The geological range of lamniform sharks stretches from present day species such as Carcharodon carcharias (great white shark) back to the at the moment oldest undoubted fossil finds during the Early Cretaceous. In this paper a geometric morphometric analysis was performed on images of Early Cretaceous lamniform teeth collected from published literature in order to examine the change in disparity (range of morphological variation within a group) throughout the time period. Due to limited availability of published material and time constraints only the Barremian and Albian ages were investigated. The Barremian exhibited tall and narrow tooth morphologies while the Albian showed a wide range of morphological variation including more robust, wide and sometimes triangular shapes but also displayed further specialization of the tall and narrow forms. This change is likely indicative of a dietary and ecological expansion from only eating for example small fish and soft-bodied creatures to a wide range of prey for the group, including larger and more robust animals such as marine turtles and large bony fish. This in combination with the decline of some marine predators as well as the diversification of possible prey is interpreted as that an adaptive radiation of the Lamniformes could have taken place during the latter half of the Early Cretaceous. / Morfologisk disparitet är ett mått på hur stor utsträckningen av morfologisk variation är. Detta mått räknas ut genom att jämföra landmärken utplacerade på bilder av föremål som ska undersökas. I detta projekt undersöktes den morfologiska dispariteten hos tänder från håbrandsartade hajar (Lamniformes) under tidig krita. Att just deras tänder undersöktes beror på att den större delen av hajars skelett är gjort av brosk vilket lätt bryts ned efter djuret avlidit. Deras tänder är dock gjorda av ben vilket har lättare att bli bevarat som fossil. Utöver detta så kan formen på tänder beskriva djurs födoval och levnadssätt. Gruppens tänder undersöktes därför även för att belysa eventuella förändringar i diet och ekologi under tidig krita. Resultatet av denna analys visar på en expansion av tandform under denna period från långa och smala tänder under Barremium till en större variation under Albium där även mer triangelformade och robusta tänder dyker upp. Detta har tolkats som en adaptiv artbildningsperiod för gruppen då både nya byten (t.ex. teleostfiskar och havs-sköldpaddor) diversifierade och uppkom samtidigt som vissa marina predatorer (ichthyosaurer och plesiosaurer) minskade i antal under denna tidsperiod. Detta ändrade troligen de selektiva trycken på håbrandsartade hajars tandmorfologi samt lämnade ekologiska nischer öppna som dessa kunde anpassa sig till vilket i sin tur ledde till expansioner i morfologisk disparitet, diet och ekologi.

This study has looked at an assemblage of fossilised teeth from Mesozoic marine amniotes from the Kristianstad basin in southern Sweden in order to make an estimate of the ecomorph diversity within said assemblage through looking at the morphology of the teeth. This was done as a pilot study to see if further studies would be able to produce worthwhile results. The assemblage consists largely of isolated tooth crowns, mostly from small- to medium sized mosasaurs such as Clidastes and Eonatator, but also contains larger mosasaurs, as well as a couple of plesiosaurs and one species of a marine crocodile. The analysis was performed on images of teeth using software developed for use in morphometrics. The resulting graphs imply a division into three guilds; the first represented by the short and blunt teeth of the crocodilian, the second by the elongated teeth of the plesiosaurs, and the third by the knife-like teeth of the mosasaurs. Since the mosasaurs overlap to a high degree in tooth shape, but also show quite diversity in size, it is possible the main dividing factor would have been size rather than type of prey. Further studies would be able to get a more accurate image of the ecology of this fauna by increasing the number of specimen in the analysis as well as taking into consideration more factors from other studies of similar taxa, such as jaw sizes, bite marks and gut contents. / Det här arbetet har studerat fossila tänder tillhörande Mesozoiska marina amnioter från Kristianstadsbassängen i södra Sverige, med avsikt att göra en uppskattning av den ekomorfa spridningen inom gruppen genom att studera tändernas form. Detta är enbart en pilotstudie för att se om fortsatta studier kan ge givande resultat. Det studerade materialet är en del av en samling till stor del bestående av enbart lösa tandkronor, mest från små till medelstora mosasaurier, såsom Clidastes och Eonatator, men även från större mosasaurier, så väl som ett par plesiosaurier och en marin krokodil-art. För analysen användes en programvara specifikt utvecklad för morfometri. De resulterande graferna antyder en indelning i tre “gillen”; det första representeras av de korta och trubbiga tänderna tillhörande krokodilen, det andra av de långsmala tänderna hos plesiosaurierna, och det tredje av de knivlika mosasaurietänderna. Eftersom mosasaurierna överlappar till stor grad gällande formen på tänderna, men skiljer sig mycket åt i storlek, så är det troligt att det snarare var storleken på bytesdjuren, och inte vilken typ, som skiljde dem åt. Framtida studier skulle kunna ge en bättre bild av den här faunans ekosystem dels genom att inkludera fler exemplar i analysen, och dels genom att inkludera andra faktorer från studier av liknande taxa, såsom käkstorlek, bitmärken och maginnehåll.

