No description available.

This thesis proposes a two-stage recommendation system for providing music recommendations based on seed playlists as inputs. The goal is to help businesses find relevant and brand-fit music to play in their venues. The problem of recommending music using machine learning has been investigated quite a bit in both academia and the industry, with collaborative filtering and content-based filtering being the major approaches used. One of the difficulties of creating a recommendation system is how to evaluate it. In this thesis, both a quantitative and a qualitative evaluation are made to determine how well the results correspond to the actual quality of recommendations. The application of recommending music to businesses also poses different problems than a service directed at end consumers, mostly related to how many track recommendations are needed. A two-stage approach was used with Stage 1 producing candidates and a Stage 2 model using a neural network comparing five tracks from the playlist with a candidate was used to rank said candidates. The results show that the Stage 2 model has substantially better results in both the qualitative and quantitative evaluation compared to Stage 1. The quality of the recommendations from the whole system is not completely satisfactory, and some possible reasons for this are discussed, including improving the Stage 1 candidate generator (which was not modified in the scope of this thesis). / Automatisk musikrekommendation med hjälp av maskininlärning har utforskats av både industrin och akademin genom åren, där två huvudsakliga metoder utkristalliserats: collaborative filtering samt content-based filtering. I det här arbetet har en content-based modell tagits fram, uppdelad i två stadier: Steg 1 som genererar kandidater som Steg 2 sedan ordnade om med hjälp av ett neuralt nätverk som jämförde 5 låtar i taget från en spellista med motsvarande kandidater genererade av Steg 1 En av svårigheterna med att skapa automatiska rekommendationer är utvärderingen av den. I det här arbetet har både en kvantitativ och kvalitativ studie utförts för att försäkra att resultaten motsvarar den faktiska kvaliten hos rekommendationerna. Slutmålet med att hjälpa företag med musikrekommendation ställer också unika problem att lösa i jämförelse med en tjänst för privatpersoner, framförallt relaterat till storleken på de returnerade rekommendationerna. Resultaten visade att Steg 2 lyckades rangordna rekommendationerna från Steg 1 på ett sätt som gav högre poäng i både den kvantitativa och kvalitativa utvärderingen av systemen. De slutgiltiga resultaten var inte helt tillfredsställande, och potentialla orsaker till detta diskuteras. Dessa inkluderar Steg 1 (som inte modifierades inom ramen för detta arbete). Utvärderingen visade dock att de kvantitativa utvärderingsramarna verkar motsvara den upplevda kvaliten hos rekommendationerna baserat på den kvalitativa utvärderingen.

With the growing use of AI within new fields, the ethical problems that arise with AI have become a more prominent topic. Multiple ethical guidelines and frameworks have been proposed to aid companies and researchers to develop ethical products, but it is still lacking in execution. This project is a study into the ethical risks that are prevalent when AI is used for music production tools. The study was done by interviewing five different start-up companies about aspects of their company policies and products from an ethics point of view. The interviews were analysed, and six areas of interest were found. A final risk analysis was then done based on an existing ethical guideline, the Ethics Guidelines for Trustworthy AI by AI HLEG. Multiple risk areas were discovered, the largest ones being in connection to Diversity, Bias, Explainability, and Privacy. Another discovery was that multiple companies do not currently have an ethical framework, but that it was something that they were positive about implementing in the future. / Med den växande användningen av AI inom nya områden har de etiska problem som uppstår med AI blivit ett stort diskussionsämne. Flera förslag på riktlinjer som företag och forskare kan använda för att utveckla etiska produkter har lagts fram, men de är sällan implementerade. Detta projekt är en studie av de etiska risker som förekommer vid användningen av AI för musikproduktionsverktyg. Studien gjordes genom att intervjua fem olika startups om deras företagspolicys och produkter utifrån en etisk synvinkel. Intervjuerna analyserades och sex intresseområden hittades. En slutgiltig riskanalys gjordes sedan utifrån en befintlig etisk riktlinje, Ethics Guidelines for Trustworthy AI av AI HLEG. Flera riskområden relaterade till Diversity, Bias, Explainability och Privacy upptäcktes. Ytterligare en upptäckt var att flera företag för närvarande inte använder ett etiskt ramverk, men att de var positiva till att implementera ett i framtiden.

Reinforcement learning has seen great improvements in recent years, with new frameworks and algorithms continually being developed. Some efforts have also been made to incorporate this method into music in various ways. In this project, the prospect of using reinforcement learning to make an agent learn to replicate a piece of music using a model of an instrument is explored. Both synthesizers and physically modeled instruments, in particular the Karplus-Strong algorithm, are considered. Two reward functions are introduced to measure the similarity between two audios: one based on frequency content and another based on waveform envelope. The results suggest that audio can be successfully replicated, both using a synthesizer and the Karplus-Strong algorithm. Further research can be conducted on replicating more complex melodies and creatively composing using physical models of instruments. https://github.com/wille-eriksson/RL-instruments / Förstärkningsinlärning är ett fält som har genomgått stor utveckling under de senaste åren, då nya ramverk och algoritmer har tillgängliggjorts. Vissa försök har gjorts för att använda metoden i samband med musik. I detta projekt utforskas möjligheterna att använda förstärkningsinlärning för att lära en agent att återskapa musikstycken med modellerade instrument. Både syntar och fysiskt modellerade instrument, särskilt Karplus-Strongs algoritm, tas i beaktan. Två belöningsfunktioner presenteras för att bedöma likheten mellan två ljudsignaler: en baserad på frekvensinehåll och en annan på vågformshöljet. Resultaten antyder att ljudsignaler kan återskapas med framgång, både med syntar och med Karplus-Strongs algoritm. Fortsatt forskning kan göras för att utveckla ett ramverk som kan hantera komplexare melodier samt skapa kreativa kompositioner med ett fysiskt modellerat instrument. https://github.com/wille-eriksson/RL-instruments