Det pågår en förändring på världsmarknaden då nya förutsättningar bidragit till enallt mer dynamisk arbetsmarknad. Det skapar goda möjligheter till en internationell karriär förframtida examinerade studenter. Marknaden kommer att kräva nya typer av erkännande av desom är examinerade av utländska universitet vilket en extern ackreditering kan vara ett svar på. AACSB är en extern ackreditering verksam för att främja och förbättra högre utbildning inomföretagsekonomi. Tidigare studier har endast sett till hur en extern ackreditering påverkarorganisationen på en makronivå och inte studeranden ur ett mikroperspektiv. Organisationerbör arbeta efter det som ger mest mervärde för slutkunden, därmed är det utav egenintresse förutbildningssätet att förstå vilka behov och krav studenterna har på utbildning. Studien ämnar attundersöka om den extern ackreditering AACSB tillför mervärde för studenter och om dettamervärde utav vikt för dem. Via inledande intervjuer skapades en intervjuguide till fokusgruppermed studenter som ansåg att AACSB bidrog till följande mervärden utav vikt: universitetetsstatus, universitetets legitimitet, studenternas anställningsbarhet, internationella partners,extern kvalitetskontroll och transparens. Studenternas egna anställningsbarhet utifrånutbildningen var i fokus nära samtliga mervärdens vikt analyserades, dock var studenternaosäkra kring vad arbetsmarknaden efterfrågade

En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde. Det är i slutändan helhetsupplevelsen som är avgörande om en förstagångsbesökare kommer att bli en lojal kund.

Idag råder ett förändrat köpbeteende hos konsumenter där de är medvetna om att de kan und-vika att betala fullpris för en produkt om de avvaktar ett tag. Detaljhandeln erbjuder ständigt möjligheter att handla till reducerat pris i form av realisationer, kampanjer och andra erbju-danden. Syftet med nedsänkningar är att sälja ut varor med kort livslängd samt att attrahera kunder till butikerna. Detta har tyvärr fått fel effekt då konsumenter har blivit vana vid stän-diga erbjudanden och utvecklat ett strategiskt köpbeteende där de väntar med sitt köp tills produkten är prissänkt. Författarna till denna uppsats har undersökt hur det nya, strategiska köpbeteende påverkar företags inköpsstrategier och om det finns behov av att utveckla nya sådana. Vid prissättning finns det tre viktiga faktorer att ta hänsyn till: produktkostnad, konsumenter och konkurrenter. Det är viktigt att försäljningspriset täcker varans tillverkningskostnad och ger en tillräckligt god marginal åt företaget för att undvika förlust. Priset måste vara kommer-siellt nog att tilltala konsumenter och även vara tillräckligt starkt mot företags konkurrenter som kanske erbjuder en liknande produkt. Idag är kunder mer prismedvetna på grund av en mer utvecklad teknologi och de är införstådda med att de har flera alternativ att välja mellan. Priset symboliserar värdet på produkten för kunder och deras priskänslighet ökar om de har flera jämförbara alternativ att välja mellan. Hemtex, Gina Tricot och MQ är textilföretag inom detaljhandeln som har ett säsongsbetonat sortiment och alla tre är införstådda med vikten av rätt prissättning. De arbetar strategiskt med leverantörer, leveranser och lagerhållning för att optimera möjligheten att ha rätt produkt, till rätt pris, i rätt tid till sina butiker. De ser realisationer och kampanjer som nödvändiga medel för att sälja ut säsongsvaror som snart blir inaktuella, men även ett sätt att agera på dåliga för-säljningssiffror. Att kunna bidra till god konkurrens är en viktig del för att överleva på marknaden, men att endast konkurrera genom låga priser är en strategi som inte kommer att hålla långsiktigt. Alla tre företag delar denna synvinkel och lyfter fram vikten av att skapa ett mervärde för konsu-menter där unika produkter är avgörande i framtiden. Det finns därför inget konkret behov av att utveckla en ny inköpsstrategi. Genom att erbjuda bra kvalitet, design och ett starkt varu-märke till ett pris som passar både företag och konsument finns det goda chanser för ökad lönsamhet. Rätt prissättning är därför, som alltid, en avgörande faktor där företag måste förstå vilka faktorer andra som de skall ta hänsyn för att kunna skapa ett värde till sina konsumenter.

