Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.