No description available.

No description available.

<p>Denna rapport syftar till att se i vilka situationer polisen brukar sitt tjänstevapen. Det har visat sig att majoriteten av skjuttilfällena utgörs av nödvärnssituationer. Vi har tagit del av en rapport som har följt upp samtliga skjutningar under tidsperioden 1985-1998, och det har visat sig att svensk polis verkar med sitt tjänstevapen ca 30-35 gånger per år. Polisen bytte ammunitionstyp i november 2003 vilket har medfört en hel del skriverier och debatter i media. Vi har försökt att se om det finns några positiva egenskaper hos den nya ammunitionen som kan bidra till att öka säkerheten hos alla inblandade i en skjutsituation.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur stor skadeverkan och stoppeffekt den nya ammunitionen, SPEER Gold Dot, har i jämförelse med den gamla, Norma SÄK. Vi vill även belysa hur viktigt valet av ammunition är för tredje person och polisen sett ur ett säkerhetsperspektiv. Eftersom detta ämne är så pass nytt har det mesta av materialet, som vi tagit del av, kommit från utlåtande, rapporter media etc. Vi har utifrån materialet valt att begränsa oss till endast tre frågeställningar, vilken effekt/skadeverkan har den nya ammunitionen mot den gamla ammunitionen, vad talar för och emot den nya ammunitionen, varför har man bytt till den nya ammunitionen och inte behållit den gamla? att argumentera mot en del av medias rubriker och den viktigaste av dem alla är om den nya ammunitionen strider mot Haagkonventionens eller inte. Med allt detta bakgrundsmaterial så har vi kommit fram till att huvudskälet till varför RPS ville byta ammunition var för att öka säkerheten för tredje person, men även för polisens ska ha en effektiv beväpning och kunna räkna med att man får en stoppeffekt när man skjuter en angripare. Testresultat visar att SPEER Gold Dot har en större uppbromsning vid träff än Norma SÄK, vilket alltså ger betydligt bättre stoppeffekt på en angripande gärningsman än den gamla ammunitionen.</p>

<p>Då den senaste tidens våld och hot mot polisen ökat i vårt samhälle har vi valt att titta lite närmare på vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjänstevapen cirka 30-40 gånger per år. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillämpning av ett icke dödligt våld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute på remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS. Syftet med vårat arbete är att försöka få en bild av hur den enskilde polismannens och gärningsmannens säkerhet kan öka genom användandet av pepparspray. Vi har även tittat på om det finns några skadliga effekter med pepparspray, samt skillnaden mellan tårgas och pepparspray. I arbetet med att belysa våra frågeställningar har vi använt oss av så väl muntliga som skriftliga källor. Genom att resonera utifrån Egerstedts teori om våldstrappan har vi skapat oss en bild av hur pepparspray kan fungera som ytterligare ett redskap i en konfliktsituation. Våra viktigaste slutsatser är att pepparspray som ett alternativ till användandet av skjutvapen eller batong skulle kunna lösa konflikter på ett sätt så att allvarligare skador undviks på både gärningsman och polisman. Man skall dock ha klart för sig att pepparsprayen inte är något universal verktyg som löser allt utan endast är ett hjälpmedel som inte skall användas på ett godtyckligt sätt. Pepparsprayens skador som kan uppstå på ögats bindehinna är väldigt lindriga och läker på 24 timmar enligt en finsk studie som gjorts. En annan viktig slutsats är hur pepparsprayen verkar jämfört med tårgas, pepparsprayen har visat sig ha en positiv effekt på påverkade människor då de varit immuna mot tårgas. En stor fördel med pepparspray är just att saneringen efter användandet, det räcker således med att skölja med kallt vatten till skillnad mot tårgas som är väldigt kontaminerade och kräver en noggrann och grundlig sanering.</p>

<p>En man skulle en kväll gripas av polis för våld mot tjänsteman. Han kunde utan större problem beläggas med handfängsel, men när mannen skulle sättas i polisbilen blev han helt plötsligt vansinnig och började sparka mot polisbilen och mot en polis. Situationen blev ohållbar och mannen sprayades med pepparspray i ansiktet på ungefär 20 cm avstånd i cirka 5 sekunder. Resultatet var omedelbart, mannen bajsade ner sig och kunde lugnt transporteras till polisstationen. Det här var en situation tagen ur verkligheten och det är om detta som vårt arbete skall handla om. Vad oc-sprayens införande innebär för polisens arbete, hur självskyddet påverkas, hur taktiken vid ett ingripande påverkas samt hur våldsanvändningen vid ingripanden kan minskas i och med oc-spray, detta hänger mycket ihop med var sprayen placeras på våldstrappan. I samband med det har vi tittat på ett arbete från Skellefteå polisen där man tar upp bland annat taktik vid ett ingripande och hur placeringen då påverkar taktiken. Detta kan man även dra vidare till polisens arbetsmiljö, man måste ju utveckla ett regelverk som gör att poliserna ute känner sig säkra på vad som gäller och som samtidigt sörjer för en god arbetsmiljö både för polisen och för personerna som de ingriper mot. Även för den delen är det Skellefteå polisens arbete som ligger till grund för vårt resonemang. Vi tar även upp hur examinationen ser ut för att få bära pepparspray och för det har vi läst polishögskolans utbildningsmaterial för oc-spray. Vidare skall vi även titta på om oc-sprayen kommer att nå den civila marknaden så att kanske även ordningsvakter i framtiden kommer att vara utrustade med oc-spray.</p>

