• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fyra sätt att se en tv-sänd hockeymatch : En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje 2009-03-13

Broman, Elin January 2009 (has links)
<p><strong>ABSTRACT </strong></p><p>Elin Broman: <em>FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. </em></p><p>Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009</p><p> </p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch.</p><p><strong>FRÅGESTÄLLNING:</strong></p><p>* Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om <em>regionala</em> eller <em>lokala</em> mediehändelser?</p><p>* Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)?</p><p>* Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning?</p><p>* Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?</p><p> </p><p><strong>TEORI:</strong> Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet.</p><p><strong>METOD:</strong> Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events).</p><p><strong>MATERIAL:</strong> Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.</p><p> </p><p><strong>RESULTAT:</strong> Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed <em>en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser</em>. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera <em>alla</em> medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik <em>genre</em> förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) <em>programtyper</em> i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för <em>kröningar</em> och <em>erövringar</em>, vilket dock först behöver studeras närmare.</p><p>Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse.</p><p>Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – <em>förr</em> så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.</p>
2

Fyra sätt att se en tv-sänd hockeymatch : En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje 2009-03-13

Broman, Elin January 2009 (has links)
ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009   SYFTE: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans &amp; Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch. FRÅGESTÄLLNING: * Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om regionala eller lokala mediehändelser? * Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)? * Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning? * Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?   TEORI: Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet. METOD: Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events). MATERIAL: Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.   RESULTAT: Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera alla medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik genre förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) programtyper i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för kröningar och erövringar, vilket dock först behöver studeras närmare. Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse. Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – förr så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.

Page generated in 0.1361 seconds