Abstract Per-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p. I de flesta större dagstidningarna pågick från jultiden 1956 till våren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsättarna och publiken, och huruvida tonsättarna skulle anpassa sig till publiken eller inte. Medan debatten pågick gav Natur och Kultur med Ingmar Bengtsson som redaktör ut antologinModern nordisk musik, där fjorton tonsättare berättar om sina egna verk. I den ingår en artikel där Wirén har analyserat och skrivit om sin fjärde stråkkvartett. Denna uppsats går ut på att analysera Wiréns analys, att se vilken "analysmetod" han använder. Med analysmetod menas vad han tar upp respektive inte tar upp i analysen. Sedan undersöks om analysmetoden kan vara adekvat för andra verk av Wirén. För att få reda på det, prövas metoden påStråkkvartett nr 3av Wirén. Efter ett inledande avsnitt om Wiréns liv och verk presenteras Wiréns musikaliska stil och värderingar. Vad som finns skrivet omStråkkvartett nr 3handlar följande avsnitt om. Uppsatsens ena huvuddel är analysen av Wiréns analys som går igenom texten del för del. Man kan se att Wiréns analysmetod har sin tyngdpunkt på motivutvecklingen, idéassociationerna. Anledningen är förmodligen att Wirén använde sig av metamorfostekniken när han komponeradeStråkkvartett nr 4, och metamorfostekniken lägger stor vikt just vid idéassociationerna. I analysen finns en avsaknad av harmonisk analys, något som kan bero på att verket närmast är fritonalt, eller att analysen gavs ut för läsare som kanske inte skulle få ut någonting av harmonisk analys. I andra huvuddelen prövas analysmetoden påStråkkvartett nr 3av Wirén. Resultatet blir att analysmetoden i hög grad kan vara adekvat för andra verk av Wirén eftersom den har sin tyngdpunkt på idéassociationerna, något som stämmer bra överens med Wiréns kompositionsteknik, metamorfostekniken. Undantaget för analysmetodens adekvans är avsaknaden av harmonisk analys, vilken gör att man tappar en dimension, harmoniken.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p). Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits? Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna. Studien visar hur sökandet efter en låtmässigt fungerande spelstil hos informanterna inneburit delvis mycket stora förändringar i deras musikaliska identiteter och delvis också lett till kraftiga förändringar och nykonstruktioner av instrumenten. Speltekniken har ändrats och nya modala ackompanjemangsformer har vuxit fram. Ett infallsrikt improviserat solistiskt ackompanjemang till fiolmelodin har utvecklats ur det traditionella andra stämspelet och fiolen har direkt och indirekt varit förebilden även om det också går att skönja en viss påverkan från irländska strängspelare.

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p).  Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både musikproduktion och musiklyssnande. Men teknikens roll har nästan alltid lämnats på sidan. Uppsatsens syfte är att påpeka teknikens betydelse och att genom några exempel visa hur stort inflytande tekniken haft i populärmusiken. De tekniska innovationer som inneburit störst förändringar presenteras kronologiskt. För var och en av dem förklaras deras funktionella betydelser. Musikexempel visar hur musiken påverkats konkret. Jag utför ingen musikanalys i vanlig mening, utan pekar på detaljer som man kan höra och som har direkt samband med respektive teknisk nyhet. Jag har valt ut innovationer som jag anser viktiga för utvecklingen av olika riktningar inom populärmusiken. Från fonografen, den första apparaten för inspelning och lyssnande, till DAT som användes av techno-DJ leder en lång rad ofta revolutionerande upptäckter som öppnat nya möjligheter för musiker och producenter och som direkt inspirerat till nya musikstilar. Uppsatsen innehåller en presentation av dem och ett försök att belysa teknikens riktiga värde för populärmusikens utveckling.

