This multi-case study creates a better understanding of the relationship between four museum educators' personal theories of teaching and their practice in university museums. The question that frames this study is, "How, in a university museum setting, do museum educators' personal theories of teaching relate to their educational practices?" The aim was to produce an account of museum educators' personal theories and practices in university museums and interrogate what factors may influence the relationship between the two. While there is some literature about the personal theories and practices of museum educators, no studies have been found that examine museum educators working in university museums in the United Kingdom. This study addresses this gap by exploring four museum educators' personal theories and practices in three museum educational programmes in two university museums in a university city. This study is positioned within a qualitative tradition. Data for this study was collected using semi-structured interviews and observations. In total four pre-interviews, 24 observations and 24 post-interviews were conducted with four museum educators in two university museums in a UK city. Thematic analysis was the approach taken for the analysis of each case study. Findings in relation to the museum educators' personal theories suggest that there were important similarities in the museum educators' personal theories. All the museum educators' personal theories consisted of elements relative to knowledge, learning and learners, and the facilitation of a positive learning environment. The museum educators' personal theories of teaching relative to the nature of knowledge, learning and learners, varied per the discipline of the museum they taught in. It was found that personal theories were influenced by the museum educators' shared background as former school teachers and, for some, their accumulated experience teaching in university museum settings. Thus, they tend to foster educational settings with characteristics typical of formal learning environments. The key finding in relation to the research question of this study, is that in a university museum setting, the personal theories of teaching of the museum educators were often aligned with their practices; in some cases, they were not. Whether the museum educators could align their practices with their personal theories of teaching appeared to depend on the sociocultural context they worked in. Despite, as previously noted, similarities in the four personal theories of teaching (i.e. relative to knowledge, learning and learners and the facilitation of a positive learning environment), there were differences in how these were translated into practice by each museum educator. This research contributes to the field of museum education by: i) enhancing our understanding of museum educators' personal theories of teaching and practice in university museums; ii) providing fresh insights into the relationship between the personal theories of teaching and practice of museum educators working in university museums and; iii) adding to our understanding of the breadth of learning environments in museum education. The findings of this study are significant because they enrich the empirical knowledge and understanding of museum educator teaching in university museums. This study provides insights that may benefit the training and professional development of museum educators in university museums.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel. Det har framgått i studien bland annat att utställningsdesign är en komplex uppgift som sätter höga krav på designgruppen och dess kompetens, och att det från Science Centers sida krävs en högre grad av involvering från discipliner som ny teknik och multimedia men även från interaktionsdesign, IKT och pedagogik. Sammanfattningsvis visar studien att designers ofta tar problemområdet för givet och designar utifrån sina egna intressen och sällan involverar besökaren eller användaren.</p>

<p>Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary.</p><p>So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden.</p><p>The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.</p>

Thesis (Ph.D.)--University of Cambridge, 1994. / Title from Web site (viewed on Oct. 19, 2004). Includes bibliographical references.

Daylight has a deteriorating effect on the museum objects. For this reason, usually museums totally block the daylight. This research is the part of restoration works of Kuwait National Museum (KNM), which was destroyed during the Gulf War in 1990. The purpose of this research is to investigate the lighting performance of the top lighting and side shading devices in KNM. This research will cover daylighting systems for Building 3 and 4 of the KNM. Daylighting systems are evaluated by using the scale model and Desktop RADIANCE, a lighting simulation program. This research will present how to make use of daylight in museum buildings while protecting museum objects from the harmful portion of daylight.

I Nacka kommun pågår sedan 2008 ett projekt med att skapa två museer i Fisksätra. De två museerna består dels av ett historiecenter som berättar om Slaget vid Stäket 1719 då svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels består det av Fisksätra museum 2.0 där Fisksätraborna får dela med sig av sina egna berättelser från platsen. Syftet med museerna är bland annat att skapa identitet och inkludering i samhället och att locka fler besökare till området kring Stäket och Skogsö. Med hjälp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla Baggenstäkets historia och en basutställning kommer att finnas i Fisksätra Marina. Många utställningar använder sig av texter för att berätta om föremål och företeelser i utställningen. Kring dessa utställningstexter cirkulerar problem och många kritiska röster har höjts mot deras kvalitet. De anses bland annat vara för långa och svåra; styrande och opersonliga och skapade utan tanke på målgruppen. Vissa menar till och med att utställningar mår bättre utan text där föremålen får tala för sig själva. Den här uppsatsen handlar om denna kritik och alla de råd om hur man skriver bättre utställningstexter. Syftet är att ansvariga för projektet med de nya museerna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till utställningstexter för att på så viss kringgå de fallgropar som man annars riskerar att hamna i.

Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum. Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete. Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet.

Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary. So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden. The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.