Små öar har kännetecken som gör dem särskilt sårbara för påfrestningar orsakade av klimatförändringar, och Marinduque är inget undantag. Marinduques miljö är fortfarande kontaminerad efter 27 års metallbrytning samt en av Filippinernas största gruvincidenter som ännu inte återställts. Marinduques samhälle är påverkad av en fattigdom som kan göra det särskilt sårbara för yttre påfrestningar. Studien är en litteraturbaserad sådan som syftar på att utreda hur Marinduque specifikt kan väntas påverkas av klimatförändringar, samt att studera vilken påfrestning metallkontaminering från gruvbrytning innebär för ön. En sådan översikt kan vidga förståelsen kring hur dessa två faktorer tillsammans kan påverka Marinduques samhälle, om det finns en risk att de förstärker varandras effekter eller en möjlighet att de minskar dem. Arbetet är en litteraturstudie och avgränsningar gjordes till att undersöka Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. Marinduque kommer påverkas av klimatförändringar på flera sätt och orsaka en påfrestning för samhället. Jordbrukets produktivitet kommer till största trolighet minska på grund av klimatförändringar, och detta kommer drabba den stora andel invånare som har jordbruket som sin huvudsakliga försörjningskälla. Fiskerinäringen har likväl en stor betydelse för invånare och kommer också påverkas av klimatförändringar då både fiskbestånd och livsmiljöer, så som korallreven, drabbas. Vattenresurserna väntas minska under torrperioderna, och Marinduques vattenhushållning är generellt inte redo för ett förändrat klimat. Vidare förväntas extremväder öka både sett till frekvens och intensitet till följd av klimatförändringar, och ekosystem som vanligtvis ger ett skydd för dessa extremväder tros likväl de försvagas till följd av ett förändrat klimat. Marinduques jordbruk, marina miljö och vattenresurser har alla påverkats av metallkontamineringen på olika sätt. Metallernas beteendemönster i jord och vatten påverkar metalltillgängligheten och på så sätt dess spridning på ön. Öns dominerande jordart är lera och detta både kan hämma och bidra till metallspridningen. Jordbruket kan vid konstbevattning riskera att sprida metallerna till områden som inte har en förorenad mark. Fiskbestånd har minskat efter de största gruvincidenterna inträffade, då både viktiga korallrev och mangroveskogar i Marinduques marina miljö påverkats av metallkontamineringen. Vattentillgängligheten har också minskat då öns två största floder är förorenade av gruvbrytningen. Upptag av dessa metaller genom både grödor från kontaminerad mark, fiskar från kontaminerade kustmiljöer, och kontaminerad vatten innebär en risk för metallackumulering hos invånare. Detta kan resultera i att människohälsan på ön försämras om halterna når skadliga nivåer. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att klimatförändringarna och metallkontamineringen på flera sätt förstärker varandras effekter på både Marinduques jordbruk, kustområden och marina resurser, samt vattenresurser. / Small islands have characteristics that make them particularly vulnerable to stress caused by climate change, and Marinduque is no exception. Marinduque’s environment is still contaminated after 27 years of metal mining and one of the Philippine’s largest mining incidents that has not yet been restored. Marinduque’s society is affected by poverty, which can make it particularly vulnerable to external pressure. The study is a literature-based one that aims to investigate how Marinduque can specifically be expected to be affected by climate change, and to study what stress metal contamination from mining means for the island. Such an overview can broaden the understanding of how these two factors together can affect Marinduque’s society, if there is a risk that they reinforce each other’s effects or a possibility that they reduce them. The work is a literature study and limitations were made to investigate Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources and finally its water resources. Marinduque will be affected by climate change in several ways and cause a strain on society. Agricultural productivity will most likely decrease due to climate change, and this will affect the large proportion of inhabitants who have agriculture as their main source of livelihood. The fishing industry is nevertheless of great importance to residents and will also be affected by climate change as both fish stocks and habitats, such as coral reefs, are affected. Water resources are expected to decline during dry periods, and Marinduque’s water management is generally not ready for a changing climate. Furthermore, extreme weather is expected to increase both in terms of frequency and intensity as a result of climate change, and ecosystems that usually provide protection against these storms and typhoons are believed to weaken as a result of a changing climate. Marinduque’s agriculture, marine environment and water resources have all been affected by the metal contamination in different ways. The behavior of metals in soils and water affect the availability of the metals and thus its spread on the island. The island’s dominant soil is clay and this can both inhibit and contribute to the metal spreading. In the case of irrigation, agriculture may risk spreading the metals to areas that do not have contaminated soil. Fish stocks have declined after the mining incidents occurred, as both important coral reefs and mangrove forests in Marinduque’s marine environment were affected by metal contamination. Water availability has also decreased due to the largest rivers are being polluted by mining. Uptake of these metals by both crops from contaminated land, fish from contaminated costal environments and contaminated water poses a risk of metal accumulation in residents. This can result in human health on the island deteriorating if levels reach harmful levels. In summary, it can be concluded that climate change and metal contamination in several ways reinforce each other’s effects on both Marinduque’s agriculture, coastal areas and marine resources, as well as water resources.

