Sammanfattning Bakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården. Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall. Analysförfarandet utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar. Resultat: Analysen genererade fem kategorier: Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala parametrar, Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i användandet av parametrar. Resultatet diskuterades gentemot Eriksson (2001) lidandeteori, innefattande vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Slutsats: Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Tid och arbetsbelastning var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans undersökning och bedömning av patienten genomfördes. När sjuksköterskorna glömde att mäta en parameter eller medvetet valde att utesluta vissa parametrar gjorde detta att bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade påverka patientens säkerhet och lidande. Med ytterliggare kvalitativ forskning inom området kan en större förståele kring patientsäkerheten uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i framtiden.

<p>Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. </p><p>I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. </p><p>Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. </p><p>De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. </p><p>När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.</p>

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset. Rapporten redovisar resultat för respektive press- och papperskombinations prestationer och eventuella korrelationer med upplevd bildkvalitet kartläggs. Studien har visat att tryckresultatet på obestrukna papperskvaliteter påverkas av ett flertal parametrar. Mätvärden för densitet, tryckglans, färgomfångsvolym samt färgkvalitet i fulltonsytor korrelerar väl med den upplevda bildkvaliteten. Vid tryckning av obestrukna papperskvaliteter är det viktigt att välja en papperskvalitet med önskade egenskaper för tryckningen i fråga. Studien påvisar att flammighet, jämnhet i tryck samt glansvariationer inte påverkar utvärderingen av tryckresultatet vid en visuell bedömning. För bestrukna papperskvaliteter korrelerar inte några mättekniska parametrar med det upplevda bildkvalitetsresultatet på ett tydligt sätt. Detta tyder på att oavsett vilken bestruken papperskvalitet som används vid tryckning i DC2060, iGen3 eller offset så erhålls liknande tryckresultat. Detta är anmärkningsvärt då priserna på bestrukna papperskvaliteter varierar kraftigt. De papperstekniska parametrar som verkar påverka det upplevda tryckresultatet på både obestrukna och bestrukna papperskvaliteter är först och främst papprets ytråhet samt vithet. Dessa parametrar påverkar tillsammans färgomfånget, som i sin tur påverkar färgkvaliteten i tryck. Densiteten och tryckglansen påverkas av papperets ytråhet och det var därmed inte oväntat att ytråheten och vitheten också skulle påverka den upplevda bildkvaliteten. När det gäller pressarnas prestationer blev resultatet att iGen3 gav ett tryckresultat, oavsett papperskvalitet, som var mycket jämnt. Det kunde därmed konstateras att tryckpressen är mycket okänslig för val av papperskvalitet. DC2060 erhöll mycket höga värden för exempelvis densitet, tryckglans och färgomfångsvolym. Det förekom dock små variationer i tryckresultat. Tryckningar utförda i offset erhöll mycket låga flammighetsstörningar och låg ojämnhet i tryck. På bestrukna papperskvaliteter gav DC2060 och offset färre variationer i tryckresultat än på obestrukna papperskvaliteter.

Traumatiska skallskador som kräver akut behandling förekommer ofta i samband med alkoholpåverkan. Det är mycket svårt, näst intill omöjligt, att genom enbart en klinisk bedömning diagnostisera en skallskada dåalkoholär inblandad. Syftet är att genom journalgranskning undersöka om ambulanspersonal arbetar efter gällande behandlingsriktlinjer vid handläggandet av patienter med skalltrauma där det samtidigt finns misstanke om alkoholpåverkan. Metoden utgörs av en deskriptiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet består av 30 ambulansjournaler. Journalerna söktes från årsskiftet 2014-2015 och bakåt i tiden och inkluderades utifrån inklusionskriterierna; patient som utsatts för skalltrauma, hade ett positivt värde på alkohol i blod eller utandningsluft samt inkommit med ambulans till akutmottagningen.  Resultatet visar att det i ett fåtal av fallen görs kontroller av samtliga vitalparametrar. I endast 20 % av de granskade journalerna har samtliga vitalparametrar kontrollerats och dokumenterats. Resultatet från studien visar att det inte finns någon statistisk signifikans för att yttre faktorer såsom tiden dåambulans begärs, patientens ålder och kön, patientens medgörlighet samt ambulanspersonalens utbildningsnivåpåverkar i vilken utsträckning vitala parametrar kontrolleras och dokumenteras. Resultatet från studien visar ocksåatt ambulanspersonalens bedömningar var likvärdiga i samtliga journaler. Gemensamt för samtliga journaler var att man valt att transportera patienten till ett mindre sjukhus med avsaknad av neurokirurgisk kapacitet. Sammanfattningsvis är det av stor vikt att bedöma och behandla patienten utifrån behandlingsriktlinjer för att därigenom uppnå ett korrekt handläggande av dessa patienter.

