta företag är överens om att det är viktigt att etablera digitala tjänster och kanaler till sina kunder som förstärker kundrelationer. En digitalisering av fysiska kundmöten kan dock vara en utmaning i en organisation som har haft långsiktiga och personliga möten som ett koncept för framgång. Denna studie undersöker vilket värde som företag och kunder får i fysiska möten och vad som krävs för att det ska skapas samma värde i digitala möten. Målet är att identifierar vilka parametrar som är viktiga i kundmöten och hur väl dessa skapar värde i både fysiska och digitala möten. För att identifiera parametrar har det utförts en litteraturstudie, medarbetare och kunder som deltar i kundmöten på företaget WSP har intervjuats samt så har en enkät skickats ut till kunder som deltar i kundmöten. Empirin från intervjuerna och enkäterna har sammanställts och parametrar från tidigare studier har bekräftats, men även nya har upptäckts. Resultatet tyder på att kommunikationsinnehållet och behovet av att utveckla relationer är det största faktorerna som påverkar beslutet om digitala eller fysiska möten ska användas. Vidare så är det viktigt att valet av mötesform anpassas efter syftet med mötet samt efter vilken fas som relationen befinner sig i. Detta för att öka mötets effektivitet och för att skapa starka relationer. I början av en relation krävs det möten som bidrar till uppbyggnad av tillit och ett visat engagemang. Dessutom har även parametrarna kompetens, förståelse, trovärdighet, tillit och trevligt uppträdande betydande roll för att skapa värde i möten. Medan lyhördhet och kommunikation är grundförutsättningar för att skapa värde i alla mötesformer. / Today’s customer meetings are undergoing a change from focusing on individual channels to an optimized experience through all channels. Most companies agree that it is important to establish digital services and channels that strengthen customer relations. However, digitizing physical customer meetings can be a challenge in an organization that has had long-term and personal meetings as a concept of success. This study investigates the value that companies and customers receive in meeting in person and what it takes to create the same value in digital meetings. The goal is to identify which parameters are important in customer meetings and how well they create value in both physical and digital meetings. To identify parameters, a literature study, interviews with employees and customers participating in customer meetings at the company WSP have been conducted and a survey has been sent to customers who participate in customer meetings. The data from the interviews and the survey have been compiled and parameters from previous studies have been confirmed, but new have also been discovered. The result indicates that the need of communication and to develop relationships is the key factors that influence the decision whether digital or physical meetings should be used. The decision is also influenced by time and space constraints. Furthermore, the choice of meeting form depends on the purpose of the meeting and the phase of the relation. At the beginning of a relationship, meetings are required that contribute to trust and commitment. Furthermore, the parameters of competence, understanding, credibility, trust and good conduct also have a significant role in creating value. While sensitivity and communication are the prerequisites for creating value in all forms of meeting.

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.