<p>Problembakgrund: Vilka faktorer är viktigast för e-handel respektive butikskunderna vid val av köp av elektronikprodukter? Samt vilka faktorer e-handels och butiksföretag anser är viktigast för att få sina kunder nöjda.</p><p>Syfte: Att analysera och utvärdera NetOnNet och Elgigantens syn och även deras kunders syn på service mellan e-handel och butik.</p><p>Metod: En fallstudie har genomförts på företagen. Primär data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar.</p><p>Resultat & Slutsats: Respondenterna i undersökningen är överens om att priset är det viktigaste när de skall köpa hemelektronikprodukter. E-handelskunder är mer priskänsliga och läser på mer om en produkt innan köptillfället, än butikskunder. Butikskunder väljer att fortsätta att handla i butik för att de anser att det är lättillgängligt, bra pris och för att det finns möjlighet till personlig interaktion.</p><p>Båda NetOnNet och Elgiganten är överens om att det krävs en kombination av lågt pris och bra service för att lyckas på dagens konkurrensutsatta marknad. Företagen tror också som undersökningen visar att e-handelskunder är mer pålästa om produkter innan köptillfället. NetOnNet och Elgiganten har lyckats förstå vad deras kunder värdesätter eftersom de flesta kunder känner att deras förväntningar blivit uppfyllda efter köp.</p>

No description available.

No description available.

Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska. För att kunna konkurrera sänker även de svenska åkerierna sina priser bortom rimlighetens gräns och på så sätt undermineras deras egen verksamhet. För att fortsatt kunna matcha kundernas allt högre krav på mer flexibla, tätare, snabbare och framför allt billiga transporter måste verksamheten ses över. Syftet med uppsatsen var att utifrån transportköparnas krav och önskemål analysera och utvärdera transporttjänsten. Detta realiserade vi genom att först utföra en förundersökning för att undersöka vilka krav och önskemål transportköparna hade för att sedan undersöka hur de svenska åkerierna arbetar utifrån dessa för att skapa värde för transportköparen. De undersökningar vi genomförde bestod av intervjuer med fem transportköpare och fem åkerier. Förförståelse för ämnet fick vi genom studier av litteratur, artiklar och möten med insatta inom transportnäringen. Utifrån den börmodell vi konstruerade kunde vi härleda variabler som motsvarade vad vi ansåg skapa värde för kunden. Resultatet vi uppnådde var att åkerierna arbetade på olika sätt och med olika grad av förståelse för att uppnå värde för transportköparen. De slutsatser man kan dra är att vikten av att nischa sig i transportbranschen är hög för de svenska åkerierna. De kan inte pressa sina priser av olika orsaker och måste då erbjuda sina kunder mer värde för pengarna. Undersökningen visade att transportköparna i stor grad går efter lågt pris när de väljer åkeri men att de även kräver en extremt hög servicegrad. Detta är svårt för åkerierna att möta och de flesta försökte att samarbeta och utarbeta skräddarsydda lösningar för varje kund i syfte att motivera ett rimligt pris. Genom att skapa värde för transportköparna är det möjligt för de svenska åkerierna att motivera ett högre pris och på så sätt stanna kvar på marknaden.

Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda på vad det är som gör att personer väljer ett visst bilmärke och varför. Ut från detta resonemang har vi tagit reda på hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. Därefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda på vilka värdeskapande faktorer de använder sig av för att kunden ska välja just dem bland alla konkurrenter. Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars värdeskapande faktorer och ta reda på om dessa faktorer uppfattas av kunderna på det sätt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med Volvoanställda och återförsäljare samt en enkätundersökning med kunder. Sedan har dessa ställts mot varandra för att se om kunderna uppfattar det Volvo Personvagnar vill förmedla. I empirin har vi tagit upp fakta om Volvo Personvagnar samt redogjort för resultatet av undersökningen. Dessa har sedan ställts mot varandra i analysen. Där har de viktigaste värdeskapande faktorerna vi har fått fram från Volvoanställda och återförsäljare, image, produkt och service, kopplats till följande fem teorier: Mervärde, Word of Mouth, Affärsidé, Involvering och Brand Equity. Alla dessa teorier går ut på att skapa en relation med kunden och ett värde utöver grundprodukten. Vilka likheter och skillnader som finns i hur de värdeskapande faktorerna uppfattas redogörs för i resultatkapitlet. Där framkommer det att det endast är en del av de värdeskapande faktorer som Volvo Personvagnar vill förmedla som uppfattas av kunderna. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel med rekommendationer till dem som verkar inom bilbranschen. I det kapitlet kommer vi även med förslag till fortsatt forskning inom området.

