Zugl.: Leipzig, HTWK, Diplomarbeit, 2007

Bound with: British Museum. A guide to the exhibition galleries. 1879. / Signed: Nevil Story-Maskelyne, Nov. 1, 1877.

Thesis (M. Arch.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes special study report entitled: Exhibiting gambling. Includes bibliographical references.

Kvinnohistoriskt museum, som öppnade i Umeå i november 2014, har varit föremål för debatt ända sedan planeringsstadiet, kanske mycket på grund av museets uttalade politiska syfte. I museets uppdragsbeskrivning står nämligen att läsa att museet ska ”verka för jämställdhet och samhällsförändring”. Museets potential att kunna verka samhällsförändrande handlar i slutänden om hur deras besökare uppfattar verksamheten. Uppsatsens syfte är studera hur besökare i utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum organiserar sin förståelse av utställningens form och innehåll. Jag studerar detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: På vilka sätt relaterar intervjupersonerna sina tidigare kunskaper och erfarenheter till utställningens form och innehåll? Hur påverkar deras förståelse av genus och jämställdhet deras reception av utställningen? Hur uppfattar de och förhåller sig till utställningens feministiska förändringspotential? Det primära materialet utgörs av intervjuer med sju personer som alla har besökt utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum. Diskursteorin fungerar som teoretiskt ramverk, och analysen tar utgångspunkt i de tre logiker – sociala, politiska och fantasmatiska – som Jason Glynos och David Howarth presenterar i Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory. Besökarstudier på museer är ett forskningsområde på framväxt. Många av dessa studier kretsar dock ofta antingen kring besökarnas lärande eller deras motiv för besöket, två teman som delvis faller utanför uppsatsens analytiska fokus. De besökare som figurerar i uppsatsen kommer till museet med både förkunskaper och förväntningar, som på olika vis fungerar som ramverk för vad de upplever under sitt besök. I materialet framstår exempelvis besökarnas förståelse av genus och jämställdhet som någonting som präglar både deras förväntningar inför besöket och deras upplevelser av utställningen. Besökarnas upplevelser av utställningens form och innehåll hänger på många sätt ihop. Distinktionen mellan form och innehåll framstår i mitt material som en diskursiv konstruktion som i stor utsträckning präglar intervjupersonernas förståelse av utställningen. Detsamma gäller gränserna för själva utställningsrummet, som besökarna tolkar på olika sätt. Utställningen Rötter gestaltar många olika perspektiv på genus och jämställdhet, ett faktum som på många sätt verkar fungera som en grundbult i intervjupersonernas förståelse av den. Genom att utställningen representerar olika genusdiskurser kan besökarna ta avstamp i de perspektiv som presenteras, och använda dem för att positionera sig själva och sina åsikter i förhållande till utställningens innehåll. Utställningens feministiska förändringspotential kan med utgångspunkt i mitt material betraktas enligt två olika logiker, eller sätt att resonera. Enligt en logik betraktas förändring som något som är knutet till enskilda personers tankemönster och agerande. Detta sätt att resonera innebär att intervjupersonerna positionerar sig själva utanför utställningens förändrande potential, eftersom de upplever att andra människor skulle kunna förändras i mötet med utställningen i större utsträckning än de själva upplever att de har gjort. Enligt en annan logik framstår utställningens feministiska potential som någonting som handlar om en större samhällsdiskussion, och att besökarna kan känna att de blivit stärkta i sina uppfattningar av sitt museibesök.

Because it is chiefly a "place of meeting" of architecture with the other forms of art, the museum participates necessarily in the elaboration of an architecture that goes beyond the usual concern for "habitable" space--a functionalism derived from western civilization's pragmatism. The concept of the museum has provoked profound changes in the cultural significance of what it represents. The museum reflects a culture of "pluralism," of different world views as well as an intention to represent the world through a categorization of the "fragment." Hence it brings forth the contradictions inherent in our anthropocentric society which is, itself, the product of the complexity and contradictions specific to man. Thus the present thesis investigates the potential for significance of the main architectural themes pertaining to the art museum.

No description available.

No description available.

<p> This thesis documents the research and development behind a proposed exhibition advocating for the principles of sustainable urbanism to young adults. <i>Emerald City</i> interprets Philadelphia as an evolving system of infrastructure and traces its relationship to the natural environment from the Industrial Age to the present, followed by an exploration of the city&rsquo;s possible future through the lens of current proposals of sustainable development.</p>

The past two decades posed some challenges for the museum world. Questions about the production of meaning, museum relationships with community groups, and the politics of representation in exhibitions, occupy both museum practitioners and scholars. These questions are further related to the general issues that are at the forefront of contemporary society, which include problems of social inclusion, cultural diversity and social equity (Sandell, 2002; 2007). Most of the discussion has been framed around racial, ethnic and cultural communities and their access to and participation in museum programming. Gender relations and feminist issues have been largely overlooked (Conlan and Levin, 2010: 308). This study considers the representation of women’s work in museums. In particular, I examine portrayals of “culture” and “work” in women’s textile production. Museum literature has documented the subordination (or absence) of women and their work in exhibitions and the hegemonic, patriarchal approach within which they were represented (Porter, 1996; Levin, 2010). Using an ethnographic case study of a museum dedicated to textile collection, I suggest seeing this museum as a potential challenge to mainstream museums’ traditional approach and silence on the women’s work that has created most textiles on display. I examine the meanings that are produced in relation to the textiles, the organization and dissemination of these meanings through exhibitions and the ways in which the public (visitors and members) responds to these exhibitions. In order to explore these questions, Hall’s communication model (1993) was applied to trace the process of encoding and decoding meanings at the museum. My approach to meaning production is realized through observations of the museum’s committee meetings. The second stage is the circulation of meanings in exhibitions. I examine this through an analysis of exhibitions’ texts and docent tours. Decoding these meanings is realized through surveys of museum members and visitors together with short interviews. My findings suggest that initially, the museum offered some oppositional elements in exhibiting practices. However, a shift occurred towards a dominant, hegemonic view of museum work and re-effacing of women’s work with the departure of the founders.

Zugl.: Potsdam, Hochsch. für Film und Fernsehen, Diplomarbeit, 1999