Partnering omvandlar ett projekt med flera involverade företag till ett temporärt gemensamt företag, “projektet AB”. – Johan Johansen    Någon behöver en byggnad uppförd, ett byggföretag åtar sig uppdraget och när det är färdigt får de betalt. Så har det varit i flera hundra år. Allt eftersom byggbranschen utvecklades och växte uppstod problem som löstes med innovativa lösningar. En kvarstående utmaning i byggbranschen är samspelet mellan olika aktörer och partnering anses vara den hittills bästa lösningen för detta.  Men vad är partnering? Och vad definierar ett lyckat partneringprojekt? Vilka parametrar och faktorer anses vara av störst tyngd för att få en så problemfri byggprocess som möjligt? Stämmer entreprenörens perspektiv överens med beställarens? Detta svarar denna rapport på samt dess omkringliggande aspekter och faktorer. Perspektivet som används är utifrån entreprenören Skanska Sverige AB.  Metoden som används för genomförandet av denna rapport är inledningsvis en beskrivning av begrepp och tidigare definitioner för att skapa ett teoretiskt ramverk att förhålla sig till. Efter detta utförs intervjuer av tolv nyckelpersoner, varav tio inom Skanska och två från beställarsidan. Med hjälp av svaren från intervjuerna sammanställs ett resultat i kapitel 4. Slutligen skrivs en diskussion och slutsats som härleds av både resultatkapitlet och det teoretiska ramverket. Här konkretiseras informationen och knyter an till syftet för rapporten och besvarar de frågeställningar som ställs i kapitel 1.4.  Resultatdelen beskriver dels det som respondenterna anser vara det viktigaste vid ett projekt utfört i partneringform, dels de områden som behöver utvecklas. Genom svaren som erhållits går det urskilja en genomgående åsikt om att partnering bör tillämpas i de komplicerade projekten, likaså är det till fördel att parterna ingår i samverkansformen i tidigt projektskede. Många svar tyder också på att det är viktigt att uppehålla goda relationer såväl i arbetet som efter projektets slut. Något som nämns som en utmaning i partnering är kunskapen av att arbeta på det sättet.  I slutsatsen besvaras frågeställningarna som formulerats i kapitel 1.4 och återspeglar syftet med rapporten. En sammanfattning av de viktigaste parametrarna för att nå en lyckad partnering beskrivs i nedanstående punktlista:  • God kommunikation mellan aktörerna i projektet. • Tillit och förtroende. • Engagemang och mognadsgrad från de inblandade. • Gemensamma mål inom organisationen. • Rättvis och öppen ekonomi. / Partnering transforms a multi-involved company into a temporary joint venture, "project AB ". - Johan Johansen   Someone needs a building set up, a construction company commits the mission and when it's done they get paid. That’s how it’s been for hundreds of years. As the construction industry developed and grew, problems were solved with innovative solutions. A continuing challenge in the construction industry is the interaction between different actors and partnering is the best solution to date for this.  But what is partnering? And what defines a successful partneringproject? Which parameters and factors are considered to be of the greatest importance in order to get as smooth a construction process as possible? Is the contractor's perspective consistent with the client's? This is what this report intends to answer as well as its surrounding aspects and factors. The perspective used is based on the contractor Skanska Sverige AB.  The method used for the implementation of this report is initially a description of concepts and earlier definitions for creating a theoretical framework to relate to. Following this, interviews are conducted by twelve key people, including ten within Skanska and two from the client page. Using the answers from the interviews, a result is compiled and is described in chapter 4. Finally, a discussion and conclusion is drawn from both the resultchapter and the theoretical framework. Here the information is concretized and relates to the purpose of the report and ensures that the questions set in Chapter 1.4 are answered.  The part of the results chapter describes what the respondents consider to be the most important in a project conducted in partnering form, and the areas that need to be developed. Through the answers received, there is a clear understanding that partnering should be applied in the complex projects, and it is also beneficial for the parties to be part of the collaborative form at an early stage. Many answers also indicate that it is important to maintain good relationships both in work and after the end of the project. Something mentioned as a challenge in partnering is the knowledge of working that way.  In conclusion, the questions formulated in chapter 1.4 are answered and reflect the purpose of the report. A summary of the most important parameters for achieving a successful partnering is described in the following bulletin list: • Good communication between the players in the project. • Trust and confidence. • Engagement and maturity from those involved. • Common goals within the organization. • Fair and open economy.