De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.

Reklambyråns roll har länge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjänsters önskade värden till marknaden. Tjänsten som reklambyrån under hela sin historia tillhandahållit har varit kreativitet. Reklambyråns position har under dess historia dock förändrats när reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyråer och PR-byråer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyråerna inte längre ta ut de marginaler från underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byråerna bra betalt för sina tjänster. Ibland har effektiviseringen hos vissa företag gått så långt att man har egna reklambyråer inom organisationen. Dessa ovan beskrivna händelser gör att reklambyråerna idag måste lära sig att sälja kreativitet eller effektivisera sig själva och konkurrera med priset. Syftet med denna kandidatuppsats var att analysera och utvärdera de medelstora svenska reklambyråernas marknadsstrategiprocesser för att behålla samt skaffa nya kunder. Detta skedde genom en fallstudie hos svenska reklambyråer. Vi undersökte inte reklambyråer utanför Stockholm, därför gjorde vi tre fallstudier av reklambyråerna; King, Red Cell/Stenström och Saatchi &amp; Saatchi som alla är belägna i Stockholm. Dessa fallstudier genomfördes i form djupintervjuer med VD på Saatchi &amp; Saatchi, VD på Red Cell/Stenström samt en projektledare på King. Utifrån valda teorier och utdragna variabler kunde vi sedan mäta huruvida dessa byråer arbetade med sina kunder samt skaffade nya kunder utifrån relationsbaserade eller transaktionsbaserade marknadsstrategiprocesser. Vår slutsats blev att medelstora svenska reklambyråer, utifrån den identifierade förändrade marknaden, måste nischa sig mot stordrift eller satsa på mervärdeskapande relationer för att kunna sälja sin kreativitet och därmed överleva. Som förslag till framtida forskning föreslog vi intern marknadsföring i kombination med ämnet för denna uppsats.

Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del på Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssätt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rättigheterna till konsumeras utan att de erhåller någon inkomst. Skivbolagen måste därför agera ifall de inte ska gå under. Detta ledde oss fram till uppsatsens syfte: Utvärdera skivbolagens förutsättningar för överlevnad. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Empirin har inhämtas från kvalitativa intervjuer på ett stort respektive två små skivbolag. Den slutsats författarna kommit fram till är att de stora skivbolagen måste förstå vikten av mervärdesskapande aktiviteter för att tillfredsställa konsumenterna. För att kunna leverera mervärde krävs nya samarbetsformer mellan aktörer och leverantörer. Vår uppfattning är att de skivbolag som lutar sig tillbaka och agerar passivt kommer få svårt att överleva. För de små skivbolagen, som klarat den nya situationen lättare, gäller det att inte slappna av utan se till att ”underhålla” organisationen för fortsatt överensstämmelse med omgivningen.

The purpose of this thesis is to examine whether Swedish, Internet-based travel agencies, acting on a consumer market are working towards creating added value for their customers. If that is the case, how and why do they use such a mode of operation. The theoretical framework was based on Grönroos´ “Augmented service offering”, which treats added value as an addition to the core service. The services offered on five of the larger companies´ websites on the market were examined and 3 representatives of the five companies were interviewed. The study shows that 2 of the examined companies did not produce any added value, while 3 of the companies did produce added value for the customer. The added value was generated through packaging of core-, facilitating- and supporting services for the purpose of differentiating the company towards competitors and generating service fees. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida svenska, Internetbaserade resebyråer på en konsumentmarknad arbetar i syfte att skapa mervärde för sina kunder. Om företagen arbetar för att skapa mervärde, hur och varför har de använt detta arbetssätt. ”Grönroos utvidgade tjänsteerbjudande” som behandlar mervärde som ett adderande till kärnerbjudandet användes som teoretiskt ramverk. De erbjudna tjänsterna på fem av de större företagens hemsidor undersöktes och 3 representanter för 5 av företagen på denna marknad intervjuades. Undersökningen visade att två av de undersökta företagen inte skapade något mervärde medan 3 företag genererade ett mervärde för kunden. Mervärdet skapades genom paketering av kärn-, möjliggörande- och tilläggstjänster i syfte att differentiera företaget mot konkurrenter och generera serviceavgifter.

