<p>Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga – som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna – och andra kulturer. Invänjningen av barn med annat modersmål och annan etnisk tillhörighet får bäst förutsättningar att lyckas om parterna möts vilket inte är självklart. Studien visar med detta dels att socialiseringsprocessen in i samhället sker genom kontakten till pedagogerna – vars åsikter och förhållningssätt representerar den ”allmänna uppfattningen”. Dels framkommer det att många familjer med annan härkomst har mycket svag insikt om svensk förskola, att det faktiskt inte är en läsa - räkna - skriva – skola utan en arena där barn mycket tidigt får möjlighet att utvecklas till självständiga individer. Framförallt framkommer det att stora kulturella skillnader i synen på barns behov av – och i förskolan försvårar invänjningen avsevärt.</p>

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga – som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna – och andra kulturer. Invänjningen av barn med annat modersmål och annan etnisk tillhörighet får bäst förutsättningar att lyckas om parterna möts vilket inte är självklart. Studien visar med detta dels att socialiseringsprocessen in i samhället sker genom kontakten till pedagogerna – vars åsikter och förhållningssätt representerar den ”allmänna uppfattningen”. Dels framkommer det att många familjer med annan härkomst har mycket svag insikt om svensk förskola, att det faktiskt inte är en läsa - räkna - skriva – skola utan en arena där barn mycket tidigt får möjlighet att utvecklas till självständiga individer. Framförallt framkommer det att stora kulturella skillnader i synen på barns behov av – och i förskolan försvårar invänjningen avsevärt.