<p>This paper investigates the phenomenon of retail trading over the Internet, something that was non-existent fifteen years ago. The purpose of the paper is to find out if and how large companies competing in a market with standardize products is adding value for their customers. The study is done using a qualitative method to compare two of Sweden’s largest customer electronics firms El-Giganten and ONOFF. Data is collected by observations made on the firm’s web shops and telephone interviews with Mr. Andreas Lalander, manager at El-Giganten’s web store and Mr. Fredric Söderberg, trade sector manager at ONOFF’s web shop. Using theories from both transactional marketing and service marketing an analysis is done leading to the conclusions that both companies is trying to add values by the usage of both hidden and supplementary services. The main difference between the companies is found to be that El-Giganten is more strongly focused on price while ONOFF instead tries to makes their customers feel safe.</p>

<p>Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden.</p><p>Det är nödvändigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet. Människor är inte längre priskänsliga utan söker något utöver det hon konsumerar.</p><p>Denna studie belyser vilka faktorer som är vitala för att kunna skapa en organisationsstruktur som stöttar mervärde. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera hur två stycken olika varuhus, Åhléns city och Debenhams, arbetat med sin interna marknadsföringsprocess för att på så sätt hitta dessa faktorer.</p><p>Relevanta teorier har används så som mervärde, intern marknadsföring, organisationsstruktur, styrform, samt teorier som har varit relevant för denna undersökning. Undersökningen har grundats på en kvalitativ och en kvantitativ metod som tagit sig form genom fyra djupintervjuer med två avdelningschefer och två personalchefer, men även en enkätundersökning har genomförts på avdelningschefers anställda på respektive företag.</p><p>Empirin har samlats och analyserats vilket har givit resultatet och slutsatsen som tillkommer i denna undersökning.</p><p>Undersökningens resultat styrker delvis vår syntes beträffande hur den interna relationen mellan de anställda och chefer bör se ut för att man ska kunna leverera mervärde till kunden. Dock visade det sig att en av de avgörande faktorerna är även uppmuntringen till initiativtagandet från avdelningschefen såväl som vilket sätt avdelningschefen inspirerar och engagerar sina anställda.</p><p>De företag som har minst antal gap inom sin interna marknadsföringsprocess lyckas därav levererar mervärde och vinna konkurrensen för att få kunden till sin fördel.</p>

Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden. Det är nödvändigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet. Människor är inte längre priskänsliga utan söker något utöver det hon konsumerar. Denna studie belyser vilka faktorer som är vitala för att kunna skapa en organisationsstruktur som stöttar mervärde. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera hur två stycken olika varuhus, Åhléns city och Debenhams, arbetat med sin interna marknadsföringsprocess för att på så sätt hitta dessa faktorer. Relevanta teorier har används så som mervärde, intern marknadsföring, organisationsstruktur, styrform, samt teorier som har varit relevant för denna undersökning. Undersökningen har grundats på en kvalitativ och en kvantitativ metod som tagit sig form genom fyra djupintervjuer med två avdelningschefer och två personalchefer, men även en enkätundersökning har genomförts på avdelningschefers anställda på respektive företag. Empirin har samlats och analyserats vilket har givit resultatet och slutsatsen som tillkommer i denna undersökning. Undersökningens resultat styrker delvis vår syntes beträffande hur den interna relationen mellan de anställda och chefer bör se ut för att man ska kunna leverera mervärde till kunden. Dock visade det sig att en av de avgörande faktorerna är även uppmuntringen till initiativtagandet från avdelningschefen såväl som vilket sätt avdelningschefen inspirerar och engagerar sina anställda. De företag som har minst antal gap inom sin interna marknadsföringsprocess lyckas därav levererar mervärde och vinna konkurrensen för att få kunden till sin fördel.

This paper investigates the phenomenon of retail trading over the Internet, something that was non-existent fifteen years ago. The purpose of the paper is to find out if and how large companies competing in a market with standardize products is adding value for their customers. The study is done using a qualitative method to compare two of Sweden’s largest customer electronics firms El-Giganten and ONOFF. Data is collected by observations made on the firm’s web shops and telephone interviews with Mr. Andreas Lalander, manager at El-Giganten’s web store and Mr. Fredric Söderberg, trade sector manager at ONOFF’s web shop. Using theories from both transactional marketing and service marketing an analysis is done leading to the conclusions that both companies is trying to add values by the usage of both hidden and supplementary services. The main difference between the companies is found to be that El-Giganten is more strongly focused on price while ONOFF instead tries to makes their customers feel safe.

