Sammanfattning Varje år sorteras hushållsavfall felaktigt, vilket leder till att mycket av materialet går till förbränning istället för återvinning. Genom att utöka källsorteringen av hushållsavfall kan materialet återvinnas och cirkuleras i ett kretslopp. Trots de lagar och förordningar som finns vad gäller insamling av hushållsavfall, fortsätter mängden avfall att öka. En ny förordning har tagits fram av Regeringen för att motverka detta. Den nya förordningen som träder i kraft år 2025 innebär att alla bostadsfastigheter ska ha kvartersnära insamling.    Syftet med studien är att hjälpa bostadsbolaget Ljusdalshem med att ta fram ett förslag om kvartersnära insamling i området Gärdeåsen, som ligger i Ljusdal kommun. Området Gärdeåsen är byggt under miljonprogrammet. Området har enbart två fraktioner med insamling av brännbart och kartong. För att kunna genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts med hjälp av en litteraturstudie, flerfallstudie och semistrukturerade intervjuer. Två tidigare projekt har studerats för att få med viktiga aspekter i förslaget. De projekt som har studerats är Nordost och Andersberg, som har implementerat kvartersnära insamling av bostadsbolaget Gavlegårdarna i Gävle. Projekten skiljer sig i utformning och var därför av intresse att studera för att ta in viktiga aspekter när förslaget om kvartersnära insamling formas till bostadsbolaget Ljusdalshem.    Resultatet presenterar ett förslag till Ljusdalshem för implementering av kvartersnära insamling i området Gärdeåsen. Det som författarna kom fram till i denna studie var att bygga fyra nya återvinningsrum, med insamling för tidningar, förpackningar. Nya återvinningsrum har föreslagits med anledning av att de befintliga byggnaderna är slitna och renovering skulle bli omfattande. Det finns viktiga aspekter att se över när kvartersnära insamling byggs. En viktig aspekt för att förhindra lukt är att plocka ut mat-och restavfall från återvinningsrummet, därför bör de fyra återvinningsrum kompletteras med underjordsbehållare för mat-och restavfall. För att få ett effektivt resultat av sorteringen av hushållsavfall har beteendeförändringar hos de som bor i området en stor betydelse i förslaget, eftersom det finns en kunskapsbrist i områden med blandad kulturell mångfald. Ljusdalshem bör arbeta med informativa åtgärder. Detta gör att kunskap främjas och sorteringen av hushållsavfall kan öka. Den fysiska utformningen är också viktig för att öka sorteringen. Belysning, stora fönster och ljusa väggar, är åtgärder som främjar trygghetskänslan i återvinningsrummet för de boende. / Abstract Every year household waste is incorrectly sorted, which contributes to a lot of material goes to incineration instead of recycling. By expanding the sorting of household waste, the cycle can be linked, and the material can be used as a new resource. Despite the directive and the existing laws, the amount of waste continues to increase. A new regulation has been prepared to remedy this and will enter into force in 2025, where all residential properties will have neighborhood close sorting.  The purpose of the study is to help the housing company Ljusdalshem develop a proposal for neighborhood-wide collection in the area Gärdeåsen, which is located in Ljusdal municipality. The Gärdeåsen area is built under the million programs. The area has only two fractions with the collection of combustible and cardboard. In order to carry out this work, a qualitative method has been used with the help of a literature study and semi-structured interviews. Two previous projects have been studied to include important aspects of the proposal. The projects that have been studied are Nordost and Andersberg, which have implemented neighborhood-wide collection of the housing company Gavlegårdarna in Gävle. The projects differ in design and were therefore of interest to study in order to gather important aspects to consider when forming the proposal for neighborhood-wide collection for the housing company Ljusdalshem.   The result presents a proposal to Ljusdalshem for implementation of neighborhood-wide collection in the Gärdeåsen area. What the authors came up with was to build four new recycling rooms, with collection for newspapers, packaging, waste and food waste. New recycling rooms have been proposed because the existing buildings are worn, and renovation would be extensive. There are important aspects to consider when building neighborhood-wide collection. An important aspect to prevent odors is to remove food and residual waste from the recycling room, therefore the four recycling rooms should be supplemented with underground containers for food and residual waste. In order to obtain an effective result of the sorting of household waste, behavioral changes are of great importance in the proposal, as there is a lack of knowledge in areas with a mixed cultural background. Ljusdalshem should work with informative measures. This means that knowledge is promoted, and the sorting of household waste can increase. The physical design is also important for increasing the sorting. Lighting, large windows and light walls are measures that promote the feeling of security in the recycling room.

