Rätten till politisk delaktighet skapar möjligheter för medborgare att göra anspråk på sina mänskliga rättigheter, och därmed möjliggör för medborgare att påverka sina levnadsförhållanden. Frånvaron av möjligheter till att delta och att kunna påverka beslut är därmed ett betydande rättighetsproblem. Uppsatsen har sin start i den politiska ojämlikheten som har påvisats i Sverige, där den allmänna rösträtten inte verkar räcka till för att garantera politisk jämlikhet. I utredningar föreslås medborgardialog som en lösning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om medborgardialoger, initierade av Hallstahammars kommun och Västerås stad, kan förstås som ett uttryck av deliberativ demokrati. För att studera detta avgränsades deliberativ demokrati till fem normativa deliberativa ideal; argumentation, inkludering, jämlikhet, transparens och beslutspåverkan. Dessa ideal ses som rimliga villkor för deliberativ demokrati och har mätts mot kommunernas medborgardialoger med hjälp av en kvalitativ fallstudie med textanalys.   Uppsatsens resultat visar på att medborgardialog kan förstås som ett uttryck för deliberativ demokrati när det gäller en del normativa villkor, men i det stora hela så brister medborgardialogerna i de utvalda deliberativa idealen. Hallstahammars kommun är ett uttryck deliberativ demokrati i större utsträckning än Västerås stad. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialoger är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer och strategier explicit för att främja den politiska jämlikheten för samtliga kommunmedborgare. Uppsatsen har resulterat i en sammanfattande guide för att genomföra medborgardialoger med deliberativa kvalitéer. / The right to political participation creates opportunities for citizens to claim their human rights, thereby enabling citizens to influence their living conditions. The absence of opportunities to participate and to be able to influence decisions is therefore a significant human rights problem. The paper starts with the political inequality that has been demonstrated in Sweden, where voting rights does not seem to be enough to guarantee political equality. In studies, citizen dialogues are proposed as a solution.  The purpose of this paper is to investigate whether citizen dialogues, initiated by Hallstahammar municipality and Västerås municipality, can be understood as an expression of deliberative democracy. To study this, deliberative democracy was limited to five normative deliberative ideals: argumentation, inclusion, equality, transparency and decision-making influence. These ideals are reasonable conditions for deliberative democracy and have been measured against municipal citizen dialogues in a qualitative case study using text analysis as a tool.   The result of the study shows that citizen dialogues can be understood as an expression of deliberative democracy when it comes to some normative conditions, but overall, the citizen dialogues lack in the chosen ideals. Hallstahammar municipality is an expression of deliberative democracy to a greater extent than Västerås municipality. The continued work of municipalities in developing citizen dialogues is therefore of the utmost importance and by developing guidelines and strategies explicitly to promote political equality for all municipal citizens. The study has resulted in a guide to conduct citizen dialogues with deliberative qualities.