Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

This thesis aims to shed light on the collection of Oriental manuscripts at the Uppsala University Library Carolina Rediviva and how the collection is a part of the collective memory. The main question which is central for this thesis is: have orientalism and structures of power influenced the acquisition, arrangement and methods of accessability regarding the Oriental manuscripts? If yes, in what way and why? If no, how has this been avoided? The theoretical framework consists of four approaches: phenomenology, sociology of knowledge, orientalism and power which are applied to the archival concept of collective memory. The main source of material consists of three parts: the historical texts which gives an informational framework regarding the time and place in which the manuscripts were collected, the catalogues in which the manuscripts are described and the transcripted interviews alongside correspondence. Methodologically the thesis is based upon a qualitative method which also partly makes up the foundation for the main material. The methods used are interviews and text studies of manuscript catalogues, historical texts and exhibition catalogues. The usage of manuscript catalogues was, due to the limited time, restricted to one which is written in English, as for the informants they are limited to three. The result of this study shows that the historical foundation on which the Oriental manuscript collection came into existance rests on a basis consisting of orientalism and power structures. This foundation is somewhat reproduced in time and in some ways current regarding the arrangement and methods of accessability both in historical and contemporary approaches.

In this thesis, the TEI (Text Encoding Initiative) encoding scheme is investigated as a system for storing metadata about manuscript material and 18th century first prints in the Swedenborg Archives at the Swedish Royal Academy of Sciences. The aim of the study is to test the functionality of TEI as a metadata system in cataloguing a special collection. Some criteria of functionality are formulated, and examples of encoded catalogue entries are described and analysed. It is demonstrated how descriptive metadata have been registered within the TEI header, while structural metadata have been recorded within the text element of the TEI file. On the whole, TEI is considered to be a functional tool that matches the present purposes. Some weaknesses are pointed to, however: For example, the TEI encoding scheme is not perceived to be fully satisfying for presenting descriptive metadata about manuscripts and prints in the same volume, and, moreover, it is not considered fully appropriate for describing abstract logical text structure in relation to the physical structure of the document. Lastly, TEI is compared to two other metadata systems, the AACR2, ch. 4, and AMREMM. A general conclusion is that the TEI offers a set of guidelines that can easily be adapted to specific needs, while a system for cataloguing in a more proper sense must also contain a set of rules concerning what categories of data are to be included, and in what form it is to be done. / Uppsatsnivå: D

I denna uppsats undersöks ett handskriftsmaterial bestående av 12 ryska suppliker från 1637. Syftet är att beskriva materialet och söka fastställa hur det passar in i V. M. Živovs system med skriftliga register. Analysen behandlar stilistiska, fonetiska och morfologiska aspekter. Jämförelser görs med texter från samma tidsperiod och ur samma genre. Den stilistiska analysen visar att supplikerna till sin struktur, utformning och sitt språk följer de förebilder som fanns inom genren. Den fonetiska och morfologiska analysen visar att det i supplikerna förekommer drag som var typiska för kansliregistret och att supplikerna överlag återspeglar 1600-talsnormen för kanslitexter. Živovs teorier om det ryska skriftspråkets utveckling visar sig falla tämligen väl ut på supplikerna. I arbetet inkluderas transkriberingar av detta tidigare opublicerade arkivmaterial. / This thesis examines a manuscript consisting of 12 Russian legal petitions from 1637. The purpose is to describe the material from a philological point of view and thereby determine whether it conforms to V. M. Živov's system of written registers. Analyses of stylistic, phonetic, and morphological aspects of the text are presented. A comparison is made with texts from the same time period and genre. The stylistic analysis shows that the petitions meet the formal and stylistic standards of the genre. The phonetic and morphological analyses show that the petitions contain features that were typical for the chancellery register and that they, in general, conform to the 17th-century norm for chancellery texts. The thesis concludes that the material is illustrative of Živov's theories on the development of Russian literary (standard) language. The work includes transcriptions of previously unpublished archive material.

