Partnering har använts som samverkansform i Sverige sedan slutet av 1990-talet men det finns fortfarande inga bestämmelser, arbetsmoment och villkor som definierar ett partneringprojekt. I de allmänna bestämmelserna står det att någon typ av samverkansform borde tillämpas för att nå ett gott resultat. Det framgår inte vilka ändringar och tillägg som krävs till standardavtalen för att få ett partneringprojekt att fungera. Hur lyckas då en organisation med ett partneringprojekt i praktiken? Syftet med examensarbetet är att skapa en god uppfattning om partnering genom en litteraturstudie där facklitteratur, elektroniska uppslagsverk och branschrelaterade artiklar har analyserats. Det har sedan gjorts en fallstudie på två referensprojekt, Max IV och Prisma där branscherfarna aktörer berättar om sina upplevelser kring hur ett partneringprojekt fungerar i praktiken.Partnering anses inte vara en ny entreprenadform utan är en samverkansform som präglas av orden gemensamma mål, engagemang, konfliktlösningstekniker, öppenhet och ständig förbättring. Det är dock inte en arbetsform som passar alla individer eller projekt. Projektets komplexitet, budget, beställarens engagemang samt påverkan på kringliggande och pågående verksamhet är centrala aspekter som bör diskuteras vid tillämpning av partnering.Inom partnering talas det mycket om begreppet mjuka parametrar, och så länge de kan relateras till projektet, kan i princip vilka mjuka parametrar som helst användas. Gemensamma mål, uppföljning, tillit och förtroende och projektorganisation är mjuka parametrar som oftast diskuteras. Är detta något som präglar ett partneringprojekt hela vägen eller hårda parametrar som exempelvis pris blir mer markant mellan aktörerna?Både referensprojekten visades sig ha många likheter som kan relateras till litteraturstudien. Till exempel tidigt engagemang, startworkshops, upphandlingsindelning i två faser, konfliktlösningsmetoder, uppföljningsmöten, engagerad beställare och entreprenör, teambuilding aktiviteter och mjuka parametrar har präglat båda projekten. Samtliga som har intervjuats i Max IV och Prisma har upplevt att partneringsamverkan har fungerat bra och att mjuka parametrar har lyfts fram genom projektprocessen. Det är omöjligt att helt komma ifrån pris-parametern, men i ett lyckat partneringprojekt arbetas det ständigt med att förbättra samverkan.Studien visar att partnering fungerar såväl i projekteringen som i produktionen, men att det krävs mycket engagemang och resurser. Förutom partneringaktiviteter, gemensamma mål och tidig involvering är det viktigt att från början skapa en grupp med individer som är villiga att samverka. Wihlborgs Fastigheter AB har stått som beställare för båda referensprojekten som har undersökt och de har hittat en kultur och affärsmodell som fungerar för deras partneringprojekt. Entreprenörerna som varit med i projekten anser att affärsmodellen fungerar bra och samtliga parter är med i partneringsamverkan. Sökord: Partnering, Samverkan, Mjuka parametrar och Byggbranschen. / Even if partnering has been used for cooperation in Sweden for over 20 years, there are still no regulations, operations or terms defining a partnering project. In the general conditions of contract for design and construction, it is stated that cooperation should be managed for a great performance. This provokes the question of how an organization can succeed with a partnering project?The objective if this thesis is to gather knowledge about partnering. This is achieved by conducting a literature study and a case study. The case study included interviews held with persons with experience of partnering projects, focusing on two reference projects.Partnering is not percepted as a new project delivery method, but a cooperation configuration including common objectives, commitments, techniques for solving conflicts, openness and continuous improvements. Central aspects when applying partnering is the project’s complexity, the economic presumptions, the client’s commitment and the impact on surrounding activities.Soft parameters are a common term within partnering. However, examples of often mentioned soft parameters are common objectives, monitoring, trust and project organization. Are these the parameters important throughout a partnering project?When comparing the reference projects to the literature study, correspondence were found. Examples of these similarities are early commitment, startworkshops, defining phase one and two, techniques for solving conflicts, meetings for monitoring, commitment of the client and the contractor, team building and soft parameters. The interviewees from the case study percepted partnering as well functioning and they highlighted the importance of soft parameters in the projects. Further it was mentioned that the parameter of cost is inevitable.The research showed that partnering is well working in both design and production. However it requires commitment and resources. Further it showed that besides the activities of partnering, common objectives and early involvement it is important to create a group with willingness to cooperate.Key words: Partnering, Cooperation, Soft parameters

