Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet. En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ”allt” kan ingå. Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten. För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse. En viss styrning från statligt, kulturpolitiskt håll sker i samband med att vissa projekt premieras med bidragspengar, något som i synnerhet mindre institutioner är i hög grad beroende av. Arkivrepresentanterna tycks använda kulturarvsbegreppet främst i kulturpolitiska sammanhang, presentationer och ABM-samarbeten och på ett ungefär lika svävande sätt som de statliga utredningarna. Till arkivvärlden har inte samma resurser som i museisammanhang avsatts för implementering av exempelvis genus- och mångfaldsperspektiv även om dessa skall beaktas enligt direktiven. Detta kan hänga ihop med institutionernas traditionellt olika funktioner men är även en tänkbar förklaring till arkivens svårigheter att tillgodogöra sig förändrade kulturpolitiska krav. De kulturpolitiska ambitionerna får ett visst avtryck i regleringsbrev och styrdokument, men ofta på ett så abstrakt och ickeoperationellt plan att det är svårt att tillämpa dem på den praktiska verksamheten.

For my master thesis in Archival Science, I have arranged and catalogued the archives of the Uppsala InternationalShort Film Festival. The materials consisted of approximately 160 binders and filing boxes and some banners.Additionally, there was a large amount of photos from screened films. Some of the material was in good order whilesome was not. The archive was catalogued in Visual Arkiv. After cataloguing the material, approximately 30 binderswith routine records such as reciepts, tax forms et cetera were removed and destroyed. The archive is completelyopen for the public with no limitations in accessUppsala International Short Film Festival started in 1982 and has arranged annual festivals eachautumn. It is usually approximately one week long with 130-300 participating films. Along with the screenings,lectures and debates with the participating directors are also arranged. A jury appoints the best films in severalcategories. The directors of the winning films are awarded a statuette.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället.  Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.             Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv.  Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.

The aim of this study is to examine if the freedom of information and thus also the freedom of expression in Sweden can be harmed if Swedish archives will start to identity control and register scholars who wants to take part private of archives in public archives. To find an answer, I have looked at the advantages and disadvantages of such registration and control. If a registration is introduced there is some thought about sort out and preservation and you can see if the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged in such a registration. I have analysed and compared Swedish laws concerning the principle of openness and for archives as well as the EU’s General Data Protection Regulation (GDPR) and conducted semi-structured interviews with a lawyer, an archivist, and a journalist. I have concluded that it is possible for the Swedish National Archive to register who takes part in their individual archives, but it is uncertain how long this information can be preserved. Most of the informants believe that the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged if control of identification is introduced. The journalist believes that the registered information can be used to map journalists and prevent them from accessing information in private archives. / Syftet med denna studie är att undersöka om offentlighetsprincipen och därmed också yttrandefriheten i Sverige kan skadas om svenska arkiv kommer att börja identitetskontrollera och registrera forskare som vill delta privat i arkiv i offentliga arkiv. För att hitta ett svar har jag tittat på fördelarna och nackdelarna med sådan registrering och kontroll. Om en registrering införs tänker man på sortering och bevarande och man kan se om principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas i en sådan registrering. Jag har analyserat och jämfört svenska lagar om principen om öppenhet och för arkiv samt EU: s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och genomfört halvstrukturerade intervjuer med en advokat, en arkivare och en journalist. Jag har kommit fram till att det är möjligt för Svenska Nationalarkivet att registrera vem som deltar i sina enskilda arkiv, men det är osäkert hur länge denna information kan bevaras. De flesta informanter tror att principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas om kontroll av identifiering införs. Journalisten tror att den registrerade informationen kan användas för att kartlägga journalister och hindra dem från att få tillgång till information i privata arkiv.

No description available.

This thesis focuseses on archives and availability. The general public seem to have trouble finding their way tothe actual archives even though most archival institutions are easily accessed and provide interesting material.Maybe it is because archives are generally not as well known as other institutions within the ALM-area, eventhough the need to know ones history and identity is considered mainstream. Whether or not history takes off atthe archives is a complex question to answer. Archives, however, certanly contribute to our ideas of earlier timesand the concept of history.I have examined what archives do to make these contributions known to the general public and to whatextent they make their material avaliable. I have also looked into archival pedagogy since it is often connected toavaliability. Furhtermore, since the educational system of Sweden has decided that pupils should understand the correct historical sources archives and their material are now an important part of the historical education. This thesis focuses on the archival work and does not examine how the educational system of Sweden discusess regarding collaboration with archives.This is a two year master´s thesis.

