Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen – Grundlärare mot fritidshem – innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras. Samverkan med skolan har inneburit många nedskärningar för verksamheten och en medvetenhet och vilja att synliggöra detta har växt sig stark hos personalen. För dem handlar det om att eleverna ska få en fullständig skolgång där fritidshemmet är en viktig byggsten. Vad som framkommit från uppsatsen är att det upplevs finnas en klyfta mellan fritidsverksamheten och skolan. Ett ingenmansland där man inte vet vems ansvar slutar eller tar vid. Den dubbla kompetens som Grundlärare mot fritidshem ger innebär en splittring i arbetsuppgifterna där den aktiva arbetar utifrån de Allmänna råden för fritidshemmet, skollagen samt Lgr11. I fritidsverksamheten råder ingen bedömning av eleverna medan det i skolan ska finnas bedömningsunderlag för varje elev.

Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse av hur uppfattningar om korruption kan påverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat på att förekomsten av korruption påverkas av människors uppfattningar av korrupta beteenden. Toleransnivån mot korruption är låg i Sverige men en oroande utveckling är att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock både få nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det är därmed svårt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid. Studiens två frågeställningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgränsats till att studera tre kommuner i Hälsinglands landskap. Vidare har studien avgränsats till att studera hierarkiskt högt uppsatta personer inom kommunens tjänstemannastab, personalchefer och kommunchefer. I denna studie användes Heidenheimers kategorisering av korrupta beteenden i termerna svart- grå- och vit korruption samt Papakostas indelning av korruption i ”iögonfallande-” respektive ”sofistikerad korruption”. Kategorierna har varit användbara i studien för att förtydliga och uppmärksamma svårigheterna i att definiera vad korruption innebär. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes då det fanns en önskan om att erhålla en djupare förståelse för vad kommunrepresentanterna ansåg vara korruption och hur kommunerna arbetade för att motverka detta. Ett målinriktat urval har använts där fem av de sex tillfrågade valde att delta i studien, både kvinnliga och manliga kommunrepresentanter har intervjuats och deras arbetslivserfarenhet har varierat i stor utsträckning. Sammanfattningsvis gick det att konstatera att korruption uppfattas på många olika sätt, majoriteten av intervjupersonerna beskriver korruption som ageranden där personer skapar egen vinning på bekostnad av verksamheten de utgör en del utav. Vidare arbetade ingen av de tre kommunerna aktivt med att förebygga korruption, till följd av att korruption inte uppfattades som ett problem i kommunerna. Resultaten som framkommer i studien stämmer väl överens med tidigare forskning

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Thèses (M.A.)--Université de Sherbrooke (Canada), 1998. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Thèse--Lettres--Nancy II, 1976. / Bibliogr. p. 1315-1371. Index.

Diss. : Philosophische Fakultät : Münster : 1984-1985. - Bibliogr. p. 438-447. Résumé en anglais. -

Diss. : Theologische Fakultät : Würzburg : 1981. - Bibliogr. p. 441-457. Notes bibliogr. -

Ph. D. Thesis--Madison--University of Wisconsin, 1987. / Bibliogr. p. [241]-261. Index.

Texte remanié de: Th. Etat--Lettres--Paris 4, 1992. / Bibliogr. p. 419-434. Index.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 1990.