I denna rapport belyses vilka särskilda förutsättningar som råder i glest befolkade kommuner, och mer specifikt fjällkommuner, när det kommer till insamling av bioavfall i form av matavfall och avloppsslam. Detta görs genom en fallstudie över Vilhelmina kommun som år 2019 är en av alla de kommuner som ännu inte infört separat insamling av matavfall. De särskilda förutsättningar som identifierats för avfallshantering i Vilhelmina kommun, och som kan antas likna de i många andra glest befolkade fjällkommuner, är de stora avstånden, de små avfallsmängderna, det vikande befolkningsunderlaget samt att insamlingen ska fungera i hårt väder och under långa kalla vintrar med mycket snö. Även turismen och fritidshusbebyggelsen i kommunen ger upphov till utmaningar vad gäller insamlingen av bioavfall. I rapporten jämförs befintliga system och metoder för insamling av matavfall och avloppsslam med avseende på miljömässig hållbarhet och praktisk tillämpbarhet i en glest befolkad kommun som Vilhelmina. De system för insamling av matavfall som berörs i denna rapport är system med separata kärl, flerfackskärl, optisk sortering, underjordsbehållare, sopsug, köksavfallskvarn till VA-nät och till tank, samt en ännu ej etablerad lösning i form av torrkonservering. För insamling av slam har heltömning, deltömning och tömning med slamavvattnande fordon undersökts. Efter genomgång av befintliga system för insamling av matavfall konstateras att inget av de i dagsläget etablerade systemen för insamling av matavfall är direkt lämpade för en glest befolkad fjällkommun som Vilhelmina kommun. Samtliga system har fördelar men också många nackdelar, ofta relaterade till dyra investeringar och de stora avstånd som råder i glest befolkade kommuner. Rapporten innehåller även en undersökning av möjligheterna till mellankommunala samarbeten mellan kommunerna i Västerbottens fjäll och inland när det kommer till hantering av bioavfall. Samtliga kommuner i Västerbottens inland och fjäll konstateras ha en positiv inställning till mellankommunala samarbeten kring bioavfallshantering och möjligheterna till sådana samarbeten är goda då förutsättningar och nuvarande hantering liknar varandra i de olika kommunerna. Genom mellankommunala samarbeten kan kommunerna klara investeringar i system och metoder för insamling av bioavfall som de ensamma inte kan finansiera. Rapporten utgör även underlag inför framtida förändringar av nuvarande insamling i Vilhelmina kommun då den innehåller en kartläggning av avfallsflöden och avfallsmängder.