The initial stage of a lung examination involves the segmentation of a CT image, a process that has been put under a lot of pressure with the high demand for chest scans and accurate segmentations. Current automatic segmentation algorithms are either non-robust for different datasets, not easily accessible, or time-consuming. Furthermore, classification of lung diseases such as IPF and NSIP is a difficult task often requiring decision-making between pathologists, radiologists and clinicians to make an accurate prognosis.  Therefore, this thesis aims to create two algorithms easily accessible through a common medical software, 3D Slicer, with simple user interfaces for more efficient lung analysis. The first one is a fully automatic segmentation algorithm with a manual adjustment option. It is robust and developed on a diverse dataset, demonstrating a high accuracy with a median Dice score of0,967. The second one is a lung vessel tree morphometry algorithm which computes various parameters correlated to the vessel tree and its structure, providing insight into morphological changes. It shows great usability but has certain limitations, making it not entirely finished for clinical research but acts as an excellent starting point for a future project. The segmentation algorithm was developed using classical image processing techniques making it comprehensible. The distinctive feature of this algorithm is the entropy map used, enabling an effective way in distinguishing between the fibrotic regions of the lungs with surrounding soft tissue and therefore increasing its applicability on lungs with various diseases. The lung vessel tree morphometry algorithm utilized a segmentation of the lung vessels to organize them into a tree-like structure. The structure was divided into branches where each branch was used to calculate different parameters such as its level within the tree hierarchy, the length of the branch and more. These parameters were displayed and color-coded for further analysis. The obtained result underscores the substantial potential and importance of these developed algorithms for clinical research by providing user-friendly, robust and reliable methods. / Det inledande skedet av en lungundersökning involverar segmenteringen av en CT-bild, en process som har satts under mycket press på grund utav den höga efterfrågan på bröstskanningar och noggrann segmentering. Aktuella automatiska segmenteringsalgoritmer är antingen icke-robusta för olika dataset, ej lättillgängliga eller tidskrävande. Dessutom är klassificering av lungsjukdomar som IPF och NSIP en svår uppgift som ofta kräver beslutsfattande mellan patologer, radiologer och kliniker för att göra en korrekt prognos. Därför syftar denna rapport till att skapa två lättillgängliga algoritmer genom en ofta användmedicinsk programvara, 3D Slicer, bestående utav enkla användargränssnitt för en effektivare analys av lungorna. Den första är en helautomatisk segmenteringsalgoritm med ett manuellt justeringsalternativ. Den är robust och utvecklad på ett mångsidigt dataset som har demonstrerat en hög noggrannhet med en median Dice-score på 0,967. Den andra är en morfometri algoritm för lungkärlsträd som beräknar olika parametrar korrelerade till kärlträdet och dess struktur, vilket ger insikt i morfologiska förändringar. Den visar stor användbarhet men innehåller begränsningar, vilket gör den ej helt färdig för klinisk forskning utan fungerar som en utmärkt utgångspunkt för framtida arbete. Segmenteringsalgoritmen utvecklades med hjälp av klassiska bildbehandlingsmetoder vilket gör den mer lättförstådd. Det utmärkande för denna algoritm är entropikartan som används, vilket möjliggör ett effektivt sätt att skilja mellan de fibrotiska regionerna i lungorna med omgivande mjukdelar, detta gör den mer användbar på lungor med olika sjukdomar. Algoritmen för lungkärlsträdets morfometri använde en segmentering av lungkärlen för att sedanorganiseras i en trädliknande struktur. Strukturen var uppdelad i grenar där varje gren användes för att beräkna olika parametrar såsom dess nivå inom trädhierarkin, grenens längd med mera. Dessutom uppvisades dessa parametrar och färgkodades för vidare analys. Det erhållna resultatet understryker den substantiella potential och betydelse som dessa utvecklade algoritmer kommer att ha i klinisk forskning genom att tillhandahålla användarvänliga, robusta och pålitliga metoder