Syftet med studien är att skapa kunskap om barns möjligheter till estetiska uttrycksformer i ateljémiljöer. För att kunna besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har därför genomfört en fallstudie på en förskola som är Reggio Emilia-inspirerad, där vi har intervjuat två förskollärare samt två förskolebarn i femårsåldern. Vi har även observerat förskolans verksamma ateljémiljö. Vårt insamlade material presenterar vi sedan med hjälp av en tematisk analysmetod.   Våra forskningsfrågor som väglett oss genom studiens gång är: -         På vilket sätt utgör atlején i förskolan en plats där barn får möjlighet att behärska alla typer av tekniker som målning, teckning och arbete med lera? -         På vilket sätt utgör ateljén i förskolan en plats där förskollärare samt barnen i verksamheten blir inspirerade till att utforska tankar och idéer som uppstår i verksamheten?   I denna fallstudie har vi utgått från Nordin Hultman (2004) som är legitimerad barnpsykolog och filosofie doktor samt Vecchi (2010) som är en välrenommerad ateljerista inom Reggio Emiliafilosofin. Det finns även vissa inslag av det sociokulturella perspektivet.   Ett av resultaten i studien var att ateljéns placering på förskolan påverkade användandet av den. Av informanterna kom det fram att verksamheten påverkades av att ateljén inte ligger visuellt synlig och därför inte används i den grad man hade önskat. Det andra resultatet var att miljön i ateljén bör vara uppbyggd på ett tillåtande sätt. I den vetenskapliga forskningen framförs det att det är viktigt att materialet är placerat så att barnen själva kan ta av det samt att materialet synliggörs. Av informanterna framkom det att barnens möjligheter till estetiska uttrycksformer påverkas av materialets placering samt hur förskollärarnas inställning är till en tillåtande atmosfär.