<p>Subutex används vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex är att man skall ge missbrukaren en chans att få kontroll på sitt liv, samt hålla denne vid liv så att andra behandlingsmetoder kan få bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport är de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebär. Vi har inhämtat information från internet och från litteratur om vårt ämne. Vi har även intervjuat två personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling. I resultatdelen så förklarar vi Heroin och Subutex var för sig, samt att vi belyser 12-stegsmodellen som är en alternativ behandlingsmetod. Vi redovisar även resultaten av våra intervjuer. Information som vi tagit del av visar att behandlingen med Subutex har medfört en möjlighet till en social rehabilitering för missbrukaren. Samt att denne har kunnat sluta med att missbruka Heroin. På detta sätt så ger man missbrukaren en chans att kunna leva ett normalare liv. Den information som talar emot subutexbehandlingen menar att det är ett enda långt återfall. Problemet bakom missbruket lyfts aldrig fram. För att få bukt med ett missbruk av Heroin så anser även vi att det är av vikt att ta tag i problemet som lett till missbruket. Subutex kan vara ett alternativ som gör det möjligt att orka med detta. Vi anser att subutexbehandlingen är en tillfällig lösning på ett heroinberoende, inte en permanent lösning på ett missbruksproblem.</p>

<p>I media får man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste åren, samt att narkotikan blivit mer tillgänglig för varje individ. Innehållet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten är i Gällivare enligt Polismyndigheten och Socialtjänsten samt vilka behandlingsmetoder som är rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs när individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jämför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillämpas. Det framkommer att Socialtjänsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos Socialtjänsten. Resultatet visar att riktlinjerna tillämpas redan till stor del.</p>

<p>Cannabis är världens och Sveriges vanligaste narkotika. En undersökning gjord av Brå 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 år har rökt cannabis någon gång i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger långt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat narkotika. Syftet med vår rapport är att försöka ta reda på några av orsakerna till varför just cannabis är så vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara våra frågeställningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur från tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur. Vi har också gjort en intervju med en före detta missbrukare och en kriminalinspektör med stor kunskap inom ämnet. Detta gjorde vi för att försöka ta reda på om det fanns några likheter eller eventuella skillnader mellan vetenskap och verklighet. Våra slutsatser är att cannabis blivit den vanligaste drogen på grund av en kombination av många faktorer. De faktorer som vi har tagit upp i vårt arbete tror vi kan vara några av anledningarna, men att det är väldigt individuellt varför man väljer att börja med just cannabis. Sammanfattningsvis är det är svårt att svara på varför människor väljer att uppföra sig på ett visst sätt eller varför man väljer en viss sorts drog framför en annan.</p>

<p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur konsekvenserna av Khatmissbruk ser ut i familjer med missbruksproblem och vad som görs åt det. För att ta reda på detta har vi intervjuat representanter från polisen, skolan, socialtjänsten samt nätverket ”Kvinnor mot Khat”. Khatplantan odlas i Kenya och flygs därifrån till Holland eller Storbritannien där växten anses laglig. Drogen körs sedan med bil till Sverige över Öresundsbron. Drogen måste brukas inom två dygn eftersom det amfetaminliknande ämnet snabbt bryts ner och inte ger samma ruseffekt. Gränsen för grovt narkotikabrott går vid 200 kg. Det låga straffvärdet innebär att Khat har låg prioritet hos svensk tull och polis. Att bruka Khat är en social aktivitet som tar lång tid, i vissa fall upp till 12-14 timmar. Missbruket leder till minskad sömn, arbetslöshet, hög frånvaro av mannen och alla pengar som familjen får in går till missbruket. Socialtjänsten upplever att familjerna har okunskap om vad socialtjänsten gör och kan hjälpa till med. Resultatet visar dock att familjerna vet att de kan få hjälp men att det är tabu i deras religion att lämna ut sin man, problem ska lösas inom familjen. I skolan vi besökte görs inte mycket mot droger då de upplever att de inte har något problem med konsekvenser av missbruk. För oss känns det som att det enda sättet att få bukt på problemet är att gränsvärdet för Khat sänks rejält så att alla inblandade kan arbeta mot det på ett bättre sätt.</p>