Introduction. The aim of this thesis is to examine how Swedish private archival institutions perceive the possibility of being included in the Archival Law. At present the Archival Law of 1990 only applies to official documents from the public sector. Recently however a proposal to change the legislation so that it in part also applies to private archives has been made in the newly published Archival Inquiry commissioned by the government. A more far-reaching proposal to include the private archives in the law has also been made by the Swedish National Archives. Method. We conducted a qualitative research study using semi-structured interviews with 10 informants from 8 different private archival institutions in Sweden. Analysis. By presenting what has been said regarding legislation for private archives in previous archival inquiries, government propositions and other official reports we frame the idea of legislation for private archives by putting it in its culturalpolitical context. An important concept that permeates this thesis is the concept of cultural heritage and how it relates to private archives. The transcriptions from the interviews were analysed by the use of force-field analysis which has its roots in Karl Lewin’s field theory. Results. By collecting the informants thoughts concerning a new legislation for private archives and analysing them as forces working for (driving forces) and against (restraining forces) change we show the complexities surrounding this issue. Conclusion. In many cases uncertainty of what the consequences of the new legislation will be for the private archival institutions prevents them from supporting the change. Our informants also feel that the Swedish National Archives has a top-down perspective which prevents them from listening to and learn from the private sectors experiences. Collaboration between the public and the private sector seems to be the way forward. This is a two years master’s thesis in Archival Science

This research thesis explores the evolving nature of institutional archival acquisitions, emphasizing the economic and symbolic value of archives. Despite it being relatively underexplored and its status as a niche market, the market concerning private archives bear real effects on donor choices and interinstitutional competition, and no less holds the potential for expansion. This study aims to investigate how the market influence public archive institutions' capacity to acquire new archive materials, as well as the economic and cultural resources they possess to compete as go-to repositories and market players. The objective is realized through semi-structured interviews conducted in Sweden and the United Kingdom. The respondent from The National Archives (TNA) of the United Kingdom contributes unique insights through the institution's specific efforts to strengthen the position of archival institutions in the market. E-mail interviews with respondents from several of Sweden's major archival and manuscript institutions also contribute to this dataset. Data collection occurred in September 2023, with on-site interviews at TNA facilitated by Uppsala University's generous support. Results indicate that institutions face consequences regarding access to material, due to new wealthy market stakeholders, an increase in price, and sellers’ opportunism. A proposed paradigm shift calls for revised guidelines to secure the long-term mission of archival institutions, coupled with increased research to understand the evolving forces affecting them. This is a two-year master’s thesis in Archival Science.

This thesis is the result of two years of study in archival science at the Department of ABM (archive, library, museum) at Uppsala University, Sweden. The purpose of the thesis is to highlight community archives, specifically how the community archive "Archive for the Unexplained" in Norrköping operates as a community archive and handles received documents and records of ufo-reports from UFO-Sweden. Our focus has been to study record- keeping and how the documents are made available to promote the possibility of transparency, research, and ar- chival retrieval. The analysis is divided into two parts: the archive and its internal archival structure, as well as the records. The analysis of the archival structure is focused on how the archive operates as a community archive based on the theory of Terry Cook's four paradigms, which aims to show how archives have gone from closed archives to open places for knowledge. The results of this thesis show how the Archive for the Unexplained as a community archive in contrasts to archives that operate in the official authority and fulfill a vital role in the paranormal field and how its material is primarily used for investigating Unexplained phenomena while it is providing a creative space for a narrative of a fictional and folkloristic nature. This is a two years master's thesis in Archival science.