Frukt-, bär- och växtviner är ett område som är svagt studerat i Sverige, i synnerhet från ett historiskt perspektiv. Denna uppsats studerar hur dessa viner utformats i handskrivna recept genom att ta reda på förekommande ingredienser, redskap, måttenheter och tillagningsmetoder från år 1735–1865, samt om en utveckling går att urskilja. 16 handskrivna recept har kategoriserats och analyserats i arkivstudien. Det framgår att måttenheterna skiljer sig helt från de måttenheterna som används i dagsläget. Lika så är det för en del av redskapen, där det även framgår att vissa av redskapen också hade en funktion som mätningsverktyg. Ingredienserna som användes till vinerna är inte främmande i dagsläget där både inhemska- och importvaror användes. Tillagningsmetoderna som förekommer i recepten är simpla och kortfattade. Resultatet visar att det finns utmärkande måttenheter, redskap, tillagningsmetoder och ingredienser för handskrivna recept men att dessa inte skiljer sig mycket åt mellan århundradena. Däremot är det intressant att se hur samhället, ekonomi, lagar och regleringar har påverkat framställningen av frukt-, bär- och växtviner. / Fruit, berry, and plant wines is an area that is poorly studied in Sweden, especially from an historical perspective. This essay studies how these wines have been constructed in handwritten recipes by finding out occurring ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods from the years 1735-1865 and if an evolvement is possible to distinguish. 16 handwritten recipes have been categorised and analysed in the archive study. It appears that the units of measurement are not at all the same as the units of measurement that are used today. The same applies to some of the utensils, where it also appears that some of the utensils also had a function as measuring tools. The ingredients used for the wines is nothing new, where both domestic and imported goods are used in the recipes. The cooking methods that appear in the recipes are rather simple and concise. The result indicates that there are distinctive ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods for the handwritten recipes but that these doesn’t differ much between the centuries. On the other hand, it is interesting to see how society, economy, laws, and regulations have affected the production of fruit, berry, and plant wines.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgåva av ett stycke text ur handskriften R 683, från senare hälften av 1600-talet. Texten är en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, från tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte är att presentera en hittils relativt ostuderad text som en självständig skriftprodukt, samt försöka att spåra dess specifika drag som skiljer den från dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrån ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke på dess relation till övriga versioner utan med fokus på vad som egentligen står i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig något från DG 11, och jämförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, Jón Rúgmann, använt sig av andra källor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgåva av Laufás Edda. Samtidigt visar skrivarens arbete tecken på en personlig kunskap i den medeltida isländska textproduktionen, vilket förklarar de tillägg och kommentarer som inte är direkt tagna ur texter utan tyder på vidare forskning eller förkunskaper. Slutligen lyfter uppsatsen fram Jón Rúgmanns vetenskapliga förtjänster i den nordiska filologins tidiga etablering i Sverige samt presenterar den stora potential i förbisedda handskrifterna som R 683.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga variationen i AM 519a 4to, en västnordisk handskrift daterad till ca 1280, innehållande en avskrift av Alexanders saga. Liksom ofta är fallet med medeltida handskrifter är det inte känt vem skrivaren är, men forskningen är emellertid överens om att hela texten är skriven av en och samma hand. Genom åren har utgivare av AM 519a 4to noterat att den innehåller en blandning av isländska och norska språkdrag. Det har även framhållits att de norska språkdragen ökar gradvis allteftersom texten fortlöper. Detta påstående vilar dock inte på några systematiska undersökningar. I uppsatsen genomförs därför en analys av handskriftens språkdräkt baserad på flertalet ortografiska, så väl som lexikaliska, språkliga skillnader som anses ha förelegat mellan isländska och norska under den aktuella perioden. Undersökningsresultatet visar inte på en gradvis ökning av norska språkdrag, i stället pekar resultatet på att texten verkar bestå av tre olika språkliga faser, där den första fasen har den mest isländska karaktären, den andra den mest norska, och den tredje placerar sig någonstans däremellan. I det efterföljande resonemanget söks en förklaring till hur de tre faserna har uppstått och diskussionen landar i att de sannolikt inte kan förklaras utifrån AM 519a 4to:s skrivares personliga varietet, utan mer troligtvis härstammar från ett tidigare skede i traderingen av texten.

Uppsala University Library owns eight volumes of manuscripts attributed to the academy equerry Johan Leven Ekelund (c.1701−1775). In this thesis, I apply methods from the field of material culture studies in order to establish which of the volumes that formed the donation from Leven to the library mentioned in his will. By mapping certain markers such as places, names and dates I am able to identify to some extent where Leven gained his practical skills and which writers influenced him. By analysing the texts, I draw the conclusion that the manuscripts can be divided into groups aimed for different audiences. Some of them fit in an utilitarian context, some of them aim to give riding and horsemanship scientific legitimacy. Some are aimed for a narrow circle of peers, connaisseurs of the art of riding. By examining Leven’s networks, I seek to shed light on whether he wrote in order to further his career. My conclusion is that in that case, Leven’s main focus was probably to help his son, who had a remarkably successful career as a physician after the death of his father. / <p>Orcid nr: 0000-0002-8791-4109</p>

This research thesis explores the evolving nature of institutional archival acquisitions, emphasizing the economic and symbolic value of archives. Despite it being relatively underexplored and its status as a niche market, the market concerning private archives bear real effects on donor choices and interinstitutional competition, and no less holds the potential for expansion. This study aims to investigate how the market influence public archive institutions' capacity to acquire new archive materials, as well as the economic and cultural resources they possess to compete as go-to repositories and market players. The objective is realized through semi-structured interviews conducted in Sweden and the United Kingdom. The respondent from The National Archives (TNA) of the United Kingdom contributes unique insights through the institution's specific efforts to strengthen the position of archival institutions in the market. E-mail interviews with respondents from several of Sweden's major archival and manuscript institutions also contribute to this dataset. Data collection occurred in September 2023, with on-site interviews at TNA facilitated by Uppsala University's generous support. Results indicate that institutions face consequences regarding access to material, due to new wealthy market stakeholders, an increase in price, and sellers’ opportunism. A proposed paradigm shift calls for revised guidelines to secure the long-term mission of archival institutions, coupled with increased research to understand the evolving forces affecting them. This is a two-year master’s thesis in Archival Science.