<p>I alla tider har människor berusat sig på droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets många bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och åt flugsvamp. I fjärran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvändningen i världen annorlunda ut och drogerna är en världs-omspännande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och därmed farligare än historiskt sett. Marijuana sägs idag vara Kaliforniens mest odlade inkomstbringande växt, större än tomater och majs och i Afghanistan är opium landets främsta källa till exportinkomster.På många håll i världen (så nära som i Norge) pratar myndigheter om ”harm reduction”, att begränsa skadorna till följd av missbruk istället för att hårt går fram och straffa de som lever under påverkan av droger. I Sverige har vi hittills inte böjt oss för drogernas fram marsch utan håller starkt på våra narkotikalagar och istället för att göra det enklare för missbrukare så jobbar Sverige hårdare än de flesta för att vårt land skall hållas fritt från tyngre droger. Men uppfinningsrikedomen är stor och drivkrafterna är starka så producenterna av droger har hittat vägar att kringgå Sveriges hårda lagstiftning och om detta handlar denna uppsats om: Nätdroger, lagliga droger, research chemicals (RC´s), Designer drugs, om starka läkemedel beställda från andra länder och hur man som polis i dagsläget kan hantera och bekämpa dessa mer komplexa juridiska element med stöd av i dagsläget tillgänglig lagstiftning.</p>

<p>Doping bland professionella idrottare är ett välkänt faktum sen många år tillbaka och många anser att det började i östtyskland då just detta land har många och svårslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhället på personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhälle som ställe större krav på individen att se framgångsrik ut och att hålla ett attraktivt och till utseende frisk och vältränad kropp.Skall man anse att det är ok så länge en person inte lider bieffekter av det utåt sett utan att det bara är personens kropp som lider inombord men utåt sett ser väldigt frisk ut.En stor del av Steroidanvändarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevärt högre doser än det normala, många gånger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser får kroppen att utveckla symptomer så som acne, vätskeansamlingar.Jag har valt att leta på internet efter information om hur man kan få tag i olika preparat samt hur man skall gå till väga för att komma vidare med själva användandet av steroider. Internet är ett väldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras väldigt öppet om råd vad gällande preparat samt hur själva användandet skall ske. Den fakta jag fått fram tyder på att doping är väldigt utspritt och att det är väldigt vanligt på gymmen runt om i städerna i Sverige och att det är väldigt enkelt att få tag på för den som vill och har tillgång till internet.</p>

<p>Att leva i ett drogmissbruk är en stor tragedi, både för missbrukaren själv, samhället och inte minst för dennes nära och kära. Siffror i vår rapport visar bland annat på att en manlig heroinist kan kosta samhället nästan 2 000 000 kronor om året. Ett avbrutet missbruk leder därmed till stora vinster för alla parter. Polisen är en samhällsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sådana fall hur polisen kan påverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket. Den vetenskapliga modellen som vi valt att undersöka är MI(motivational interviewing). Rapporten bygger på litteraturstudier av en uppsats från Luleå tekniska universitet samt vetenskapliga artiklar. Vi har även genomfört en intervju med Håkan Larsson från polisen i Örebro. Håkan Larssons metod utgår inte från någon vetenskaplig modell utan bygger på de erfarenheter och kunskaper han samlat på sig under sitt yrkesverksamma liv som polis. Vi fann att hans metod i flera delar liknade MI. Resultat av litteraturstudien och intervjun pekar på att det är möjligt för polisen att använda vissa delar av MI- metoden för att påverka en missbrukare. Håkan Larsson är ett exempel på att en polis genom sitt engagemang, fallenhet, intresse och erfarenhet med goda resultat kan påverka en missbrukare till att ta de första stegen mot ett drogfritt liv.</p>