Due to increasing regulations regarding new diesel vehicles particulate matteremissions the new Scania truck, Scania Euro 6, has been equipped with a particulatefilter. This component effectively stores the particles in the exhaust gas but must becleaned in order to prevent itself from clogging. The filter is cleaned through aprocess named regeneration which is a thermodynamic process in which thetemperature of the filter is raised through fuel supplied to the exhaust gas.The purpose of this thesis is to contribute to the development of improved controlstrategies of the temperature during the regeneration process through thedevelopment of model-based controllers. These controllers are designed in order tohave good performance in stationary as well as automatic regeneration.In order to develop these model-based controllers a model of the system isconstructed. The model is described as a linear thermodynamic grey-box model withflow varying parameters, showing good results in validation.The model provides a simulation environment during the controller design, which isfocused around the development of linear regulators with the exhaust gas mass flowas a scheduling variable whose size determines controllers’ mode of operation. Basedon this approach an IMC controller and a PI controller with a combined feedforwardterm are developed and analyzed. Both controllers show good performance in termsof robustness and reference tracking. The authors' firm opinion is that controlstrategies with the exhaust gas mass flow as a scheduling variable is suitable forkeeping control of the temperature in the particulate filter during regeneration.

No description available.

Bakgrund: Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument för utvärdering av patienters vitalparametrar. Verktygets funktion är att genom strukturerade observationer identifiera patienter med sviktande vitala funktioner, och således kunna vidta åtgärder innan patienten avlider eller kräver intensivvård. Nyttan av MEWS inom onkologisk heldygnsvård är än så länge dokumenterat i mycket liten utsträckning. En studie från 2012 indikerar att MEWS inte är ett effektivt verktyg för att förutse försämringar hos onkologiska patienter.   Syfte: Att undersöka om patienter inom onkologisk vård uppvisar MEWS 0-17 poäng veckan innan dödsfall. Vidare ämnar författarna vilka specifika parametrar inom MEWS som orsakade förhöjda totalpoäng, samt om några skillnader föreligger mellan män och kvinnor. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie där dokumentation av MEWS-bedömningar granskades i 70 patientjournaler. Resultat: Undersökningsgruppen hade ett genomsnittligt MEWS på 2,99 under den sista levnadsveckan. Av de enskilda variablerna inom MEWS var andningsfrekvens den som oftast gav poäng ≥1. Det genomsnittliga värdet av MEWS steg från 3,13 poäng det sjunde sista till 8 poäng det sista levnadsdygnet, men på grund av den låga frekvensen av mätningar under det sista levnadsdygnet kan inga slutsatser dras från resultatet. Inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor har identifierats. Låg förekomst av registrerade MEWS hos avlidna onkologpatienter orsakade ett stort initialt bortfall.   Slutsats: Studien indikerar att MEWS används i liten utsträckning på onkologiska patienter innan dödsfall. Det är dock inte möjligt att med detta underlag uttala sig om huruvida MEWS är ett relevant verktyg inom den onkologiska vården, och vidare forskning måste därför göras. / Background: Modified Early Warning Score, MEWS, is a scoring system (0-17 points) for assessment of patients’ vital signs. The function of MEWS is to detect deteriating patients at an early stage, and being able to put in adequate treatment before their physical condition worsens. The benefits from using MEWS on oncology patients have so far been researched to small extent. A study from 2012 indicates that MEWS is not an effective tool for detecting deteriation in oncology patients.   Objective: To research if oncology patients have scores 0-17 on MEWS measurements the week before they are deceased. The writers also intend to research which certain parameters within MEWS caused higher overall scores, and lastly whether there are any differences in scores between men and women.   Methods: A retrospective review of medical records was performed on a total of 104 MEWS measurements belonging to 70 deceased patients. Results: The main results show an average MEWS of 2,99 points during the last week of the patients’ lives. Respiratory rate was the variable within MEWS to cause elevated scores (≥1) most often. The average MEWS increased from 3,13 points the seventh day before death to 8 points the last day before death, but due to the low frequency of measurements from the last day of the patients’ lives, it is not possible to make any assumptions based on these results. Furthermore, the initial loss of patients meeting the inclusion criteria was substantial due to low prevalence of registered MEWS.   Conclusion: The results indicate that MEWS is not used on oncology patients to a great extent. It is not, however, possible to determine whether MEWS is a relevant assessment tool in care of oncology patients, and further research is therefore needed.