Outside of many Swedish households today, you will find a typical green wastecontainer. This container has not changed since its introduction, despitecomplaints about foul-smelling and its impractical system. Even if the system usedtoday, still is the most optimal choice, there is a lot of newly developedalternatives out there.Its purpose is to get a broader perspective on how a waste management systemcan be developed into a working, land efficiently and aesthetically pleasing systemof humans and the environment in a small residential area.The authors treat the residential area of Jära, Ekhagen, in Jönköping, which ismanaged by JM AB as a problem area in regards to waste management.The issues raised by the authors are the different waste management systems usedin the corresponding areas of the world, how to apply technical andenvironmental as well as the waste management facilities from financial aspects.In the process, the methods used were literature reviews, case studies and aninterview. The case study was done through a modeling of waste managementsystems in the area Jära and an interview was conducted with the company Envacworking with vacuum systems. Studies have been made by different systems n theareas around the world.The results show that using directives and guidance will reduce the environmentalimpact done without replacing the traditional system. EU’s waste staircase is amethod with households to think more about the waste problem.The traditional system creates a poorer hygiene, road safety and landdevelopment. Waste containers are picked up at the households after being used.Traditional systems can also be applied in the area with a common collectionpoint that takes care of household waste. The system solves the problem of landdevelopment, but more than JM's approach on a distance of more than 50 metersinto the waste bin.Through the use of a MRF facility the waste is managed in mixed fractions andrecycling center can be removed. This system does not solve the problems ofhygiene, land development and road safety.The optical system includes a major source separation at home by using differentcolored bags, which are then sorted optically. The recycling center can beremoved, but the problem of hygiene, land development and road safety remains.The vacuum system uses the chute instead of disposable containers, which thensends the waste to a collection point via piping. The system creates good hygiene,land development and road safety within the area.The traditional system with a collection point has a lower cost than the vacuumsystem, MRF and the optical system, which means that the traditional system ofcollection point is most relevant to the field Jära.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället.  Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.             Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv.  Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.

Comparative study for the inception of curb-side collection: A bachelor thesis commissioned by Vakin AB.   Linda Fahlander   Abstract   The purpose of this study was to investigate other municipalities' methods of inception of the curb-side collection with a four-compartment system. The Swedish government has sent a referral to see more of the curb-side collection of packaging and newspapers. The curb-side collection with a four-compartment system has proven to be the system with the greatest environmental benefits. This was a comparative study between 36 municipalities. The municipalities answered questions by the way of email regarding their attendance of the four-compartment system, financial instruments, communication to / from customers, the customers’ ability to recycle material in each municipality and problems that arose during the inception. The result from the comparative study showed that 33% of the variation was due to the quantity of recycling stations. Most municipalities had customers who had a generally positive attitude towards the curb-side collection. What the customers were most disturbed by was that the vessels are too big and that there is no room for them on their property. We are affected by the society around us and especially by our own municipality as well as the people we trust when it comes to our choices about waste management. The conclusion was that the basis for a higher attendance of the four-compartment system for VAKIN consist of several factors. According to this study, the waste tax and the quantity of recycling stations are decisive factors.   Key words: Four-compartment system, Curb-side collection, Municipal recycling, Waste tax