The increased penetration of the retail chains' own branded goods in the Swedish food market has led to a disrupted balance of power at the market, and worse conditions for the suppliers. Further, this has forced the suppliers to overlook their strategies in order to be able to respond to the fierce competition, which is crucial in order to survive in today's market. Several studies in this field have identified various defence strategies that companies behind suppliers' branded goods can use to protect themselves against the retail chains' own branded goods. Furthermore, the research indicates that the strategy "more value for money" is the most suitable strategy for this purpose. However, statements regarding added value in both academic research and in practice give a very unclear and vague picture of what added value really means. Despite the extensive research on the competitive situation, few studies focus on researching how companies behind the suppliers' branded goods can create added value or which activities are the most effective for this purpose. With background to the authors observations and the collected knowledge regarding the competitive situation, the authors have chosen to study how the suppliers work with adding value to their products, which leads to the study's research question: How do companies behind the suppliers' branded goods work to add value to their products in order to strengthen their brands in the Swedish food market?  The study was conducted with a qualitative method, in which an abductive research approach was used. The survey's structure has been of an intensive nature and the empirical result is based on telephone interviews with five different food companies, active in Sweden where they sell food products to grocery stores with competing private label goods. The companies that participated in the interviews for this study were: Löfbergs, Oatly, Loka, Pungpinan and Saltå Kvarn. The studys' findings confirm the theory that added value is something that must be perceived by consumers rather than being objectively determined by a company. The study also shows that the added value that companies work with is: the brand, design,packaging, making it easier for the consumer, values and perceived quality. The authors summarize how these added values relate to each other in a model presentedin the result.

<p>För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde</p><p>egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste</p><p>butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar</p><p>mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget</p><p>och produkterna.</p><p>Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större</p><p>städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt</p><p>intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då</p><p>konceptbutiker är mycket mer än bara en butik.</p><p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om</p><p>konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att</p><p>studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt</p><p>oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk</p><p>referensram.</p><p>De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik</p><p>kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett</p><p>företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den</p><p>förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en</p><p>stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.</p>

<p>Utifrån förändringar i omvärlden har konsumentens krav förändrats avsevärt.</p><p>Följden av detta är att det blivit allt viktigare att kunna använda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervärde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens är oklart, i avsaknad av designteorier. Därför har vi valt att analysera och utvärdera två externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens.</p><p>Vår uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvärdera två externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vår problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bästa förutsättningarna för företag att skapa mervärde gentemot konsumenten?</p><p>Vi har utgått från ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har ställts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner på dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos de två företagens kunder.</p><p>Slutsatsen utifrån undersökningens resultat är att joint venture skapar avsevärt bättre förutsättningar för att skapa mervärde gentemot kunden i förhållande till upphandling.</p><p>Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en värdestjärna där möjligheten finns att skapa värde gentemot kunden. Samtidigt som företaget måste ha en fungerande utvecklingsprocess för att tillgodose kundens behov på längre sikt.</p>

För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget och produkterna. Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då konceptbutiker är mycket mer än bara en butik. Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk referensram. De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.

Utifrån förändringar i omvärlden har konsumentens krav förändrats avsevärt. Följden av detta är att det blivit allt viktigare att kunna använda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervärde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens är oklart, i avsaknad av designteorier. Därför har vi valt att analysera och utvärdera två externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens. Vår uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvärdera två externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vår problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bästa förutsättningarna för företag att skapa mervärde gentemot konsumenten? Vi har utgått från ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har ställts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner på dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos de två företagens kunder. Slutsatsen utifrån undersökningens resultat är att joint venture skapar avsevärt bättre förutsättningar för att skapa mervärde gentemot kunden i förhållande till upphandling. Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en värdestjärna där möjligheten finns att skapa värde gentemot kunden. Samtidigt som företaget måste ha en fungerande utvecklingsprocess för att tillgodose kundens behov på längre sikt.

Parallellhandel innebär kommersiell vidareförsäljning där handeln sker vid sidan om de etablerade distributionsleden. Parallellhandel är Enligt EU-fördraget om fri varurörelse en laglig form av handel mellan länder inom EU/EES. Handelsagenturer som är en aktör i ett distributionsled måste därmed skapa konkurrensfördelar för att deras kunder inte ska parallellhandla. Uppsatsen behandlar därmed hur handelsagenturer arbetar med att tillföra mervärde till sina återförsäljare vilket de gör genom att differentiera sig i distributionen. Mervärde innebär att kunderna erbjuds något utöver kärnprodukten och tillförandet av mervärde är en viktig faktor för att stå sig mot konkurrens. Syftet med denna uppsats är att belysa de mervärden handelsagenturer tillför för att konkurrera med parallellhandel. Det har gjorts med en kvalitativ metod av fyra olika handelsagenturer där information har samlats in genom djupintervjuer. Forskningen bygger på en syntes av följande teorier: distributionsteori, service differentiering samt mervärdesteorin. Syntesen består av olika mervärden inom sex olika faktorer: beställningsprocess, leveransprocess, installation, kundutbildning, kundrådgivning samt retur- och reklamationshantering. Med studien ses ett genomgående mönster att handelsagenturerna tillför mervärden inom samtliga faktorer förutom installation där bara hälften av de tillfrågade handelsagenturerna tillförde mervärden.