<p>The purpose of this thesis is to examine whether Swedish, Internet-based travel agencies, acting on a consumer market are working towards creating added value for their customers. If that is the case, how and why do they use such a mode of operation.</p><p>The theoretical framework was based on Grönroos´ “Augmented service offering”, which treats added value as an addition to the core service. The services offered on five of the larger companies´ websites on the market were examined and 3 representatives of the five companies were interviewed.</p><p>The study shows that 2 of the examined companies did not produce any added value, while 3 of the companies did produce added value for the customer. The added value was generated through packaging of core-, facilitating- and supporting services for the purpose of differentiating the company towards competitors and generating service fees.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida svenska, Internetbaserade resebyråer på en konsumentmarknad arbetar i syfte att skapa mervärde för sina kunder. Om företagen arbetar för att skapa mervärde, hur och varför har de använt detta arbetssätt.</p><p>”Grönroos utvidgade tjänsteerbjudande” som behandlar mervärde som ett adderande till kärnerbjudandet användes som teoretiskt ramverk. De erbjudna tjänsterna på fem av de större företagens hemsidor undersöktes och 3 representanter för 5 av företagen på denna marknad intervjuades.</p><p>Undersökningen visade att två av de undersökta företagen inte skapade något mervärde medan 3 företag genererade ett mervärde för kunden. Mervärdet skapades genom paketering av kärn-, möjliggörande- och tilläggstjänster i syfte att differentiera företaget mot konkurrenter och generera serviceavgifter.</p>

<p>Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?</p><p>Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten.</p><p>För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden.</p><p>Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.</p>

<p>Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska. För att kunna konkurrera sänker även de svenska åkerierna sina priser bortom rimlighetens gräns och på så sätt undermineras deras egen verksamhet. För att fortsatt kunna matcha kundernas allt högre krav på mer flexibla, tätare, snabbare och framför allt billiga transporter måste verksamheten ses över.</p><p>Syftet med uppsatsen var att utifrån transportköparnas krav och önskemål analysera och utvärdera transporttjänsten. Detta realiserade vi genom att först utföra en förundersökning för att undersöka vilka krav och önskemål transportköparna hade för att sedan undersöka hur de svenska åkerierna arbetar utifrån dessa för att skapa värde för transportköparen. De undersökningar vi genomförde bestod av intervjuer med fem transportköpare och fem åkerier. Förförståelse för ämnet fick vi genom studier av litteratur, artiklar och möten med insatta inom transportnäringen.</p><p>Utifrån den börmodell vi konstruerade kunde vi härleda variabler som motsvarade vad vi ansåg skapa värde för kunden. Resultatet vi uppnådde var att åkerierna arbetade på olika sätt och med olika grad av förståelse för att uppnå värde för transportköparen.</p><p>De slutsatser man kan dra är att vikten av att nischa sig i transportbranschen är hög för de svenska åkerierna. De kan inte pressa sina priser av olika orsaker och måste då erbjuda sina kunder mer värde för pengarna. Undersökningen visade att transportköparna i stor grad går efter lågt pris när de väljer åkeri men att de även kräver en extremt hög servicegrad. Detta är svårt för åkerierna att möta och de flesta försökte att samarbeta och utarbeta skräddarsydda lösningar för varje kund i syfte att motivera ett rimligt pris. Genom att skapa värde för transportköparna är det möjligt för de svenska åkerierna att motivera ett högre pris och på så sätt stanna kvar på marknaden.</p>

