The purpose of this study is to investigate and compare which municipal support the free music life receives in Karlstad and Varberg as well as which strategies and values the support rests on. The study also examines how the free music life experiences its own situation and task and how the free music life interacts with other musical actors and is influenced by the size of the municipality. In order to investigate the material and analyze the municipalities´ distribution of grants and motivations, idea analysis is used with the help of ideal types, which consist of Skot-Hansens rationalities. In the study´s results, a characterization of the music life in Karlstad and Varberg is done with the help of Per Mangsets cultural system and an account of the municipalities´ distribution of grants and motivations for the free music life. The interviews with the municipalities as well as representatives from the free music life are also presented here. The study concludes that the support for the free music life in the municipalities of Karlstad and Varberg differs, both in terms of the size of the support, how the support is distributed and in terms of forms of grant. The study also notes that the municipalities justify the free music life similar and relates to Skot-Hansens all rationalities and that the free music life experiences thier task differently.

Edvard Griegs 100-årsjubileum i juni 1943 var en spänningsfylld händelse i det tyskockuperade norska musiklivet, som i Oslo markerades med tillställningar av bland annat Filharmonisk Selskap, revyscenen Chat Noir och den nazistiska regimen. Genom att diskutera Griegjubiléets politiska signifikans för nazister och anti-nazister (s.k. jøssinger), samt analysera tonsättarens symboliska värde för respektive läger, förklarar uppsatsen varför båda lägren ville fira jubiléet och ha Grieg på sin sida. Huvudsyftet med detta är att öka kunskapen om de musikaliska och kulturella aspekterna av ockupationstiden i Norge. De källor som används är samtida tidningar, arkivmaterial från Kultur- og Folkeopplysningsdepartementet, samt Hans Jørgen Hurums samtidsskildring Musikken under okkupasjonen. Eftersom uppsatsen bygger på tolkning av historiskt material, tillämpas hermeneutisk metod.   Uppsatsen visar att nazisterna använde Griegjubiléet som kulturell propaganda, för att ge sken av ett lugnt och harmoniskt musikliv, vilket i sin tur skulle påvisa nationens välmående. Griegjubiléet var viktigt för nazisterna, eftersom Grieg var en viktig symbol för deras radikala kulturnationalism och framtidsvisioner. För jøssingene innebar Griegjubiléet en möjlighet att känna samhörighet med varandra och uttrycka en stilla protest mot regimen i form av bojkotter mot statligt arrangerade Griegkonserter. För dem hade Griegs musik ett trösterikt värde, samtidigt som den i likhet med 1800-talets kulturnationalism fick symbolisera frihet, självständighet och demokrati. Griegjubiléet i Oslo 1943 blev ett avgörande slag mellan radikal kulturnationalism och patriotism om framtidens musikliv, vilket slutade med total bojkott och slutligen död för det offentliga konsertlivet under resten av ockupationen.