This study was carried out as a bachelor's thesis at KTH Royal Institute of Technology during the spring of 2023, investigating the correlation between the color with the concentration of various metal and metalloids (MMs) in the soil of Marinduque, The Philippines. With a history of mineral exploitation, notably copper and gold, the island has faced persistent environmental challenges, exemplified by the catastrophic waste spills in 1993 and 1996 that contaminated the Boac and Mogpog Rivers. These incidents have left lasting consequences on the environment and human health. The research methodology involved an analysis of soil samples collected from Marinduque, using portable equipment such as Olympus Vanta X-Ray Fluorescence (XRF), color scanning using the Nix Pro 2 Color Sensor, followed by data processing through MATLAB version R2023a. The latter involved statistical methods such as Pearson correlation and p-value, which produced correlation coefficients and identified which correlations were statistically significant. The correlations yielded were those between varying MMs concentrations in the soil and CIE L*a*b* soil color parameters across different municipalities in Marinduque. These correlations offer insights into potential causal relationships between arsenic (As), iron (Fe), lead (Pb), manganese (Mn) and zinc (Zn), and soil discoloration. Based on correlations between MMs concentrations and soil color, future studies can encompass a broader range of soil assessment and contamination risks analysis, thus offering valuable guidance to local communities and authorities in devising effective strategies for mitigating MMs pollution in the natural environment. / Denna studie utfördes som en kandidatuppsats vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) under våren 2023 och undersökte korrelationer mellan färg, metalloid- och metallkoncentrationer i marken på Marinduque, Filippinerna. Med en historia av mineralutvinning, särskilt koppar och guld, har ön stått inför pågående miljöutmaningar, såsom katastrofala avfallsutsläpp som förorenat floderna Boac och Mogpog. Dessa händelser har lämnat långvariga konsekvenser för miljön och människors hälsa. Forskningsmetoden omfattade en analys av jordprover från Marinduque, med användning av laboratorieutrustning som röntgenfluorescens (XRF), färgskanning med Nix Pro 2 Color Sensor, följt av databehandling genom MATLAB version R2023a. Den senare involverade statistiska metoder som Pearson-korrelation och p-värde, vilka genererade korrelationskoefficienter och identifierade vilka korrelationer som var statistiskt signifikanta. De erhållna korrelationerna var mellan varierande metallkoncentrationer i jorden och CIE L*a*b* markfärgsparametrar inom olika kommuner på Marinduque. Dessa korrelationer ger insikter i potentiella kausala samband mellan arsenik (As), järn (Fe), bly (Pb), mangan (Mn) och zink (Zn), samt jordfärg. Baserat på korrelationer mellan metalloid- och metallkoncentrationer i mark och markfärg kan framtida studier täcka en bredare räckvidd av risker för markförorening, och därmed erbjuda värdefull vägledning till lokala samhällen och myndigheter för att utveckla effektiva strategier för att minska förorening av tungmetaller i den naturliga miljön.

This study was conducted as a bachelor thesis at KTH Royal Institute of Technology in the spring of 2019. The study was carried out as a Minor Field Study (MFS) funded by the Swedish agency SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency). The study focuses on the potential economic- & ecological benefits of farming bamboo on small islands in the Philippines. Few other countries are so vulnerable for natural disasters as the Philippines. Majority of the farmers in the Philippines live on a day to day payment where the life of a family can be destroyed when a disaster strikes and ruins the crops. Bamboo could be intercropped and supply farmers with a more stable and higher income on the long term. This project examines previous Beema bamboo plantations, the characteristics of Beema bamboo and explores future implementations. The main type of bamboo that is explored is Beema bamboo, a modified and improved version of Bambusa Balcooa. The Philippines have optimal growth conditions for Beema bamboo and could develop industries which can provide job opportunities. Since the research of Beema bamboo is still in early stages in the Philippines this goal is still years away. / Denna studie genomfördes som ett kandidatexamensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan våren 2019. Studien utfördes som en fältstudie med finansiellt stöd från den svenska myndigheten SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency). Detta projekt fokuserar på de potentiella ekonomiska- & ekologiska fördelarna med att odla bambu på små öar i Filippinerna. Få andra länder är lika sårbara för naturkatastrofer som Filippinerna. Majoriteten av jordbrukare i Filippinerna lever på en daglig inkomst, där en naturkatastrof kan förstöra familjer som lever på sitt jordbruk. Bambu kan bidra med en mer stabil och högre inkomst för bönder på lång sikt. Projektet undersöker tidigare Beema bamboo plantage, dess egenskaper och framtida implementeringar. Den huvudsakliga typen av bambu som utforskas i detta projekt är Beema bamboo, en modifierad och förbättrad version av Bambusa Balcooa. Filippinerna har optimala förhållanden för Beema bambu och kan utveckla industrier som kan skapa arbetsmöjligheter. Eftersom forskningen på Beema bamboo fortfarande är i tidiga stadier i Filippinerna är detta mål fortfarande många år bort.