Rädslan för att bli utsatt för ett brott och därmed bygga upp en otrygghetskänsla kan hämma människor att välja en specifik väg eller att vistas på speciella platser. Gävle kommun arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg och säker miljö för invånarna där den upplevda tryggheten är lika viktig som den faktiska. Eftersom trygghet är något som påverkar alla i samhället applicerades denna studie på en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) på tryggaste vägvalet för gång- och cykeltrafikanter i Gävle kommun. Analysteknikerna analytisk hierarkisk process (AHP) och analytisk nätverksprocess (ANP) tillämpades för att utvärdera hur respektive teknik påverkade resultatet i en MKA. Målet med studien var att analysera skillnaderna mellan AHP och ANP samt hur de påverkar resultatet, identifiera hur kriterier och vikt styr trygghetsanalysen samt formulera förslag på andra appliceringsområden. För att erhålla lokal kännedom om samt rangordning av relevanta kriterier, ur trygghetsperspektiv vid samhällsplanering, utfördes intervjuer med en trafikplanerare, en landskapsarkitekt samt en översiktsplanerare vid Gävle kommun. Kartlagren som användes erhölls från Gävle kommun, Lantmäteriet samt Gävle Energi. Programvaror för databearbetning och analys var ArcGIS, ERDAS Imagine samt SuperDecisions.  Analysresultatet visade att de tryggaste områdena är Esplanaden i centrala Gävle, norra delen av stadsdelen Sätra samt Hille i norra Gävle. Platsbesöket gav en stark bild av att villaområden kändes tryggast utifrån gång- och cykeltrafikanters behov. De primära kriterierna att vara nära belysning, ha fri sikt, att det är människor i rörelse (relaterat till byggnader och busshållplatser) samt att vara långt ifrån tunnlar uppfylldes i olika villaområden runtom i Gävle. Fördelen med AHP var att den är enkel att bygga upp och kan tydligt visualisera hur olika parametrar påverkar varandra i en hierarkisk struktur. ANP däremot var något mer avancerad även i ett enkelt nätverk, men påverkades inte av den som utförde de parvisa jämförelserna på samma sätt som i AHP, eftersom det är svårare att förutse vilken rangordning de olika kriterierna tilldelas när klustren har inre och yttre beroende samt återkoppling till varandra. / The fear of being a victim of a crime can hamper people to choose a specific path or to reside in specific locations, and thus build up a sense of insecurity. Gävle kommun have a continuously work to create a safe and secure environment for residents, where the perceived safety is as important as the actual. Because safety is something that affects all of society the study was applied on a GIS-based multi-criteria analysis (MCA) for the safest route selection for pedestrians and cyclists in Gävle. The analysis techniques analytical hierarchical process (AHP) and analytic network process (ANP) was applied to evaluate how each technology affected the result in MCA. The aim of the study was to analyze the differences between the techniques and how they affect the results, identify the criteria and how weight control safety analysis, and formulate suggestions for other application areas. To obtain local knowledge and ranking of relevant criteria interviews with a traffic planner, a landscape architect and an overview planner at Gävle kommun was conducted. Software for data processing and analysis was ArcGIS, ERDAS Imagine and SuperDecisions. After analyzing the results a site visit were performed. The site visit gave indications of the residential areas as safe due to the needs of a pedestrian or cyclist. The primary criteria are to be close to lighting, have a clear view, that there are people in motion (related to buildings and bus stops) and to be far from tunnels met in residential areas in different parts of Gävle. One advantage with the AHP was the simplicity of the hierarchical structure and the easy way of demonstrating the results. ANP on the other hand was more complex due to the network model. The pairwise comparisons did not get as much influence from the decision maker as in the AHP.