Abstract Elin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag väljer ut blivande artister inom populärmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p. Uppsatsens syfte är att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populärmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som påverkar deras val, vilka av dessa som är av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra A&R-anställda på fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar skivbolagens val. Problemet har lösts m h a den komparativa metoden. Undersökningen visar först och främst att den A&R-anställde har störst betydelse i urvalsprocessen. För skivbolaget är vissa personliga egenskaper hos den blivande artisten av större betydelse. Viktigast är att han/hon har god förmåga att sälja sig själv, god förmåga att kommunicera (via sin musik och med skivbolaget). Artisten ska ha ett stort självförtroende, en egen vision för sin musik och sin artistkarriär. Dessa faktorers betydelse är inte direkt bundna till skivbolagets storlek. En bra poplåt ska helst uppfylla följande kriterier: refrängen ska vara lätt att minnas, låten ska vara förutsägbar, men ska även innehålla en musikalisk störning som gör lyssnaren uppmärksam. Vidare ska en poplåt vara anpassad för radio. Nämnda kriterier är ibland viktigare på ett stort skivbolag. På ett litet oberoende skivbolag kan faktorer som att låten ska tillföra lyssnaren något anses viktigare än att den ska anpassas till kommersiella populärmusikaliska mallar. Språkets betydelse varierar beroende på om musiken ska exporteras eller ej. Stora skivbolag uppfattas oftare än små som kommersiellt inriktade, dvs. de tar större hänsyn till vad som är gångbart på dagens musikmarknad. Därför kan musikalisk kvalitet oftare få stå tillbaka för musikens kommersiella värde på ett stort skivbolag än på ett litet.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmänt folkmusikaliskt? Sångstil och variation i folkliga koraler hos tre sångare från Gammalsvenskby. – Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p). Uppsatsen behandlar den folkliga koralsången, dvs. traditionen att sjunga psalmer på andra melodier än koralböckernas, eller på gehörstraderade varianter av dessa. Syftet är att kartlägga förhållandet mellan individuella, lokala och generellt folkmusikaliska element i några traditionella sångares framförande av folkliga koraler. I fokus står de olika utövarnas individuella utformningar av några lokalt använda melodier. Undersökningen koncentreras på variation respektive konstans i sex olika parametrar. Källmaterialet utgörs av sju folkliga koralmelodier, upptecknade efter – respektive inspelade med – tre utövare från den forna bosättningen Gammalsvenskby i Ukraina efter deras flyttning till Sverige 1929. Samtliga undersökta melodier sjungs av minst två av utövarna. I uppsatsen analyseras några musikaliska faktorer med ett musiketnologiskt perspektiv i bakgrunden. Inspelningar samt uppsatsförfattarens egna transkriptioner av dessa jämförs med äldre uppteckningar ur ett källkritiskt perspektiv. Teorier om folkmusik/folklig sång har också hämtats från senare års skandinaviska folkmusikforskning. Uppsatsen innehåller orienterande avsnitt om den folkliga psalmsången och om svensk folklig sång i allmänhet. Författaren har medverkat i ett forskningsprojekt kring den folkliga koralsången och refererar en del resultat från detta som bakgrund till undersökningen. Undersökningen visar att man finner vissa individuella stildrag hos respektive sångare, främst i fråga om utsmyckning, slutfall i melodin, intonation av bl.a. inledningston och kvart samt i någon mån frasuppbyggnad. Tonalitet och placering inom tonförrådet är de mest konstanta av de undersökta parametrarna. Större eller mindre variation av samtliga parametrar ingår i vad som kan kallas det folkmusikaliska språket, men används i olika grad av olika utövare. En av uppsatsens slutsatser är att den individuella nivån tenderar att spela större roll än den geografiskt avgränsade, troligen i kombination med att äldre tidsskikt i musiken har levt kvar olika länge i olika områden. Dessutom diskuteras förhållandet mellan det som brukar kallas ”melodivarianter” och den kontinuerliga variationsprocess som mer eller mindre präglar folkliga sångares framförande.

Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av några unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p). Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv är inte desamma som för några decennier sedan, utan många genomgripande förändringar har skett. Uppsatsens syfte är att ge en bild av unga folkmusiker och deras situation, med avseende på bland annat bakgrund, synsätt på folkmusiken, dess utveckling och traditionsbegrepp. Uppsatsen bygger på intervjuer under diskussionsliknande former, dels med folkmusikelever vid Malungs folkhögskola, dels med lektor Sven Ahlbäck, ansvarig för folkmusikerutbildningen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Studie visar bland annat att unga folkmusikers sociala och geografiska bakgrund har blivit alltmer skiftande samt att det blivit allt vanligare att möta folkmusiken vid relativt hög ålder, men att detta inte hämmar musikerna själva. Vidare ser vi ett modernt folkmusikbegrepp hos informanterna, nära länkat till en föryngrad uppfattning av traditionsbegreppet. Unga musiker upplever ofta en hämmande påverkan inom det folkmusikaliska arvet, men vill själva sätta musiken i centrum. En stor breddning av folkmusikfältet har skett, vilket välkomnas av den yngre generationen.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p. Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun. Trots att musikskolorna haft en liknande utveckling har det inte funnits någon central organisation, med gemensamma mål och riktlinjer. Under åren har det gjorts ett flertal undersökningar av musikskolan, men få gånger har frågan vad är målet med musikskolan ställts till musikskolans elever. Syftet med denna uppsats var att ge en bild av elevernas syn på den kommunala musikskolans mål. Det huvudsakliga underlaget till uppsatsen är en enkätundersökning gjord med eleverna på de tre kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. I skolornas mål ligger fokus på inflytande och delaktighet för eleven, därför har enkätresultatet analyserats utifrån dessa begrepp. Resultatet av enkäten visade att majoriteten av eleverna är överens med musikskolans målbild och anser att de får vara med och bestämma. För att skolorna fullt ut ska nå sina mål behövs dock mer kommunikation mellan lärare och elev, en djupare förståelse av begreppen inflytande och delaktighet samt vad de egentligen innebär. Detta resultat svarar dock bara mot en del av syftet, eftersom resultatet enbart beskriver läget i Uppsala. Debatten kring den kommunala musikskolan handlar om att det inte finns någon central organisation, och vad det medför. I och med att alla kommunala musikskolor är skilda från varandra behöver samma fråga ställas i flera kommuner. Den kommunala musikskolan har en unik funktion i samhället och därför bör samhället sträva efter att kunna erbjuda samma standard för alla barn och ungdomar, oavsett var i Sverige de bor.

