Små öar har kännetecken som gör dem särskilt sårbara för påfrestningar orsakade av klimatförändringar, och Marinduque är inget undantag. Marinduques miljö är fortfarande kontaminerad efter 27 års metallbrytning samt en av Filippinernas största gruvincidenter som ännu inte återställts. Marinduques samhälle är påverkad av en fattigdom som kan göra det särskilt sårbara för yttre påfrestningar. Studien är en litteraturbaserad sådan som syftar på att utreda hur Marinduque specifikt kan väntas påverkas av klimatförändringar, samt att studera vilken påfrestning metallkontaminering från gruvbrytning innebär för ön. En sådan översikt kan vidga förståelsen kring hur dessa två faktorer tillsammans kan påverka Marinduques samhälle, om det finns en risk att de förstärker varandras effekter eller en möjlighet att de minskar dem. Arbetet är en litteraturstudie och avgränsningar gjordes till att undersöka Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. Marinduque kommer påverkas av klimatförändringar på flera sätt och orsaka en påfrestning för samhället. Jordbrukets produktivitet kommer till största trolighet minska på grund av klimatförändringar, och detta kommer drabba den stora andel invånare som har jordbruket som sin huvudsakliga försörjningskälla. Fiskerinäringen har likväl en stor betydelse för invånare och kommer också påverkas av klimatförändringar då både fiskbestånd och livsmiljöer, så som korallreven, drabbas. Vattenresurserna väntas minska under torrperioderna, och Marinduques vattenhushållning är generellt inte redo för ett förändrat klimat. Vidare förväntas extremväder öka både sett till frekvens och intensitet till följd av klimatförändringar, och ekosystem som vanligtvis ger ett skydd för dessa extremväder tros likväl de försvagas till följd av ett förändrat klimat. Marinduques jordbruk, marina miljö och vattenresurser har alla påverkats av metallkontamineringen på olika sätt. Metallernas beteendemönster i jord och vatten påverkar metalltillgängligheten och på så sätt dess spridning på ön. Öns dominerande jordart är lera och detta både kan hämma och bidra till metallspridningen. Jordbruket kan vid konstbevattning riskera att sprida metallerna till områden som inte har en förorenad mark. Fiskbestånd har minskat efter de största gruvincidenterna inträffade, då både viktiga korallrev och mangroveskogar i Marinduques marina miljö påverkats av metallkontamineringen. Vattentillgängligheten har också minskat då öns två största floder är förorenade av gruvbrytningen. Upptag av dessa metaller genom både grödor från kontaminerad mark, fiskar från kontaminerade kustmiljöer, och kontaminerad vatten innebär en risk för metallackumulering hos invånare. Detta kan resultera i att människohälsan på ön försämras om halterna når skadliga nivåer. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att klimatförändringarna och metallkontamineringen på flera sätt förstärker varandras effekter på både Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. / Small islands have characteristics that make them particularly vulnerable to stress caused by climate change, and Marinduque is no exception. Marinduque’s environment is still contaminated after 27 years of metal mining and one of the Philippine’s largest mining incidents that has not yet been restored. Marinduque’s society is affected by poverty, which can make it particularly vulnerable to external pressure. The study is a literature-based one that aims to investigate how Marinduque can specifically be expected to be affected by climate change, and to study what stress metal contamination from mining means for the island. Such an overview can broaden the understanding of how these two factors together can affect Marinduque’s society, if there is a risk that they reinforce each other’s effects or a possibility that they reduce them. The work is a literature study and limitations were made to investigate Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources and finally its water resources. Marinduque will be affected by climate change in several ways and cause a strain on society. Agricultural productivity will most likely decrease due to climate change, and this will affect the large proportion of inhabitants who have agriculture as their main source of livelihood. The fishing industry is nevertheless of great importance to residents and will also be affected by climate change as both fish stocks and habitats, such as coral reefs, are affected. Water resources are expected to decline during dry periods, and Marinduque’s water management is generally not ready for a changing climate. Furthermore, extreme weather is expected to increase both in terms of frequency and intensity as a result of climate change, and ecosystems that usually provide protection against these storms and typhoons are believed to weaken as a result of a changing climate. Marinduque’s agriculture, marine environment and water resources have all been affected by the metal contamination in different ways. The behavior of metals in soils and water affect the availability of the metals and thus its spread on the island. The island’s dominant soil is clay and this can both inhibit and contribute to the metal spreading. In the case of irrigation, agriculture may risk spreading the metals to areas that do not have contaminated soil. Fish stocks have declined after the mining incidents occurred, as both important coral reefs and mangrove forests in Marinduque’s marine environment were affected by metal contamination. Water availability has also decreased due to the largest rivers are being polluted by mining. Uptake of these metals by both crops from contaminated land, fish from contaminated costal environments and contaminated water poses a risk of metal accumulation in residents. This can result in human health on the island deteriorating if levels reach harmful levels. In summary, it can be concluded that climate change and metal contamination in several ways reinforce each other’s effects on both Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources, as well as water resources.