The composing of new standards in the area of machinery safety is a continuous work which aims at writing standards that works as a tool for companies and enables them to control if the fundamental demands of security and health which is prescribed by law are reached. It is optional for the companies to choose if they want to use the standards. This report is written in cooperation with SIS and the study were performed within the technical committee SIS/TK 282. The report aims to investigating if the companies that choose to use standards see any economic advantages due to this work, how these advantages take form and where they originate. The main question formulation is how the profitability among companies that have adjusted their production to machinery safety standards are affected.   The study was performed with an initial literature study which aimed at obtaining knowledge and an overview over the subject as well as investigate what former studies had resulted in. Thereafter a poll where executed among the participants in SIS/TK 282 and from this group an unit for observations were chosen for later interviews.   Among the effects that were observed in the study it is worth to mention that standards contribute to harmonising laws in Europe and the work with composing standards therefore benefit the free market and possibilities for the companies to export their goods. Due to an increased focus on the international standards the work with composing new standards has become a global network. The companies that engage themselves in this work can contribute and affect in what direction the new standards are going and through this work they can benefit their own products. Through this they can gain an advantage over their rival companies.      A systematic work with composing new standards also works as a tool to help companies to reach their goals in safety. Also standards can generate a decrease in absence due to illness and the risk that an accident occurs. The responsibilities among the personnel is increased and the standards connect personnel – managerial staff – prescriptions from the law which can create an increased comfort in the workplace. This in turn can create an increased quality of the products and better reliability of delivery. The use of standards can also help the company to detect the underlying reasons for problems in the production and through this reach less discontinues in the production and an increased accessibility to the machines.   There emerged a number of factors in the study that indicates that it is profitable for a company to adopt to standards and to actively participate in the development of new standards. / Utarbetandet av maskinsäkerhetsstandarder är ett pågående arbete där standarderna är avsedda att fungera som ett verktyg för företag för att kunna kontrollera om de lagstadgade, grundläggande säkerhets- och hälsokraven är uppfyllda. Det är dock frivilligt för företag att begagna sig av standarder som verktyg. Denna rapport är skriven i samarbete med SIS och undersökningen utfördes inom den tekniska kommitteen SIS/TK 282. Rapporten syftar till att undersöka om de företag som väljer att använda sig av maskinsäkerhetsstandarder ser några ekonomiska fördelar med detta arbete, vad i dessa i så fall består samt de bakomliggande orsakerna till att de kan uppkomma. Huvudfrågeställningen för rapporten är att se om lönsamheten påverkas hos företag som anpassat sin tillverkning för att uppnå maskinsäkerhetsstandarderna?   Undersökningen genomfördes genom en inledande litteraturstudie med syftet att införskaffa kunskap och orientering inom ämnet samt att undersöka vad tidigare studier inom ämnet resulterat i. Därefter genomfördes en enkätundersökning inom SIS/TK 282 och ur denna grupp valdes en observationsenhet ut för efterföljande intervjuer.   Bland de effekter som framkom av intervjuerna kan nämnas att standarder bidrar till en gemensam lagstadga inom Europa och standardiseringsarbetet gynnar därmed den fria marknaden och exportmöjligheterna. Genom ett ökat fokus på internationella standarderna har standardiseringsarbetet övergått till ett globalt nätverk. Företag som engagerar sig i standardiseringsarbete kan vara med och påverka i vilken riktning standarderna utvecklas och genom detta gynna de egna produkterna. Därmed skapas en konkurrensfördel hos de företag som aktivt engagerar sig i standardiseringsarbetet.   Ett systematiskt arbete med standarder fungerar även som ett verktyg för att hjälpa företag att nå uppsatta mål för säkerheten och standarder kan generera en minskad sjukfrånvaro och minskade olycksrisker. Personalansvaret ökar och standarderna ger en koppling mellan personal – ledning – lagkrav vilket kan alstra en ökad trivsel på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan ge en förbättrad produktkvalitet samt en förbättrad leveranstillförlitlighet. Dessutom kan efterlevnaden av standarder inom verksamheten lyfta fram de underliggande orsakerna till problem inom produktionen och kan därmed leda till mindre produktionsstopp och en ökad tillgänglighet till maskinerna.   Det framkom ett antal faktorer i undersökningen som pekar på att det är lönsamt för företag att anamma standarder och aktivt delta i utvecklingen av nya standarder.