Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunikation och minimaladokumentation som agila metoder innebär och de blev därför en central del i vårproblemställning. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur väl agila metoder fungerari praktiken med fokus på de tre kärnbegreppen. För att få svar på frågan valde vi att först läsain oss på teori inom området och därefter införskaffa empiri i form av observationer påföretaget Logica som arbetar utifrån Scrum. Efter analys av empirin identifierade vi de trekärnbegreppen som vitala för arbetssättet inom agila metoder. Vi fann även ett nytt begreppunder forskningsprocessen som vi anser är lika relevant för att skapa ett bra utvecklingsarbetemed agila metoder, vilket är gruppdynamik. Vi har analyserat relationerna dem emellan ochskapat en modell för att visa hur dessa begrepp hänger samman. Vi kan efter genomfördstudie säga att agila metoder fungerar väl i praktiken, förutsatt att de tre agila begreppenmotivation, dokumentation och kommunikation samspelar väl ihop och används på rätt sätt.Om de gör det, skapas stark gruppdynamik och därigenom underlättas utvecklingsarbetet ioch med att teamet samarbetar bra. Vi finner att vår studie kan vara av intresse för samtligasom vill öka sin förståelse om det agila konceptet.