Produktionsplanering i ett projekt kan vara komplicerat eftersom den ofta inkluderar många aktiviteter som är beroende av varandra med många olika aktörer. Ett framgångsrikt projekt kännetecknas av en effektiv produktionsplanering där man styr och driver projekten med en exakt planering. I en produktionstidplan, som presenteras som ett gantt-schema med beroenden och kopplingar mellan aktiviteter, kan det vara svårt att göra bedömningar och dra konsekvenser av byggskedet och produktionssätt. Ett verktyg som inbjuder till att hitta och visualisera produktionssätt är 4D-simuleringar, som innebär att en BIM-modell kopplas till produktionstidplan och spelas upp som en animerad sekvens. Skanska Sverige är en aktör som har valt att börja utveckla och implementera användning av 4D-simuleringar i projekt. Förståelse om hur 4D-simuleringar kan bidra och komplettera i planeringsarbetet kan erhållas genom att undersöka användningsområden i produktionsfasen, vilka möjligheter och begränsningar som finns med detta samt genom att belysa nuläge och vad som kan betraktas som problemområden med produktionstidplanen som verktyg. I denna studie har intervjuer genomförts med projektrollerna tidplanerare, produktionschef och blockchef i två olika projekt, där man i produktionsfasen i projekten arbetar med att utveckla och implementera 4D och simuleringar. Detta har utförts för att empiriskt identifiera användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen, vad det kan bidra med och tillämpas för i produktionsplaneringen samt vad det finns för problemområden med produktionstidplanen. Med utgångspunkt i befintlig teori om 4D-simuleringar, produktionsplanering och produktionstidplan har den empiriskt insamlade datan analyserats för att redogöra för möjligheter och begränsningar med användning av 4D-simuleringar i produktionsfasen. Till följd av att forskning har visat att 4D/BIM kan komplettera lean construction har en analys utförts kring hur empiriskt identifierade användningsområden för 4D-simuleringar kan kombineras med planeringsmetodiken Last Planner System, som har sin utgångspunkt i lean construction. Resultatet i studien visade att jämföra olika planeringsalternativ, kvalitetskontrollera planering, planering av logistik samt visualisera ordningsföljd av aktiviteter och moment är användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen. Dessa användningsområden kan bidra i produktionsplaneringen genom att produktionstidplanen kan optimeras, planeringen i produktionstidplanen kan kontrolleras och följas upp, en tydlig plan för logistiken i ett tidigt skede kan erhållas, produktionsframdriften kan kommuniceras, yrkesgrupper kan samordnas och det kan användas i säkerhets- och arbetsmiljöarbetet. Studien visade följande: Det man i produktionsfasen i projekt identifierat som områden för användning av 4D-simuleringar tenderar att vara svårt att göra med produktionstidplanen som verktyg Användningsområdena för 4D-simuleringarna som har identifierats i projekt kan i det stora hela uppfyllas av de egenskaper som en 4D-simulering har 4D-simuleringar begränsas av detaljnivå och indelning av BIM-modell samt kopplingen Användningsområden och egenskaper för 4D-simuleringar kan relateras till lean construction principer och bidra i planeringssteg i Last Planner System, vilket påvisar att 4D-simuleringar kan komplettera och tillhandahålla grunden för lean construction

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta. Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor. För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt. / During around two months the production of the project of JM Entreprenad named the block Solägget has been followed contraining to the basis of the production schedule, the current actual position, documents of the project and also interviews to determine why the progression may be different from the planned, why the mainly interesting were to analyze the delays. The block Solägget is implemented on a general contractor for JM AB and therefore the project follows the practices of JM AB. One significant difference between JM AB and JM Entreprenad is that JM Entreprenad isn´t as used to the current unit times and routines as JM AB are. By the early deployment of additional resources than what were planned in advance the delays were avoided during the period of my field study and instead JM Entreprenad managed to work up a lead of up to two weeks. To enable a production without any delays this report treats hard, soft and external factors with an important basis of the importance of achieving a well-established planning before starting any production and in that way consider possible factors that may affect the reconciliation of the production schedule in a negative way. / 2010:12