Arbetet handlar om att förstå varför boende i fastigheter dumpar grovsopor på olämpliga ställen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor på en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att återbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgäster slänger sina grovsopor och hur bovärdarna på området Öster i Landskrona ser på det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgästerna själva, 10 personer intervjuades.AB Landskronahem är ett kommunalägt bostadsbolag med cirka 4000 lägenheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor på området Öster och bland annat kvarteret Juno. Projektet fokuserar på kvarteret Juno och dess problem och möjligheter med grovsopor. AB Landskronahem söker en hållbar långsiktig lösning för att senare kunna applicera systemet och lösningen på övriga bostadskvarter. Bearbetningen av förstudien resulterade i konceptualisering kring en lösning till att samla in grovavfall och en grafisk påminnelse för att uppmana hyresgästerna att använda grovsopsutrymmet. Ett hyllsystem avsett för sortering av grovsopor i ett rum avsett för ändamålet som möjliggör återbruk. Illustrationer som placeras ut i fastigheten påminner hyresgästerna om grovsopsrummet. / The work is about understanding why residents in properties dumps bulky waste in inappropriate places. How can we encourage residents to dispose of bulky waste at a designated place and how you encourage people to re-operate products. Through observation examined were tenants throw their bulky waste and the caretaker for this area east in Landskrona look at the big problem of bulky waste. What does the tenant themselves think, 10 people were interviewed.AB Landskronahem is a municipally housing company with approximately 4,000 apartments in Landskrona, Glumslöv and Asmundtorp. The company has problems with bulky waste dumped on area east and including the neighborhood Juno. The project focuses of the neighborhood Juno and its problems and possibilities of bulky waste. AB Landskronahem is seeking a sustainable long-term solution, to later apply on other residential neighborhoods.The processing of the pilot study resulted in the conceptualization around a solution to collect bulky waste and a graphic reminder to encourage the tenants to use the garbageroom. It resulted in a shelf system designed for sorting the bulky waste and that allows reuse. The illustrations are placed in the building to remind tenants about the garbageroom.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka vilken bild biståndsorganisationer väljer att lyfta fram i sin marknadsföring samt varför de väljer att lyfta fram just denna bild. I analysen så används två teoretiska ramverk, teorier kring marknadsföring för insamling och postkoloniala teorier. Elva personer som arbetar eller har arbetat med marknadsföring och/eller kommunikation i biståndsorganisationer har intervjuats. Studien visar att det effektivaste är att använda negativa bilder där personerna framställs som offer. Allra effektivast är det att använda bilder på barn och studien visar även att vissa frågor är enklare att samla in medel till. Trots denna vetskap så väljer organisationerna ändå att inte använda sig av alla dessa strategier. Detta har flera förklaringar, så som att organisationerna förhåller sig till etiska riktlinjer och att deras medlemmarna påverkar hur de arbetar. Dessa förklaringarna går att koppla samman med den postkoloniala kritiken som finns gentemot biståndsorganisationers marknadsföring. Studien visar även att det finns en ökad spänning inom organisationer där de i marknadsföringen behöver visa upp vad som anses vara en mer traditionell bild av biståndsarbetet medan arbetet i fält blir allt mer rättighetsbaserat.

Energianvändning i befintlig byggnadsstock utgör en stor del av den totala energianvändningen i Sverige. I dagens läge är minskning av energianvändning av hög prioritet. Moderna simuleringsteknologier ger möjlighet till uppskattning av energianvändning i befintliga hus och utveckling av effektiviseringsåtgärder samt till beräkning av energiprestanda av byggnader i projekteringsfas. Korrekta indata och indatakällor avgör osäkerhetsnivå hos modellen. I detta sammanhang är det viktigt att utveckla rutiner för insamling av indata och specificera osäkerhetskällor. Arbetet fokuseras på utveckling av förslag till rutiner för insamling av indata för energisimuleringsmodeller av skolbyggnader i Norra Sverige, identifiering av termograferings roll vid renovering och ombyggnation samt känslighetsanalys vid byggnadssimulering och framställning av källhierarki. Projektet baserades på litteraturanalys och intervjuning av beträdande konstruktörer. Dessutom utreddes mätdata samlade i samband med renovering av Stigslundsskolan i Gävle och utarbetade simuleringsmodellen av den här skolan. Resultatet av denna studie beskriver rutiner för insamling av indata som omfattar byggnadens lokalisering och klimatdata; specifik konstruktionsdata för simulerad byggnad/del av byggnad; inomhustemperatur, luftflöde vid ventilation och infiltration samt interna värmekällor och data om innevånare och HVAC-system. Dessutom identifierades möjliga osäkerhetskällor och åtgärder för att höja noggrannhet hos modell. Källhierarki för indatakällor bestämdes vilket är angeläget vid modellkalibrering.  Termografin av Stiglundsskolan visade att det finns ett antal bristfälliga delar i klimatskallet som ger upphov till värmeförluster, framför allt fönstren, entrépartierna och sockeln. Fönstren och dörrarna behöver bytas och bristande delar av stommen isoleras. Slutsatserna som kan göras utifrån detta projekt är att det bör väljas indata från källor som står överst i källhierarki för att få fram en modell med låg osäkerhetsnivå. I verkigheten vid simulering av skolbyggnader är hög precision sällan ett krav. I regel prioriteras det tid och bekostnad så länge osäkerheten ligger inom bestämda gränser.

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>