I det här examensarbetet har Storsjön och Lillsjön undersökts. De ligger 35 km norr om Stockholm nära Lindaholmens stationssamhälle. Målet är att undersöka sjöarnas miljötillstånd. Sjöarnas omgivning är ett jordbruksområde. De ligger i ett avgränsat våtmarksområde med lågt pH (= 6,7). Alkalinitet (HCO3-) passerar genom sjöarna från jordbruken i söder och öster. En stor mängd fosfor passerar genom sjöarna och en del av denna lagras i sjöarnas sediment. Sedimenteringsdammar bör konstrueras för att avlägsna näring och en strandzon bör anläggas för upptag av näring. / In this thesis the lakes Storsjön and Lillsjön have been examined. They are two lakes situated 35 km north of Stockholm. The goal is to investigate the environmental condition of these lakes. The surrounding area is farming land. Close to the lakes, a wetland with low pH (= 6,7) is found. Alkalinity (HCO3-) passes throw the lakes from the farming land south and east of the lakes. A large amount of phosphorus passes throw the lakes, part of which is stored in the sediments. Dams for sedimentation should be constructed for recovery of nutrients and a zone of vegetation should be constructed for the uptake of nutrients.

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

Stocks belonging to publicly traded companies is a topic which in society is mystified and by some considered to be an unpredictable phenomenon where you either make an economic loss or gain seemingly by chance. Despite this, there are numerous fields of work where the sole purpose is to predict the movement of stocks in order to maximize economic gain. The purpose of this report was to research whether or not these movements actually can be predicted by the usage of regression analysis. A regression model was constructed where the response variable used was the rate of change of a certain stock over 30 days and numerous different qualitative and quantitative parameters were used as regressors. This full model was then evaluated and improved in order to refine its construction and results yielded in order to present the best possible model. When researching and optimizing the model, it was found that several parameters turned out to be statistically significant for the model. The model itself did however come with some uncertainties in the form of a low R-squared value, meaning that despite the significance of said parameters, it contained a high amount of unrepresented variance. / Aktier tillhörande publikt handlade bolag är i samhället ett mystifierat ämne varvid vissa ser det som ett oförutsägbart fenomen, som kan genera antingen vinst eller förlust, till synes av slumpen. Trots detta finns det flertalet områden vars främsta syfte är att förutspå aktiers prisrörelser med ändamålet att maximera ekonomisk vinning. Syftet med denna rapporten var att studera huruvida dessa prisrörelser faktiskt kan förutspås med hjälp av regressionsanalys. En regressionsmodell skapades där rate of change för flertalet aktier under en period på 30 dagar användes som responsvariabel. Flertalet olika kvantitativa och kvalitativa parametrar för respektive aktie användes som regressorer. Den fullständiga modellen som byggde på all data utvärderades för att sedan förbättras, i syfte att förfina dess uppbyggnad och de resultat den genererade, för att skapa en så bra modell som möjligt.  När modellen studerades och optimerades kunde det konstateras att flertalet parametrar var statistiskt signifikanta för modellen. Modellen hade dock osäkerheter i form av bland annat lågt R-kvadratvärde, vilket innebar att trots statistiskt signifikans i flertalet parametrar, kunde modellen inte förklara en stor del av förekommen varians.

Bakgrund: Årligen genomförs cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården i Sverige som resulterar i postoperativ smärta. Postoperativ smärta är en typ av akut vävnadsskadesmärta som upplevs till följd av kirurgiskt ingrepp. Om obehandlad kan postoperativ smärta resultera sig i kronisk smärta, försämrad livskvalitet och ökad mortalitet. Musikterapi är en biverkningsfri och icke farmakologisk metod som kan implementeras i vården som ett komplement till traditionell behandling för att lindra postoperativ smärta samt öka patienternas välbefinnande.   Syfte: Att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de fysiologiska reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.   Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantativ ansats. Artikelsökningarna genomfördes i PubMeds– och CINAHLs databas med hjälp av MeSH genererade söktermer, där elva originalartiklar valdes att inkluderas i studien. Utav dessa var det en artikel som efter kvalitetsgranskning exkluderades, då dess kvalité inte var av medel eller högre kvalité. Resultat: Sju av tio studier visade att musik sänkte smärtintensiteten hos patienter som genomgått thorax- eller abdominal kirurgi. Ingen tydlig påverkan på fysiologiska reaktioner postoperativt kunde ses hos samtliga studier. Slutsats: Musik kan användas som en komplementär behandling till sedvanlig vård för att sänka smärtintensiteten hos postoperativa patienter och öka delaktigheten och självbestämmandet hos patienten. Musikterapi är varken kostsamt eller innehåller biverkningar och kan därför implementeras ute i samhället såväl som inom vården. Mer forskning behövs däremot för att se om musik har en påverkan på de fysiologiska reaktionerna som uppstår vid smärta. / Background: Approximately 740,000 surgical procedures are performed every year in Sweden, resulting in postoperative pain. Postoperative pain is a type of acute tissue injury that is experienced as a result of a surgical procedure. If not treated properly, postoperative pain can result in chronic pain, worsened quality of life and increased mortality. Music therapy is a cheap non-pharmacological method without side-effects that could be implemented in healthcare as a complement to traditional treatment, to alleviate postoperative pain and increase the well-being of patients.   Purpose: To investigate the impact music has on post-operative pain and the physiological reactions that arise from postoperative pain.   Method: A descriptive literature study using quantitative methods. The search for articles was done in the database of PubMed and CINAHL with the help of MeSH generated terms. Eleven original articles were included in this study, whereas one of them were excluded later on by not passing the criteria of the quality control.   Results: Seven out of ten studies showed that music reduced the pain intensity in patients that had undergone either thoracic- or abdominal surgery. No clear influence on physiological reactions could be seen postoperatively.   Conclusion: Music can be used as a complementary treatment to conventional care, to reduce the pain intensity of postoperative patients, and to have patients partake more in their treatment. Since music is cheap och does not involve any side-effect, it can be involved as a analgesic complementary method in society as well as in hospitals. Though more research is needed to see if music has an impact on the physiological responses resulting from pain.