Marie Bertilsson: Allan Edwall som vissångare. En stilanalys av en skådespelares sound. - Uppsala: Musikvetenskap 2003. 60 p. Syftet med denna uppsats är att identifiera typiska drag i Allan Edwalls visor samt att, i möjligaste mån, hitta ett samband mellan Edwalls vissång och hans skådespeleri. De två första delarna av uppsatsen innehåller historik om visan samt en biografi om undersökningsobjektet. Den följande analysen bygger på ett källmaterial bestående av en skiva och en visbok. Skivan Edwalls blandning är en samling med urval från de fyra skivor som Edwall gav ut under sin verksamma period. Visboken Grovdoppa innehåller 42 av hans visor med noter, ackord och text. Dessa har nedtecknats av arrangörerna som medverkade på Edwalls skivor. En stilanalys har gjorts genom att lyssna på och studera noterna till fyra olika visor. Analysen har utgått ifrån parametrarna sångsätt, melodik och rytmik och enbart applicerats på den sjungna melodin. Undersökningen har bestått i att hitta det som är utmärkande och gemensamt visorna sinsemellan. Resultatet diskuteras sedan med fokus på skådespeleriet för att kunna framställa likheter mellan Edwalls vissång och agerande. Studien visar att dessa likheter framförallt är tydliga i sångsättet. Där gjordes iakttagelser som att Edwall bland annat sjunger starkt, artikulerar och betonar mycket. Dessa framstår som typiska "edwallska" drag och liknar i stor utsträckning det sätt som han agerar på.

Nina Fredriksson: Nils Lindbergs körmusik. Analys av tre stycken ur O Mistress mine. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002. Uppsatsens syfte är att studera Nils Lindbergs sätt att komponera för kör. En central fråga är hur de framträdande stildragen i musiken skapar och påverkar musikens expansion och avspänning. Som analysmaterial har använts tre stycken ur körsviten O Mistress mine. Dessa är Shall I compare thee to a summer's day, Encouragements to a lover samt Go, love!y Rose. Olika aspekter av melodik, harmonik och rytmik studeras i analysen, som har två utgångspunkter. En är  de tryckta noterna, vilka ligger till grund för iakttagelser av styckenas framträdande stildrag. Den andra är fenomenologisk, det vill säga har sin utgångspunkt i upplevelsen av musikens expansions- och avspänningsfaser, som jämförs med notbilden och förklaras med hjälp av denna. I styckena kan flera återkommande stildrag identifieras, vilka också påverkar musikens organiska struktur på flera sätt. Genom sin utformning och inbördes förändring tillför de musiken skiftande grader av energi och spänning. I expansiva faser sker en tydlig samverkan elementen emellan, till exempel sammanfaller ofta ett högre register i melodin med bland annat en tonartsutvikning, stegvis rörelse i basen och förändrad rytmisk aktivitet. Expansionen resulterar i en höjdpunkt där spänningen får sitt utlopp och nya förändringar inom melodik, harmonik och rytmik sker.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002. Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939. En kyrkokör startades. I Eksjo har regementsmusiken präglat staden, på 1800-talet i samband med årliga generalmönstringarna och musikmöten och efter 1906 ännu oftar i och med regementenas kasernering i staden.Ett flertal personer i undersökningen hade flera anställningar på en och samma gång. Därmed utgjorde de levande länkar mellan institutionerna.Jag tror att sambanden och samverkan har bidragit till att lyfta den musikaliska nivån och grundlägga ett varmt musikintresse i Eksjö.