<p>I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink.</p><p>Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden. Valideringen är något som skulle behövas automatiserasför att effektivisera modelleringsarbetet.</p><p>Förbättringar av de befintliga uppdragsberäkningarna har föreslagits och undersökts.Till exempel har statiska och dynamiska modeller av ett modellfel skapatsmed hjälp av multipel linjär regression och systemidentifieringsteori. Då dessa modelleranvändes minskade skillnaden mellan modellernas skattade bränsleflöde ochdet verkliga bränsleflödet. En del av förbättringarna som presenteras är enkla attimplementera i befintlig kod medan andra kräver betydligt mer anpassning. Dagensuppdragsberäkningar har visat sig komplicerade att modellera i Simulink. Islutet av rapporten presenteras ett konceptförslag, baserat på ett reglerteknisktangreppsätt, på hur uppdragsberäkningarna skulle kunna omarbetas för att passaSimulink bättre.</p>

I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink. Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden. Valideringen är något som skulle behövas automatiserasför att effektivisera modelleringsarbetet. Förbättringar av de befintliga uppdragsberäkningarna har föreslagits och undersökts.Till exempel har statiska och dynamiska modeller av ett modellfel skapatsmed hjälp av multipel linjär regression och systemidentifieringsteori. Då dessa modelleranvändes minskade skillnaden mellan modellernas skattade bränsleflöde ochdet verkliga bränsleflödet. En del av förbättringarna som presenteras är enkla attimplementera i befintlig kod medan andra kräver betydligt mer anpassning. Dagensuppdragsberäkningar har visat sig komplicerade att modellera i Simulink. Islutet av rapporten presenteras ett konceptförslag, baserat på ett reglerteknisktangreppsätt, på hur uppdragsberäkningarna skulle kunna omarbetas för att passaSimulink bättre.

För att lösa problemen med långsiktigt digitalt bevarande måste det finnas en samverkan mellan människan, processen och tekniken. Databearbetning är ett viktigt steg att säkra den digitala långtidslagringen av dokument, och att använda samarbetsytor med gemensamma plattformar, för utarbetning mellan arkivinstitutioner. I ett datornätverk som automatiskt ska kunna hitta och kommunicera med annan utrustning i samma nätverk så använder vi dagligen olika system för att öppna våra filer, som i det ursprungliga filformatet har ett "inbyggt" format, som på ett bestämt sätt ordnar data som ska läsas och bearbetas av ett datorprogram. Här krävs att insamlingen av materialet görs korrekt. Behovet av kontaktytor för samarbete är stor och en aktivitet efter lösningar som möjliggör bland annat att uppfylla lagstiftning om bevarande av information pågår. Myndigheter och många företag som ännu inte uppmärksammat problematiken har behovet av lösningar. / To solve the problems of long-term digital preservation, there must be an interaction between man, the process and the technology. Data processing is an important step to secure the digital long-term storage of documents, and to use collaborative surfaces with common platforms, for preparation between archive institutions. In a computer network that should automatically be able to find and communicate with other equipment in the same network, we use different systems daily to open our files, which in the original file format has a "built-in" format, which in a certain way organizes data to be read and processed by a computer program. Here, the collection of the material is required to be done correctly. The need for contact areas for collaboration is great and an activity for solutions that enable, among other things, to comply with legislation on information retention is ongoing. Authorities and many companies that have not yet noticed the problem have the need for solutions.