I vårt gemensamma samhälle anses volontärarbete ofta vara något speciellt, något som man kan ha eller inte ha. Denna missuppfattning beror delvis på bristande kunskap och intresse för denna typ av aktivitet. Men trots detta har volontärarbete alltid varit och kommer att förbli en central del av samhällets utveckling och funktion. I praktiken ser vi att den vanligaste formen av ideellt arbete är förmågan hos människor att organisera sig på lokal nivå (vanligtvis i en förening) för att lösa specifika lokala problem. Det civila samhället har alltid olika ideella organisationer. Ett sådant samarbete kan göra vad ingen annan kan. Ideella styrkor kan göra vad regeringen eller företagen inte kan (inte vill). Medborgarna kan spela en viktig roll för att hjälpa offren i olika krissituationer och kan också vara ovärderliga för myndigheterna.  Men volontärernas arbete är inte alltid väl dokumenterat. För att få en fullständig bild av alla deltagare och deras engagemang i nödsituationer måste registerhantering ta hänsyn till dess mångfald. ISO 15489–1:2016, en internationell standard för dokumenthantering, beskriver att systematisk dokumenthantering är viktig för både organisationer och samhälle för att skydda och upprätthålla tillförlitliga register, främst som bevis för att åtgärder har genomförts och för det andra som stöd för framtida åtgärder och lösningar.  Denna studie undersöker frågor relaterade till ett så ganska problematisk fråga i ideella organisationers lösning av en krissituation som att dokumentera deras medlemmars/deltagares arbete. Med hjälp av två ideella organisationer (Missing People Sweden och Svenska Röda Korset) granskas och analyseras de åtgärder som vidtas av organisationer för att lösa detta problem - hur man ska dokumentera volontärernas arbete, hur denna dokumentation kommer att sparas/ arkiveras för användning i framtiden. Intervjuer genomfördes med de studerande organisationerna, som låg till grund för slutsatser om den aktuella situationen. Dokumentteori och Records continuum modell togs som en teoretisk grund för uppsatsen. Som forskningsmetod används en instrumental fallstudie, baserad på studier av tillgänglig litteratur och vetenskaplig forskning och genomförande av kvalitativa intervjuer. Den diskuteras också hur organisationer som helhet hanterar frågan om information- och dokumenthantering i sina organisationer.  Studien visar att båda undersökta organisationerna dokumenterar medlemmarnas/deltagarnas arbete som återspeglar denna aktivitet i slutrapporterna om det utförda arbetet. All denna dokumentation förvaras vanligtvis endast i elektronisk form och bevaras/arkiveras på servrar. När det gäller frågan om dokumenthantering i allmänhet har organisationer helt olika tillvägagångssätt för denna fråga. / In our society, volunteering is often considered something special, something that one simply does or does not. This misconception is partly due to a lack of knowledge and interest in this type of activity. Nevertheless, volunteering has always been and will remain a central part of the development and functioning of society. In practice, we see that the most common form of non-profit work is the ability of people to organize at the local level (usually in an association) to solve specific local problems. Civil society always has different non-profit organizations. Nonprofit forces can do what the government or corporations cannot (do not want). Citizens can play an important role in helping victims in various crisis situations and can also be of great help to the authorities.  But the volunteers work is not always well documented. To get a complete picture of all participants and their involvement in emergencies, registry management must consider its diversity. ISO 15489-1:2016, an international standard for document management, describes that systematic document management is important for both organizations and society in protecting and maintaining reliable records, primarily as evidence that actions have been implemented and, secondly, to support future actions and solutions.  This study examines issues related to such a rather problematic moment in nonprofits resolution of a crisis as documenting the work of their members/participants. With the help of two non-profit organizations (Missing People Sweden and Swedish Red Cross), the measures taken by organizations to solve this problem are considered and analyzed - how to document the work of volunteers, how this documentation will be saved/ archived for future use. Interviews were conducted with the organizations, which formed the basis for conclusions on the current situation. Document theory and the Records continuum model were taken as a theoretical basis for the thesis. An instrumental case study is used as a research method, based on studies of available literature and scientific research, and conducting qualitative interviews. It also discusses how organizations as a whole handle the issue of information and document management in their organizations.  As the study shows, both organizations document the work of the members/participants that reflects this activity in the final reports on the work performed. All this documentation is usually stored only in electronic form and stored/archived on servers. On the issue of document management in general, organizations have completely different approaches to this issue.