<p>Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda på vad det är som gör att personer väljer ett visst bilmärke och varför. Ut från detta resonemang har vi tagit reda på hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. Därefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda på vilka värdeskapande faktorer de använder sig av för att kunden ska välja just dem bland alla konkurrenter.</p><p>Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars värdeskapande faktorer och ta reda på om dessa faktorer uppfattas av kunderna på det sätt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med Volvoanställda och återförsäljare samt en enkätundersökning med kunder. Sedan har dessa ställts mot varandra för att se om kunderna uppfattar det Volvo Personvagnar vill förmedla.</p><p>I empirin har vi tagit upp fakta om Volvo Personvagnar samt redogjort för resultatet av undersökningen. Dessa har sedan ställts mot varandra i analysen. Där har de viktigaste värdeskapande faktorerna vi har fått fram från Volvoanställda och återförsäljare, image, produkt och service, kopplats till följande fem teorier: Mervärde, Word of Mouth, Affärsidé, Involvering och Brand Equity. Alla dessa teorier går ut på att skapa en relation med kunden och ett värde utöver grundprodukten.</p><p>Vilka likheter och skillnader som finns i hur de värdeskapande faktorerna uppfattas redogörs för i resultatkapitlet. Där framkommer det att det endast är en del av de värdeskapande faktorer som Volvo Personvagnar vill förmedla som uppfattas av kunderna. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel med rekommendationer till dem som verkar inom bilbranschen. I det kapitlet kommer vi även med förslag till fortsatt forskning inom området.</p>

<p>De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.</p>

<p>Reklambyråns roll har länge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjänsters önskade värden till marknaden. Tjänsten som reklambyrån under hela sin historia tillhandahållit har varit kreativitet. Reklambyråns position har under dess historia dock förändrats när reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyråer och PR-byråer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyråerna inte längre ta ut de marginaler från underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byråerna bra betalt för sina tjänster. Ibland har effektiviseringen hos vissa företag gått så långt att man har egna reklambyråer inom organisationen. Dessa ovan beskrivna händelser gör att reklambyråerna idag måste lära sig att sälja kreativitet eller effektivisera sig själva och konkurrera med priset.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats var att analysera och utvärdera de medelstora svenska reklambyråernas marknadsstrategiprocesser för att behålla samt skaffa nya kunder. Detta skedde genom en fallstudie hos svenska reklambyråer. Vi undersökte inte reklambyråer utanför Stockholm, därför gjorde vi tre fallstudier av reklambyråerna; King, Red Cell/Stenström och Saatchi & Saatchi som alla är belägna i Stockholm. Dessa fallstudier genomfördes i form djupintervjuer med VD på Saatchi & Saatchi, VD på Red Cell/Stenström samt en projektledare på King.</p><p>Utifrån valda teorier och utdragna variabler kunde vi sedan mäta huruvida dessa byråer arbetade med sina kunder samt skaffade nya kunder utifrån relationsbaserade eller transaktionsbaserade marknadsstrategiprocesser.</p><p>Vår slutsats blev att medelstora svenska reklambyråer, utifrån den identifierade förändrade marknaden, måste nischa sig mot stordrift eller satsa på mervärdeskapande relationer för att kunna sälja sin kreativitet och därmed överleva. Som förslag till framtida forskning föreslog vi intern marknadsföring i kombination med ämnet för denna uppsats.</p>

<p>Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del på Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssätt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rättigheterna till konsumeras utan att de erhåller någon inkomst. Skivbolagen måste därför agera ifall de inte ska gå under. Detta ledde oss fram till uppsatsens syfte: Utvärdera skivbolagens förutsättningar för överlevnad.</p><p>Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Empirin har inhämtas från kvalitativa intervjuer på ett stort respektive två små skivbolag.</p><p>Den slutsats författarna kommit fram till är att de stora skivbolagen måste förstå vikten av mervärdesskapande aktiviteter för att tillfredsställa konsumenterna. För att kunna leverera mervärde krävs nya samarbetsformer mellan aktörer och leverantörer. Vår uppfattning är att de skivbolag som lutar sig tillbaka och agerar passivt kommer få svårt att överleva.</p><p>För de små skivbolagen, som klarat den nya situationen lättare, gäller det att inte slappna av utan se till att ”underhålla” organisationen för fortsatt överensstämmelse med omgivningen.</p>