Bakgrund: Patienter med bröstsmärta tillhör en av de vanligaste patienterna ambulanssjuksköterskan möter i sin profession. Smärta i bröstet skapar ofta stor oro och lidande för patienten. Att ge patienten erforderlig smärtlindring är något som alltid bör eftersträvas. En del patienter kan inte kommunicera verbalt av olika orsaker. Vid dessa tillfällen kan ej bedömning utföras med numeriska, verbala och visuella smärtskattningsinstrument. Forskningsresultaten är delade gällande smärta i förhållande till vitala kliniska fynd så som andningsfrekvens, pulsfrekvens, systoliskt blodtryck och symtombild.  Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan vitala parametrar eller symtom i förhållande till hög självskattad smärta hos prehospitala patienter med bröstsmärta. Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval där ambulansuppdrag rörande patienter med bröstsmärta inkluderades. Samband mellan hög självskattad smärta och vitala parametrar/symtom undersöktes med logistisk regressionsanalys. Resultat: Studien inkluderar 2502 ambulansuppdrag kodade som bröstsmärta. Fördelning var jämn mellan kvinnor och män. Patienterna delades in i ålder under 65 år samt 65 år och över, fördelat som 860 yngre patienter och 1642 äldre patienter. Hög puls, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck samt illamående och kallsvettighet var alla associerade med högt självskattad smärtintensitet. Dessa samband var till viss del kön- och åldersberoende. Diskussion: Studien ser samband mellan hög skattad smärta och andra kliniska fynd främst andningsfrekvens, kallsvettighet och illamående. Även om signifikanta samband kan ses för vissa parametrar, försvåras den kliniska tillämpningen då de varierar med ålder samt kön.

Optimeringen av PID-parametrarna har varit en utmaning sedan uppfinningen avPID-regulatorer. Många olika optimeringsmetoder har tagits fram sedan 1940-talet,i detta arbete testades och jämfördes Ziegler-Nichols stegsvarmetoden, Lambdametoden och AMIGO-metoden.Målsättningen med detta examensarbete var att kunna utse vilken optimeringsmetodsom lämpade sig bäst för processinstrumenten som designats på avdelningen Custimized Bioprocess Solutions (CBS) på Cytiva. Optimeringsmetoden som utses kommer att föreslås som en som en del i en arbetsprocess att följa när ett system behöveroptimeras.Testerna genomfördes med hjälp av stegsvarsmetoden, där de förinställda PIDparametrarna på ett processinstrument användes som referens. Utifrån tre parametrarmodellen kunde nödvändiga data samlas in, sedan beräknades nya PID-parametrarmed de valda optimeringsmetodernas beräkningsregler. De nya PID-parametrarnaanvändes sedan för att generera nya stegsvar. Slutligen jämfördes de nya stegsvarenmot stegsvaret från de förinställda PID-parametrarna för att kunna utse den mestlämpade optimeringsmetoden.Detta arbete resulterade i slutsatsen att fler tester behöver utföras, men att beräkningsverktyget som användes under examensarbetet skall ingå som en del av den efterfrågade arbetsprocessen. / The optimization of the PID parameters has been a challenge since the invention ofPID controllers. Many different optimization methods have been developed sincethe 1940s, in this work the Ziegler-Nichols step response method, the Lambdamethod and the AMIGO method were tested and compared.The aim of this thesis was to be able to choose which optimization method was bestsuited for process instruments designed at the Custimized Bioprocess Solutions(CBS) department at Cytiva . The optimization method that is chosen will be proposed as part of a work process to follow when a system needs to be optimized.The tests were performed using the step response method, where the preset PID parameters on a system were used as a reference. Based on the three parameters model,the necessary data could be collected, then new PID parameters were calculatedwith the calculation rules of the selected optimization methods. The new PID parameters were then used to generate new step responses. Finally, the new step responses were compared to the step response from the preset PID parameters to designate the most suitable optimization method.This work resulted in the conclusion that more tests need to be performed, but thatthe calculation tool used during the degree project should be included as part of therequested work process.