<p>Enligt media blir Subutex – ett läkemedel för behandling av heroinister – en alltvanligare drog. Den verksamma beståndsdelen Buprenorfin, ger vid korrekt användninglindrad abstinens utan ruseffekt. Det går dock att missbruka genom attlösa upp och injicera det. För Skellefteås del har detta uppmärksammats medialtgenom exempelvis ”Subutexhärvan” och att unga använder drogen. Målet meddenna rapport är att se hur väl den mediala bilden stämmer; hur införandet av Buprenorfinprogrammet2002 har påverkat narkotikabrottsligheten i Skellefteå och ivilken utsträckning läckage från behandlingen bidrar. För att besvara detta har statistikfrån Polisen, Brottsförebyggande rådet, Tullverket, Socialstyrelsen samtFinska Polisen inhämtats. Resultaten visar att Skellefteå har en klart större andelSubutexpatienter än riksgenomsnittet. Skellefteå ersätter inte heller Subutex medSuboxone – en variant av läkemedlet som inte ger effekt vid injicering – i sammatakt som landet i dess helhet. Sedan 1998 har antalet polisanmälda narkotikabrottökat, med undantag från en nedgång 2 år efter programmets införande. Tullbeslagenvisar att antalet tabletter vid varje beslagstillfälle är stora, vilket talar för ettstort mörkertal. Det är svårt att påvisa ett samband mellan Buprenorfinprogrammetoch narkotikabrottsligheten i Skellefteå, men mycket talar för att det kan habidragit till att synliggöra drogen för nya användare. Hårda restriktioner och patientensbehov att stilla sin abstinens talar mot läckage från sjukvården. En störredel kommer antagligen via smuggling från Frankrike, där drogen är lättillgänglig.</p>

<p>I rapporten undersöks hur narkotikautvecklingen sett ut framförallt de senaste tio åren i Sverige. I media kan man läsa om att narkotikan ökar och att allt fler fastnar i missbruk och att debutåldern sjunker bland de som provar narkotika för första gången. I rapporten har vi tittat närmare på detta och undersökt hur det ser ut i verkligheten. De områden som undersökts är hur utvecklingen av lagförda för narkotikabrott sett ut, mängden beslag som gjorts, prisutvecklingen för de vanligaste narkotiska preparaten och hur många som missbrukar narkotika. Vi har försökt få en helhetsbild av utvecklingen och undersökt om det skett en ökning eller inte. Mycket tyder på att en ökning skett under den undersökta perioden då antalet lagförda ökat stadigt, beslagen ökar för varje år som går och detta samtidigt som priserna på narkotika sjunker. Antalet ungdomar som experimenterar med narkotika tycks öka och de tyngre missbrukarna har ökat. Regeringen har tydliga mål fastställda och huvudmålet är ett narkotikafritt samhälle. Polisen har givetvis en viktig roll i arbetet mot narkotika och har en fastställd handlingsplan för att sträva mot regeringens mål. Vi har tittat närmare på hur den handlingsplanen ser ut och undersökt hur arbetet mot narkotika bedrivs nationellt. Utifrån polisens handlingsplan kan man se att narkotikabrottslighet är ett prioriterat område där arbetet sker efter en tydlig struktur.</p>

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta med klienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna som intervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuella övergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vid placering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling och bemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten av bemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så är grundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet så mycket som möjligt genom föräldrarna. Genom att stötta och ge föräldrarna en trygghet i sin föräldraroll, är behandlarnas erfarenheter att det ger trygghet till barnen också. Studien visar vidare att utbildningsnivån är skiftande bland behandlarna, det förekommer både undersköterskor, socionomer, KBT-terapeuter och behandlingspedagoger bland behandlarna på institutionerna. Handledning av behandlare är mycket uppskattat och upplevs som avgörande för de intervjuade, det är något som upplevs mycket bra i denna påfrestande arbetsmiljö.