<p>This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court.</p><p>The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract. Bidders who have not been rewarded the contract can file an appeal to the county administrative court if they have rejections about the department’s decision. The court can either rule in the departments favor or against. If the court rules against the department then the entire purchasing process must be redone.</p>

This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court. The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract. Bidders who have not been rewarded the contract can file an appeal to the county administrative court if they have rejections about the department’s decision. The court can either rule in the departments favor or against. If the court rules against the department then the entire purchasing process must be redone.

Klimatkrisen är idag en stor samhällsfråga som berör den hållbara utvecklingen i världen och Sverige. Bostäder och service står för 40% av Sveriges slutliga totala energianvändning. På senare tid har det blivit vanligare att miljöcertifiera byggnader, där certifieringen Miljöbyggnad är den mest förekommande. I Sverige är det totala marknadsvärdet för fastighetsbeståndet cirka 10 804 miljarder kronor. En betydande storlek om jämförelse görs med Sveriges BNP år 2017 på cirka 4 600 miljarder kronor. Vidare har det framgått från tidigare studier att miljöcertifierade byggnader har ett högre marknadsvärde kontra konventionella byggnader. Värderare har med andra ord ett stort ansvar att prissätta fastigheter korrekt där flera tidigare studier gjorts kring dem bakomliggandende hårda faktorerna som hyresnivå, vakans, driftkostnad, riskpremie och deras påverkan på marknadsvärdet. Vidare finns studier som indikerar att mjuka faktorer som inomhusklimat, strävan efter minskad klimatpåverkan, hälsa, estetik, social status, kvalitet på byggnad, varumärke och säkerhet har en inverkan på marknadsvärdet. Vad som inte undersökts är hur dessa faktorer prioriteras av fastighetsvärderarna. Denna studie syftar till att undersöka dem mjuka värdena med inverkan på värderingen avMiljöbyggnads-certifierade fastigheter samt hur fastighetsvärderare prioriterar dessa vid en värdering. Genom att först granska tidigare studier skapades en förståelse för dem mjuka faktorerna och dess kopplingar till värdering. Därefter utgjordes studien av en enkätundersökning som besvarades av fastighetsvärderare från banker samt olika fastighets- och rådgivningsbolag. Där värderarna fick poängsätta de olika mjuka faktorernas prioritet. Enkätsvaren jämfördes därefter genom medelpoäng och korrelation för att få en generell uppfattning av fastighetsvärderarnas inställning och likheterna mellan de mjuka faktorernas prioritering. Resultatet från enkätstudien visar att den genomsnittliga fastighetsvärderaren prioriterar de mjuka faktorerna enligt följande, 1) kvalitet på byggnad, 2) varumärke, 3) estetik, 4) säkerhet,5) strävan efter minskad klimatpåverkan, 6) social status, 7) ljuskvalitet, luftkvalitet och termisk kvalitet (delad prioritering) och sist 8) hälsa. / The climate crisis is today a major societal issue that affects sustainable development in the world and Sweden. Housing and services account for 40% of Sweden’s final total energy use.In recent times, it has become more common to certify buildings environmentally, where the certification Miljöbyggnad is the most common. In Sweden, the total market value of the property portfolio is approximately SEK 10,804 billion. A significant size if we were to compare with Sweden's GDP in 2017 of approximately SEK 4,600 billion. It has emerged from previous studies that environmentally certified buildings have a higher market value compared to conventional buildings. In other words, valuers have a great responsibility to appraise properties correctly where several previous studies have been done on the underlying hard factors such as rent level, vacancy, operating costs, risk premium, and their impact on market value. Furthermore, some studies indicate that soft factors such as indoor climate, the pursuit of reduced climate impact, health, aesthetics, social status, quality of building, brand and safety have an impact on the market value. What has not yet been investigated is how these factors are prioritized by the property valuers. This study aims to examine those soft values with an impact on the valuation of Miljöbyggnad certified properties and how property valuers prioritize these in a valuation. By first reviewing previous studies an understanding of the soft factors and their links to valuation was created. Subsequently the study consisted of a survey that was answered by property valuers from banks and various real estate and consulting companies. Where the valuers had to score the priority of the various soft factors. The survey results were then compared through average scores and correlation to get a general idea of the property valuers attitude and the similarities between the prioritization of the soft factors. The result of the survey shows that the average property appraiser prioritizes the soft factors as follows: 1) quality of building, 2) brand, 3) aesthetics, 4) safety, 5) the pursuit of reduced climate impact, 6) social status, 7) light quality, air quality and thermal quality (shared priority) and finally 8) health.

