Gabriel Wilczkowski: Gregorianik hos Maurice Duruflé. En analys av Duruflés Quatre motets.Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Under flera hundra år har tonsättare infogat urgamla gregorianska melodier i sina kompositioner, och traditionen lever kvar än i dag, även i populärmusiken. Denna uppsats syftar att undersöka hur Maurice Duruflé (1902-86) behandlat de gregorianska melodier som han infogat i sina körkompositioner Quatre motets. Undersökningen är gjord med avseende på melodik, text och rytmik. En kort biografi om Duruflë presenteras, jämte ett avsnitt om gregoriansk sång och den rytmteori som tonsättaren stödjer sig på. i sina kompositioner. I huvuddelen studeras den gregorianska förlagan och kompositionen, takt för takt. Det visar sig att Duruflé använder sig av förlagans material på litet olika sätt: ibland är melodin och rytmen oförändrad, men den är oftast varierad, och egenkomponerade melodislingor finns. Hela det textliga materialet från förlagan används, ofta genom repetition av vissa bitar. Det märks tydligt att Duruflé lagt stor vikt vid art i kompositionerna behandla de rytmiska betoningar som finns i förlagan.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet på 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002. Det första syftet med denna uppsats är att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat såsom den ofta framställs i litteraturen, och det tredje att undersöka hur värderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. Källmaterialet består främst av ett urval tidningsartiklar där Bo Linde debatterar olika musikfrågor, därjämt artiklar om Linde. För att få en bild av de områden på vilka debatterna fördes, och hur de växlade genom åren, har materialet delats in efter ämne och tidsföljd. Bo Linde var väl medveten om det hårda musikklimat som rådde på 50- och 60-talet med motsättningar mellan olika tonsättargrupper och den radikala musikutvecklingen. Linde valde att gå sin egen väg som tonsättare. Som musikkritiker kommenterade han regelbundet olika musikaliska händelser, och var då inte rädd att sticka fram hakan. Efter sin tidiga bortgång blev Bo Linde närmast helgonförklarad av flera ideologiskt närstående tonsättare. De ansåg att han hade motarbetats av sin samtid. Bakom allt detta fanns Lindes egen personliga bitterhet.

Johannes Wiberg: Hårdrockspionjärer. Om gitarren och sologitarristerna under hårdrockens framväxt. Uppsala: Musikvetenskap 60 p., 2002. I denna uppsats undersöker jag sologitarristens roll inom hårdrocken vid dess initialskede, hur den växte fram och kom att bli hårdrockens kanske viktigaste instrument. Jag studerar några av de första sologitarristerna inom den hårdare bluesracken, och ser hur utvecklingen fortsatte fram till det man idag kallar de första hårdrocksbanden. Jag gör en analys av tre olika sologitarristers solon och därefter gör jag en jämförande analys och ser hur gitarristerna skiljer sig åt. Gitarristerna jag har valt är Jimi Hendrix, Eric Clapton och Ritchie Blackmore. Framför allt undersöker jag utvecklingen från Hendrix och Clapton, till den senare Blackmore, och ser här också framför allt en utveckling bort från den mer bluesinfluerade stilen, mot användandet av andra skalor.

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte är att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skäl förblir anonyma. Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhållande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion. (Jag har bortsett från det terapeutiska samtalet.) Rösten har kvaliteter som kan jämställas med dansens direkta fysiska uttryck. Rösten har en förstärkande känslomässig funktion och blir vägledande för terapeuten. De tre dansterapeuterna jobbar medvetet med klienternas röster exempelvis i uppvärmning med rörelse ochdans, i arbete med drömmar, till sång, pratsång, lek med vokalljud och andra ljud, improviserad rytmiska slingor osv. Klienterna komma på så vis i kontakt med sin andning, sin kraft och sitt jag, uttryck och känslor förstärks.Musikens roll i dansterapi är viktig. Terapeuterna använder sig av inspelad musik, sång och en av terapeuterna spelar själv slagverksinstrument. I USA finns dock dansterapeuter som inte användermusik. Musiken kan stödja rörelsen eller vara en motpol att arbeta emot, inspirera, vara stämningsskapande, förlösande osv. Genom rytm skapas gemenskap och närvaro. Musik kan felaktigt använd ha en negativ inverkan.

Abstract Sara Wall: The Real Group-Evolution  of Sound. Institutionen for musikvetenskap, Uppsala universitet, 2002. 60 p.  The purpose of this thesis is to track the cause of The Real Group's evolution of sound by means of analyzing song recordings from three chronologically  selected albums. The areas of components used for the analysis are self-formulated and based on a variety of material and sources. In order to heighten the reader's understanding of the relatively new and abstract term, sound is described within the realm of pop and rock and applied to a cappellajazz. This is mainly accomplished with the help ofFer-Erik Brolinson and Holger Larsen's  previous studies within the realm of rock. Certain sound components from their analysis have been selected for use in my analysis. In my thesis, the history of a cappella is overviewed, as is the history of The Real Group. Lennart Reimers' essay from Choral music perspectives  is used in combination with American Richard Sparks' book The Swedish Choral Miracle:  Swedish A Cappella Music Since 1945 to describe how The Real Group has been affected by the Swedish a cappella tradition. Reimers'  presents three sets of"isms" that contribute to the formation of the Swedish a cappella tradition and Sparks bases his six components  on Reimers' "isms." The analysis of the songs is based on the following areas of components:  Vocal skill, Choice of repertoire, Diction, Effects processing, Overall "feel" and Text content. The eight selected songs fit into the following categories: Ballads, Upbeat/fast  tempo songs and Swedish songs. The results of the study conclude that the most motivating factors of change include vocal maturity, steadily increased skill, need for musical growth and expansion and change in personal maturity and perspective. The results are highlighted  by personal accounts given by group member Feder Karlsson.

