<p>Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd. Den ena typologien ser enbart humankapitalet som en del av det intellektuella kapitalet medan den andra typologien även inkluderar strukturkapitalet i begreppet. Både företag och analytiker anser att det är relevant att redovisa intellektuellt kapital. All den information som analytikerna efterfrågar går dock ej att finna i företagens årsredovisningar. Företag och analytiker ser ett problem i att det är svårt att jämföra den information som ingår i det intellektuella kapitalet mellan företag. IT-företagen är mer positiva till någon form av standardisering av redovisning av intellektuellt kapital medan analytikerna anser att den anarki som råder i dagsläget är att föredra då ”best practice” kan utvecklas. Vår rekommendation är att det bör utformas fasta definitioner på beräkning av nyckeltal som ingår i begreppet intellektuellt kapital.</p>

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd. Den ena typologien ser enbart humankapitalet som en del av det intellektuella kapitalet medan den andra typologien även inkluderar strukturkapitalet i begreppet. Både företag och analytiker anser att det är relevant att redovisa intellektuellt kapital. All den information som analytikerna efterfrågar går dock ej att finna i företagens årsredovisningar. Företag och analytiker ser ett problem i att det är svårt att jämföra den information som ingår i det intellektuella kapitalet mellan företag. IT-företagen är mer positiva till någon form av standardisering av redovisning av intellektuellt kapital medan analytikerna anser att den anarki som råder i dagsläget är att föredra då ”best practice” kan utvecklas. Vår rekommendation är att det bör utformas fasta definitioner på beräkning av nyckeltal som ingår i begreppet intellektuellt kapital.

Arbetet med jämställdhet i arbetslivet är något som bedrivits under flera år. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant när det gäller arbetet med jämställdhet, trots detta förekommer det fortfarande kränkande särbehandling och ojämlika arbetsvillkor för kvinnor och män på arbetsplatserna. Att arbeta med jämställdhet handlar inte bara om att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, utan det handlar även om att uppmärksamma värderingar, ideal, attityder och normer som påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar jämställdheten i Kriminalvården. Vidare vill rapportförfattarna undersöka hur föreställningar om kön konstrueras på arbetsplatsen, utifrån jämställdhetsperspektiv. Studien kommer att genomföras genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kompletteras med en gruppintervju från HR-funktionen och har begränsats till två verksamhetsområden. Studien visar att Kriminalvården arbetar aktivt med det kvantitativa jämställdhetsarbetet men att de behöver arbeta mer utifrån det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Vidare visar studien att det finns en delad mening kring hur Kriminalvården bedriver sitt jämställdhetsarbete. Avsaknaden av det kvalitativa jämställdhetsarbetet medför att kvinnor och män får olika möjligheter samt att det finns en föreställning om kön på arbetsplatsen. Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar Kriminalvårdens arbete med jämställdhet. / The work on gender equality in working life has been conducted for several years. Sweden is one of the countries at the forefront of gender equality work; despite this, there is still victimization and unequal working conditions for women and men in the workplace. Working with gender equality is not only about ensuring equal distribution between women and men in the workplace, but it is also about paying attention to values, ideals, attitudes, and norms that affect women's and men's working conditions. This study aims to gain a deeper understanding of how the soft key figures affect gender equality in the Prison and Probation Service. Furthermore, the report’s authors want to investigate how notions of gender are constructed in the workplace from a gender equality perspective. The study will be conducted through semi-structured interviews with correctional officers and supplemented by a group interview from the HR function and has been limited to two areas of activity. The study shows that the Prison and Probation Service works actively with the quantitative gender equality work, but they need to work more based on the qualitative gender equality work. Furthermore, the study shows a shared opinion about how the Prison and Probation Service conducts its gender equality work. The lack of qualitative gender equality work means that women and men have different work opportunities and perceptions of gender. The study has contributed to an increased understanding of how the soft key figures affect the Prison and Probation Service's work with gender equality.