Den här kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed användarfasen i ett klädesplaggs livscykel. Den del i användarfasen somfokuserats på är tvätt och hur tvättmedel kan bidra till mindre negativamiljöpåverkningar. Det är främst energiförbrukningen som gör användarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet är att se om alternativa tvättmedel, som påståsvara mer miljövänliga alternativ till traditionella tvättmedel, fungerar med avseendepå tvättresultat och hur de kan leda till miljöförbättrande åtgärder.Efter direktiv från uppdragsgivarna Teknologisk Institut och Tænk utformas tester föratt undersöka tvätteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehämmande effekt på åttaalternativa tvättmedel (fem lågtemperaturtvättmedel och tre tvättbollar). Alla metodersom används i utförandet baseras på internationella standarder samt internaarbetsmetoder på Teknologisk Institut.Många faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvättmedlethar en central roll. Genom att vidta miljöförbättrande åtgärder i samband med tvättmåste tre faktorer förändras och effektiviseras: tvättmedel, energiåtgång samtvattenavfall.Resultaten av testerna visar att fyra av de fem testade lågtemperaturtvättmedlenklarade att tvätta rent i en temperatursänkning från 40 till 15°C. Inga av tvättbollarnatvättade rent med ett godkänt resultat. Testerna med den mekaniska bearbetningenvisar ingen ökad bearbetning med tvättbollars närvaro och resultaten från denbakteriehämmande effekten visar att bakterier är temperaturkänsliga och dör inte itvättemperaturer under 60°C.Bakteriers närvaro i tvätt, smutsens betydelse i testerna samt frågan om vad som ärrent eller smutsigt diskuteras i relation till erhållna resultat. Slutsatsen säger att entemperatursänkning från 40 till 15°C vid användning av lågtemperaturtvättmedelfungerar utmärkt och gynnar miljön på ett önskvärt sätt. Andra alternativa tvättmedel,såsom tvättbollar och tvättnötter, ger dåliga tvättresultat och för att skona miljön kanenbart vatten användas med likvärdigt tvättresultat. / Program: Textilingenjörsutbildningen

I detta projekt har garn spunnits fram med olika blandningar av återvunna och jungfruliga fibrer av merinoull/polyamid 6.6. Detta för att möjliggöra återföring av tillskärningsspill i produktionskedjan åt företaget Woolpower® då spillmaterialet idag används till att tillverka filtsulor. Genom att spinna garn av spillmaterialet kan det därmed sluta kretsloppet för deras återvinningsprocess då garnet kan återinföras i den ursprungliga produktionskedjan. Fokus under projektet låg på att undersöka hur fint garn som kan spinnas med så hög andel återvunna fibrer som möjligt.  Mätning av fiberlängdsfördelning genomfördes av både återvunna fibrer och jungfruliga fibrer, garn spanns med olika fraktioner inblandning av återvunna fibrer samt dragprovning utfördes på de garnprover som tagits fram för att jämföras med referensgarn.   Det spanns sex garner med olika fraktioner inblandning av återvunna och jungfruliga fibrer, där de inblandningar som gjorts innehöll 10 %, 20 % eller 30 % återvunna fibrer samt två garn med 100 % jungfruliga fibrer. Det starkaste garnet innehållande återvunna fibrer som spanns under projektet var ett garn innehållande 20 % återvunna fibrer. Garnet hade dock en signifikant minskning av styrka jämfört med referensgarnet, vilket ledde till slutsatsen att det inte går att spinna ett garn med liknande garnnummer utan statistisk signifikant minskning av garnets mekaniska styrka som referensgarnet som Woolpower® använder i produktion idag.  Hos de återvunna fibrerna observerades en procentuell minskning av fiberlängden på strax över 82 %.  Minskningen tros bero på att de har genomgått fler process- och produktionssteg samt en slitsam textilupprivning i jämförelse med de jungfruliga fibrerna.

Fibers are interesting materials alternative to replace conventional fossil-based plastics, as they are bio-based and do not lead to CO2 emissions. Due to their limited ductility, it is difficult to use them to make complex three-dimensional shapes. This problem has already been addressed in previous research studies but the processing conditions used here were never tried before. In this thesis, the incorporation of low molecular plasticizers onto the fibers is investigated to obtain a more ductile fiber-based material. More precisely, Paper and Fiber Research Institute (PFI) refining is used to mechanically treat the fibers and help the sorption of glycerol, urea, polyethyleneglycol (PEG), or polyvinylalcohol (PVA), followed by the formation of sheets from the modified pulp. However, it has been found that only small amounts of plasticizers were retained by this process. The refining itself on the fibers without additives enhanced fibrillation and developed mechanical bonding between the fibers, which resulted in increased strength and ductility. Also, the hot pressed (HP) drying technique was found to yield denser and stronger papers, compared to the non-pressed (HP) drying technique. As a comparison, the incorporation of plasticizers through ultrasonication and its effect on the paper properties were also considered from a previous study within the same research group. It has been found that this mechanical treatment retains more plasticizers than refining but yields different paper properties (especially an increased ductility). All these results suggest that PFI refining should be studied more in-depth by performing at least one process optimization cycle where less dilution takes place. / Fibrer är ett intressant, alternativt material att ersätta konventionella, fossila plaster. Men deras begränsade plasticitet gör det svårt att forma mer avancerade tredimensionella former. Detta problem har man adresserat i tidigare forskning, men bearbetningsförhållandena utvärderade i denna studie har inte testats tidigare. I denna uppsats studeras integrering av små molekylära mjukgörare in i fibrer för att framställa ett mer plastiskt, fiber-baserat material. Mer precist, Papirforskninginstituts (PFI) bearbetning används för att mekaniskt bearbeta fibrerna och underlätta sorption av glycerol, urea, Polyethylenglykol (PEG) och Polyvinylalkohol (PVA) följt av arkning av den bearbeta pappersmassan. Det har visats att i denna process bibehålls endast små mängder av mjukgörare på fibrerna. Dock har den mekaniska bearbetning i säg effekt på fibrerna, då den leder till defibrillering, och förstärker interaktionerna mellan fibrerna vilket leder till ett starkare och segare material. Utöver det, visar studien att värmepressningen (HP) som torktekning ger ett mer homogent resultat gällande arkens kvalitet. Som jämförelse användes en tidigare studie av samma forskargrupp som använt ultraljudsbehandling som medel att inkorporera mjukgörare och hur den behandlingen påverkade arken. Den behandlingen leder till högre retention av mjukgörare vilket leder till andra pappersegenskaper, speciellt högre duktilitet. Dessa studier visar att PFI bearbetningen behöver studeras i mer detalj för att se om det är en lämplig bearbetningsmetod och därför bör minst en till cykel med optimeringar göras för att se om högre halt mjukgörare kan bibehållas.