Abstract  Anders Robelius: En studie av den tidiga hårdrockens vokala melodier. – Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p. Syftet med denna uppsats är att undersöka de vokala melodierna hos tre stycken grupper som anses vara viktiga företrädare för den tidiga hårdrocken, som växte fram i England vid sjuttiotalets början. De tre grupperna är Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath. Fyra stycken frågor ska besvaras. För det första: finns det något eller några intervall som är särskilt förekommande i låtarnas vokala melodier? För det andra: förekommer det någon form av motiv i de vokala melodierna, hur många olika finns och hur ofta används ett sådant i så fall i en låt? För det tredje: finns det några linjära strukturer för de vokala melodierna i en låt sett ur både kortare och längre perspektiv och hur ser dessa i så fall ut? För det fjärde: finns det skillnader och likheter i utformningen av de vokala melodierna mellan grupperna och vilka är i så fall dessa? Sex stycken låtar ska analyseras. Studien visar att det är de nedåtgående intervallen som förekommer i störst utsträckning och bland dessa är det den stora sekunden som dominerar. Även hos de uppåtgående är det den stora sekunden som är vanligast, men där förekommer större intervall oftare än hos de nedåtgående, dock aldrig större än en kvint. Även primer används i hög utsträckning. Antalet motiv som används av vokalstämman i en låt varierar mellan en till fyra. Alla låtar har åtminstone en formdel där den vokala melodin har en tydlig melodisk kurvatur. Det finns en tydlig likhet mellan grupperna när det gäller utnyttjande av tonförrådet, varje grupp har nämligen en låt där vokalstämman i en formdel endast använder toner ur den bluespentatoniska skalan. Genom att utöka detta tonförråd i en efterkommande formdel bildas på så sätt en kontrast.

Abstract Mårten Öhman: En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet. – Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva punkrockens framväxt i England vid mitten av 1970-talet samt vilka värderingar och idéer kom till uttryck genom denna. Utifrån ett musikaliskt perspektiv såväl som ett mer renodlat samhällsperspektiv ramar uppsatsen in de centrala elementen i denna musik- och livsstil. Vidare sätts punkrocken i relation till andra ungdomskulturer och liknande företeelser för att visa på liknande drag och skillnader. Studien visar hur punkrocken vid denna tid tog inspiration från tidigare etablerade musikstilar såsom 50- och 60-talsrock men också glamrocken. Från det mer samhälls- och idéhistoriska perspektivet behandlar uppsatsen hur punkens idéer om samhällsomvandling kan ha inhämtats bland annat från Situationisternas filosofi. Genom att sätta musik- och livsstilen i sin tid och på sin plats pekar uppsatsen ut en rad faktorer som bidragit till formandet av punkrocken. Den komparativa studie som sedan följer med andra ungdomskulturer och liknande företeelser har sin plats då den bidrar till att öka förståelsen för den typ av ungdomsrörelse punkvågen innefattade.

Abstract Mattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. – Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p. Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik. Recensionerna som analyseras är 15 st. och publicerade 1998 och 1999 i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Den tidigare forskning på området som refereras är Sirpa Koiranens avhandling, Språk, musik och kultur, utgiven 1992. I uppsatsen används delar av Koiranens analysmetod – det som hon kallar för ramelement. De står för de allmänna förväntningarna som finns på en konsert och fungerar som ett slags minsta gemensamma nämnare för olika konsertsituationer och olika musikkulturer. Ramelementen är verktyg för att bena upp de olika recensionstexterna och kunna jämföra dem med varandra. I det första kapitlet förklaras sambanden mellan språk och kultur. I det andra redogörs för jazzmusikens förhållande till kulturen i stort och begrepp som diskuteras i samband med jazzmusikkulturen är sub- och motkulturbegreppen, status och konstmusik. I uppsatsen visas att de skillnader mellan de två musikkulturernas språkbruk som Koiranen kom fram till i sin undersökning i stort finns kvar. I uppsatsen visas dock att språket i jazzmusikrecensionerna på olika sätt har förändrats, bl.a. är språket neutralare. Dessa förändringar kan möjligen ha ett samband med jazzens ökade status och erkännande som en form av konstmusik. I uppsatsen diskuteras och ifrågasätts också om jazzrecensioner bär spår av motkultur i förhållande till konstmusikrecensioner, vilket Koiranen hävdade i sin avhandling.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007. The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now. By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society. The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given.

Abstract Mirkko Stehn: Zum Sterben schön. Ein Versuch über den Umgang von Filmmusik mit dem Tod, magisteruppsats 30hp, Uppsala universitet (Institutionen för musikvetenskap), 2008 The ambition of this treatise aims on finding answers to the question why scenes connected to the death of a hero in Hollywood movies are commonly accompanied by pieces of music of the softest and aesthetically most appealing kind. One could say that the visual staging of such scenes, which appear to be very explicit in many cases, sharply contradicts the musical information. Wondering about the roots and reasons for this habit led to the trial to search for historical contexts in which death appears to be linked to pleasing and emotive music. One explanation for this phenomenon might be found in the tradition of Requiem masses, especially considering the compositions of the 19th century. Through theories of transcendence and a philosophically influences discussion about death itself, the romantic picture of a life after death also affected the compositions of that time. Some of those ideas and principles survived. They are to be found in today's cinema. By means of a historical inquiry combined with the analysis of relevant movies published during the past five years, interesting similarities, as well as problems of the theory, are at this juncture discussed.