The use of music in religious traditions is a complicated subject. Some say it doesn’t have any place in religion while others see it as an essential part of their spiritual life. How one defines music, and indeed religion, can differ greatly but both of these have played an enormous role in our world both historically and today. The relationship between these two subjects is the focus of this study. I aim to analyze how music and sound is used within the Mouridiyya, a Sufi order based mainly in Western Africa, as a religious practice and in what way different forms of music is a way for Mourids in Sweden to connect with their native culture and religion in a society that is in many ways very different. The study is based on interviews and field observations and will explore themes like music as transcendence, the contents of the music, attitudes toward “secular” or more popular, contemporary forms of music as well as gender roles and segregation. I have visited one Mourid group in Stockholm and the study will be based entirely on them. To say something more general about Mouridism or Sufism are generalizations I am not prepared to make, but some of the findings do open up for these kinds of discussions and hopefully this will be but one small step into a fairly uncharted academic field of “religious music”.

<p>Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning. Vi har varit med om en vanlig lördagsdahira samt besökt en konferens som Dahira Mouridoullahi Touba Sweden anordnade på temat ”islam och ickevåld”. Vi har genom fältstudier samt intervjuer skaffat oss en bild av dahiran och i nedanstående arbete presenterat det vi kommit fram till.</p>

Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning. Vi har varit med om en vanlig lördagsdahira samt besökt en konferens som Dahira Mouridoullahi Touba Sweden anordnade på temat ”islam och ickevåld”. Vi har genom fältstudier samt intervjuer skaffat oss en bild av dahiran och i nedanstående arbete presenterat det vi kommit fram till.

Le Bayefallisme est une branche à l'intérieur de la voie soufie de Mouridiyya qui met de l'avant l'importance du travail pour les autres. Les disciples Baye Fall sont majoritairement sénégalais et renégocient leur rapport aux pratiques islamiques telles que la prière rituelle et le jeune. À l’instar de Pézeril (2008), l’enjeu de notre enquête ethnographique est de « comprendre » les Baye Fall. Notre recherche vise à mettre en lumière leurs expériences religieuses à l'aide d'une méthodologie d'observation participante qui tient compte de la présence du chercheur sur le terrain (Turner, 2000) et accorde donc une place importante à la réflexivité (Fabian, 2001). Nous avons remarqué que la majorité de nos informateurs ne déclaraient pas clairement : « Je suis Baye Fall », mais plutôt : « Je veux être Baye Fall ». Cette posture, que nous qualifierons de bayefallisante, nous a tout d’abord semblé problématique pour ensuite devenir notre porte d'entrée. La littérature sur les trajectoires religieuses a déjà démontré qu'elles ne sont pas linéaires, mais remplies d’ambivalences et de contradictions. Pour Schielke (2009) et de Koning (2013), ces contradictions sont induites par les ruptures inhérentes au quotidien en contexte de globalisation. Notre objectif est de démontrer que ces ambiguïtés peuvent également être créées par la qualité intersubjective et réflexive de l'expérience religieuse.Alors que les Baye Fall ont été ethnographiés surtout au Sénégal (Audrain, 2004; Pézeril, 2008; Morris, 2014), notre recherche a l'originalité de rendre compte d’un phénomène de bayefallisation des disciples mourides dans le contexte montréalais. / Bayefallism is a sub-group of the Mouride brotherhood that emphasizes hard work and dedication. Baye Fall disciples are mostly Senegalese and they challenge well-known precepts of Islam such as those prescribing daily prayers and fasting. Like Pézeril (2008), I aim at a better “understanding” of the Baye Fall in this study. My research aims to shed light on their religious experience through a methodology of participant observation where the presence of the ethnographer (Turner, 2000) is taken into account and that gives an important place to reflexivity (Fabian, 2001). Most of my informants did not say “I am Baye Fall”; rather they said, “I would like be Baye Fall.” Initially, I saw this as a problem but it soon became the starting point of my research. The literature on religious trajectories has shown that such trajectories are not linear but charged with ambivalence and contradictions. For authors such as Schielke (2009) and de Koning (2013), these contradictions are engendered by certain ruptures that are part of daily life in a globalized context. In my study, I seek to demonstrate that these ambiguities can also be an integral part of of an intersubjective, reflexive religious experience. While ethnographies of Baye Fall have been mainly carried out in Senegal (Audrain, 2004; Pézeril, 2008; Morris, 2014), the originality of this research lies in the fact that it examines the phenomenon of Bayefallism in the context of Montreal.