<p>This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court.</p><p>The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract. Bidders who have not been rewarded the contract can file an appeal to the county administrative court if they have rejections about the department’s decision. The court can either rule in the departments favor or against. If the court rules against the department then the entire purchasing process must be redone.</p>

<p><strong>ABSTRACT </strong></p><p>Elin Broman: <em>FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. </em></p><p>Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009</p><p> </p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch.</p><p><strong>FRÅGESTÄLLNING:</strong></p><p>* Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om <em>regionala</em> eller <em>lokala</em> mediehändelser?</p><p>* Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)?</p><p>* Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning?</p><p>* Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?</p><p> </p><p><strong>TEORI:</strong> Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet.</p><p><strong>METOD:</strong> Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events).</p><p><strong>MATERIAL:</strong> Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.</p><p> </p><p><strong>RESULTAT:</strong> Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed <em>en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser</em>. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera <em>alla</em> medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik <em>genre</em> förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) <em>programtyper</em> i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för <em>kröningar</em> och <em>erövringar</em>, vilket dock först behöver studeras närmare.</p><p>Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse.</p><p>Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – <em>förr</em> så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.</p>

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009   SYFTE: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans &amp; Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch. FRÅGESTÄLLNING: * Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om regionala eller lokala mediehändelser? * Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)? * Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning? * Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?   TEORI: Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet. METOD: Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events). MATERIAL: Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.   RESULTAT: Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera alla medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik genre förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) programtyper i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för kröningar och erövringar, vilket dock först behöver studeras närmare. Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse. Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – förr så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.

This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court. The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract. Bidders who have not been rewarded the contract can file an appeal to the county administrative court if they have rejections about the department’s decision. The court can either rule in the departments favor or against. If the court rules against the department then the entire purchasing process must be redone.

<p>Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.</p><p>dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren. Vem vill lyssna på en syntetisk röst som låter väldigt ledsen eller arg t.ex. när bilens GPS-navigator sorgset talar om att vi ska ta nästa avfart åt höger.</p><p>Känslosignalering sker normalt både auditivt och visuellt, en glad person har ofta ett leende på läpparna och talar på ett sätt att vi som lyssnare får intryck av att personen är glad. Denna studie handlar just om den auditiva signaleringen av känslor som jag kallar känsloprosodi.</p><p>Det är inte självklart att talare av olika språk signalerar känslor på samma sätt trots att många lingvister, liksom jag, är övertygade om att det finns en viss universalitet, vilket man bör beakta vit tal-till-talöversättningssystem. Av denna anledning har jag i min studie valt att jämföra svenska auditiva känsloyttranden med spanska känsloyttranden.</p><p>Detta har jag gjort genom att göra perceptionstester av spanska röster och jämfört resultaten med en tidigare studie av Åsa Abelin och Jens Allwood på Göteborgs universitet (1999) som gjort en liknande studie mha. svenska röster. Jämförelser av misstolkningar av avsedda känslor indikerar bl.a. att vissa känslor verkar uttryckas på olika sätt för spanska och svenska. Tydligast är detta för ”förvåning” som i båda studier i stor utsträckning misstolkats av informanter med annat modersmål än talaren, även ”avsky” verkar uttryckas något annorlunda. Andra resultat som framkom är att svensktalande ofta misstolkar ”ilska” (spansk) som ”glädje” vilket kan jämföras med att spansktalande misstolkade ”glädje” (svensk) som ”sorg”. Studien visar också att känslor som förväxlas ofta är akustiskt lika till uttrycket och även har en del semantiska likheter.</p>