<p>Arbetet behandlar tre icke dödliga vapnen - taser, beanbag och OC-spray (pepparspray) - som kan komma att användas som särskilda hjälpmedel vid polisens våldsanvändning. Vi har haft en del motgångar med vår informationsinhämntning. De personer inom polisen är insatta i dessa tre hjälpmedel har, p g a olika skäl inte kunnat hjälpa oss. Däremot har vi fått hjälp från bl a medicinskt kunniga personer (rättsläkare), så vi på så sätt har fått uppgifter om hur de särskilda hjälpmedlen påverkar kroppen fysiskt. Personer inom polisen har kunnat komplettera den information vi hittat på Internet. Denna information har då behandlat hjälpmedlens funktion, användningsområden och var någonstans de bör ligga på polisens våldstrappa. När det gäller OC-spray har polisen nästan enbart positiv inställning till användningen av denna. Meningen är att polisen som attackeras sprutar en stråle pepparspray mot angriparens ansikte (hud och slemhinnor) och att denne genom att få en stråle i ansiktet tvingas avbryta sin attack och kan därefter omhändertas av polisen. Meningen med taser är ungefär samma sak. Taser består av att man skjuter iväg två små pilar som är kopplade till tunna kablar som vid träff på eventuell gärningsman avger elektriska impulser. Med Beanbag skjuter man iväg en 40mm påse. Påsens innehåll varierar mellan olika fabrikat. Enligt en polis vi pratat med finner han att detta medel inte uppfyller målet. Det grundar han på att det kan se ganska brutalt ut att skjuta iväg en påse med ett gevär. I vårt arbete tittar vi även på lagstöd kring polisens våldsanvändning, samt polisens våldstrappa. I diskussionsdelen berör vi hur några poliser förhåller sig till de olika hjälpmedlen samt vår åsikt kring det berörda ämnet. De slutsatser som vi dragit om dessa icke dödliga vapen är att vi ser stora fördelar med att nyttja pepparspray och taser. Skadorna på polisen och de misstänkta kan minskas om man nyttjar dessa hjälpmedel istället för batong, pistol eller handgripligt våld.</p>

<p>Detta arbete är inriktat på hur man inom polisen skulle kunna förebygga och lösa vissa akutsjukvårdssituationer på ett bättre sätt med hjälp av syrgas och defibrillator. Det har redan beaktats av både räddningstjänst och polis i olika län. Räddningstjänsten i Umeå har många års erfarenhet av syrgasbehandling, och detta arbete har lett till att bl.a. samarbetet mellan räddningstjänsten och ambulanssjukvården har blivit mycket bättre. Dessutom finns möjligheten att räddningstjänsten i glesbygden förebygger skador under den tiden det tar för ambulansen att komma fram. I Karlstad och Arvika har polisen sedan 1999 haft ett försök med defibrillator i polisfordon. Detta har lett till en ökad möjlighet att förebygga dödsfall hos personer som drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Under dessa år har polisen i Karlstad och Arvika fått en ökad erfarenhet och kunskap om dessa händelser. De som jobbar vid polisen är väldigt positiva till defibrillering då de kan handla i situationer där akutsjukvård behövs. Både hos räddningstjänsten och polisen har försöken med syrgas respektive defibrillator varit lyckade i både resultat, erfarenhet och kunskap. Givetvis är all utbildning och utrustning en kostnad, som tyvärr talar emot denna utveckling och förnyande inom polisen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att titta närmare på ifall att om allmänheten vet om att de ev. kan bli filmade av polisbilar och det påverka preventivt i syfte att stävja brottsliga handlingar. Hur människors integritet påverkas samt inställningen till att bli filmade kommer vi också att försöka svara på i detta arbete. Vad är allmänhetens syn på kameraövervakning?</p>

<p>Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vålds och vapenanvändning. Arbetet visar också principer en polisman måste ta ställning till i situationer som innebär eller kan innebära våldsanvändning av något slag. I arbetet berättar vi om de vapen en polis bär med sig under normal tjänsteutövning och en del av de förstärkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgång till (och hur dessa ska användas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvändning Det är många lagar, förordningar och föreskrifter, såväl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hänsyn till innan en polis verkar mot någon med våld. Svårast av allt blir våldsanvändningen i förhållandet till skjutkungörelsen som på ett svårtolkat sätt ger en polisman rätt att i vissa lägen verka med sitt skjutvapen. I Norge finns inte samma problem, där bär polisen inte skjutvapen vid normal tjänsteutövning. Ett koncept som fungerar väl i Norge. En ekätundersökning i Sverige visar att en liknande reform antagligen skulle bli svårgenomförd här. Att avväpna svensk polis skulle säkert vara möjlig, men med det motstånd och den långa traditionen av beväpning skulle övergångsperioden antagligen bli mycket problematisk. Man kan bara spekulera i följderna men troligt är att många poliser skulle tveka att gå in i vissa situationer utan den säkerhet och den sista utvägen som skjutvapnet ger dem.</p>