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta. Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor. För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt. / During around two months the production of the project of JM Entreprenad named the block Solägget has been followed contraining to the basis of the production schedule, the current actual position, documents of the project and also interviews to determine why the progression may be different from the planned, why the mainly interesting were to analyze the delays. The block Solägget is implemented on a general contractor for JM AB and therefore the project follows the practices of JM AB. One significant difference between JM AB and JM Entreprenad is that JM Entreprenad isn´t as used to the current unit times and routines as JM AB are. By the early deployment of additional resources than what were planned in advance the delays were avoided during the period of my field study and instead JM Entreprenad managed to work up a lead of up to two weeks. To enable a production without any delays this report treats hard, soft and external factors with an important basis of the importance of achieving a well-established planning before starting any production and in that way consider possible factors that may affect the reconciliation of the production schedule in a negative way. / 2010:12

Business Intelligence (BI) är en central del av modern affärsverksamhet och används för att omvandla rådata till meningsfull information för bättre beslutsfattande. Införande av BI kan möta flera utmaningar som påverkar BI:s effektivitet och framgång. Utmaningar som teknisk integration till andra system, datakvalitet och tekniska hinder vid anpassning av komplexa krav förekommer. Men det främsta utmaningarna vid införande av BI är de mjuka/mänskliga faktorerna, vilket är faktorer som har prioriterats bort vid tekniskt komplexa IT-införanden. Ett BI-införande är en stor investering och genom att adressera de mjuka faktorerna och dess utmaningar, skapar verksamheten större möjligheter till att uppnå ett framgångsrikt BI-införande.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara mjuka framgångsfaktorer som påverkar graden av framgångsrikt BI-införande och vilka uppfattade effekter en högre grad av framgångsrikt BI-införande får, för en mellanprojektsrelation mellan kund- och systemimplementatör.  I denna studie har en litteraturstudie genomförts och fallstudiemetoden tillämpats. En analysmodell har utformats och är baserat på det viktigaste från litteraturstudien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via teams eller varit personliga på ett kontor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få fram empiriska data om studiens syfte. Tre intervjuer har genomförts med fallföretaget Atea och två intervjuer med kundföretaget Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH).  Studiens viktigaste slutsatser är; Aktivt arbete med förändringsledning under och efter projektet. Verksamhetsförståelse för att kunna anpassa BI-systemet till verksamheten för att det ska bli användbart och användarvänligt. Ha förtroende för varandra i projektet och ha en öppen och tydlig kommunikation. Slutligen är det viktigt att systemanvändarna har ett aktivt deltagande i BI-projektet och att de fortsätter med kontinuerlig efter BI-införandet. Kunskapsbidraget för denna studie är tre indikatorer som har uppdaterats i modifierade analysmodellen grad av verksamhetsförståelse, omfattning av förstudie och grad av förtroende för varandra. Sedan bidrar studien med insikter inom framgångsfaktorer som inte är lika utforskade som de ¨hårda¨ framgångsfaktorerna är.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen. För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten hos yrkesarbetarna i ett byggprojekt. Studien jämför fyra byggprojekt med olika produktivitetsnivåer genom kvalitativa intervjuer. Detta för att kunna identifiera vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten positivt. Faktorer som studerats är incitament, motivation, kommunikation, kompetens, engagemang, team samt psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar tydliga skillnader mellan projekt gällande de studerade faktorerna. Slutsatsen är att de studerade faktorerna är viktiga för att nå god produktivitet på byggarbetsplatsen. / In a report from Konjunkturinstitutet (2010) is found that productivity growth in the Swedish construction industry has stood still since the mid 90s. This while the rest of the economy has increased their productivity significantly during the same period. This difference in productivity development could mean that there is much work left to do for increased productivity in the construction industry. To get a higher productivity in the construction industry requires that the person doing the work has an aspiration to be productive. This aspiration is influenced by soft factors such as incentives, commitment, and psychosocial work environment. The aim of this thesis is to gain insight into the soft factors that affect the productivity of skilled workers in a construction project. The study compares four construction projects with different productivity levels through qualitative interviews. This is to identify the soft factors that affect productivity positively. Factors studied include incentives, motivation, communication, competence, commitment, teamwork and psychosocial work environment. The results show clear differences between the projects regarding the studied factors. The conclusion is that the studied factors are important in achieving good productivity at the construction site.