Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt. Genom en litteraturstudie togs ett antal faktorer fram som användes för att bedöma de inventerade våtmarkerna. Våtmarkerna bedömdes efter en fyrgradig skala. 4. bra fungerade våtmark/mindre åtgärder krävs, 3. bra fungerande våtmark om extra åtgärder vidtas, 2. mindre bra fungerande våtmark då många extra åtgärder krävs, 1. dåligt fungerande våtmark. Av totalt 24 besökta våtmarker bedömdes 11 stycken till 3= fungera bra och 13 stycken till 2=som mindre bra. / The purpose of this thesis is to make an inventory of wetlands in the municipality of Kalmar and then to make a general assessment of the wetlands nutrient retention. Wetlands have been drained for centuries to make place for agricultural landscape. Therefore natural traps for nutrients have disappeared and as the agricultural landscape increased, the eutrophication of the Baltic Sea has grown even worse. Construction of wetlands at new or historical sites has become popular for water treatment. In the spring of 2012 the municipality of Kalmar and Linnaeus University started a project for follow-up and restoration of wetlands and this thesis is partly included in this project. From a literature study, a number of conditions were perceived in order to evaluate the wetlands. The wetlands were classified after a four-point scale. 4- a good functioning wetland / less action is required, 3- well-functioning wetland if additional action are taken, 2- less well-functioning wetlands and many additional actions are needed, 1- poorly working wetland. Of a total of 24 visited wetlands 11 were assesed to 3=work well and 13 to work 2= less well.

Våtmarker kan vara ett kostnadseffektivt sätt att reducera den stora mängden näringsämnen som varje år läcker från land ut i Östersjön. I den jordbrukstäta kommunen Mörbylånga på Öland har hittills få åtgärder gjorts för att minska näringsläckaget. Av denna anledning startade Ölands vattenråd tillsammans med Mörbylånga kommun våren 2020 ett pilotprojekt för att utreda möjliga miljöeffekter av att skapa våtmarker inom kommunen. Detta examensarbete syftar till att undersöka den potentiella retention av kväve-och fosfor i fem olika lokaler samt undersöka hur retentionseffektivitet påverkas av storleken (volymen) på våtmarkerna. För att beräkna retention användes Jordbruksverkets retentionsmodeller skapade för våtmarker i södra Sverige. Sambanden mellan retention och våtmarksvolym undersöktes genom regressionsanalys. Våtmarkernas areaspecifika-och relativa retention jämförs och rangordnas, liksom våtmarkernas vattenmagasineringspotential. Resultatet visar att våtmarkers totalretention (kg/år) blir större med ökad våtmarksvolym medan den arealspecifika retentionen (kg/ha och år) blir mindre. Per år kan 830-2655 kg kväve och 14-115 kg fosfor avskiljas i de förslagna våtmarkerna. Störst årlig retention sker i de till ytan största våtmarkerna. Rangordningen för högst total retention av både fosfor och kväve följer våtmarkernas volym i storleksordning från största till minsta. Den arealspecifika retentionen blir 36-760 kg kväve/ha och år och 1,6–115 kg fosfor/ha och år. Högst arealspecifik retention sker i de till ytan mindre våtmarkerna. Rangordningen för arealspecifik retention följer våtmarkernas storlek från minsta volym till största. Resultatet speglar tidigare studier som visat att högre belastning av näringsämnen per ytenhet ökar retentionseffekten. Mindre våtmarker mottar ofta en högre belastning/ha än stora och blir således effektivare per ytenhet. För att minska näringsläckaget till Östersjön kan alltså fler mindre våtmarker på Öland vara mer effektiva än enstaka stora med motsvarande yta. / Pilotprojekt Ölands vattenråd

Spillvattenvåtmarker är vattenmiljöer skapade i syfte att avskilja näringsämnen ur spillvatten från avloppsreningsverk med hjälp av naturliga nedbrytningsprocesser. Anläggningarna bidrar till att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till våra sjöar och hav samtidigt som de skapar mervärden som ökad biologisk mångfald. Fåglar vistas gärna i och omkring näringsrika spillvattenvåtmarker till följd av den goda födotillgången samt att det råder en brist på våtmarksmiljöer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur kombinerade fågel- och spillvattenvåtmarker bör utformas och skötas för att uppnå bästa möjliga avskiljning av näringsämnen samtidigt som livsmiljöer för våtmarksfåglar skapas och upprätthålls. Genom att studera litteratur och rapporter om hur respektive våtmarkstyp utformas och sköts på bästa sätt för sitt specifika ändamål kunde en checklista över utformningar som gynnar båda syftena tas fram. Vidare applicerades denna checklista på ett utformningsförslag av en kombinerad fågel-och spillvattenvåtmark i syfte att utvärdera listans potential. Utformningar som stränder med låg släntlutning, öar och öppna vattenpartier står inte i konflikt med de reningsprocesser som krävs för en god avskiljning av näringsämnen.Däremot bidrar denna studie inte med några bevis för att reningseffekten inte påverkas av att spillvattenvåtmarker utformas för att gynna fåglar. Vidare utgör checklistan en övergripande guide för implementering av utformningar och skötsel som främjar fågellivet. Bedömningen av ett utformningsförslag med hjälp av checklistan visade att skötsel spelar en avgörande roll för en lyckad fågel- och spillvattenvåtmark. Slutsatsen av studien är att det finns stora möjligheter att kombinera spillvattenrening med lämpliga miljöer för våtmarksfåglar i en spillvattenvåtmark. / Treatment wetlands are water features created with the purpose of removing nutrients from wastewater treatment effluent by natural processes. These wetlands help to reduce the amount of nutrients and pollution being released into our lakes and seas. At thesame time as they contribute to increased biodiversity. Birds congregate in and around nutrient rich treatment wetlands due to the abundance of food and general lack of wetland habitats in Sweden. The purpose of this study was to evaluate how combined bird and treatment wetlands should be constructed and maintained in order to achieve the best possible retention of nutrients and concurrently provide valuable habitats for wetland birds. By studying literature and reports, regarding how the two specific wetland types are most appropriately shaped and maintained, a checklist of features that support both purposes could be presented. Furthermore, this checklist was applied to an existing proposal of a combined bird and treatment wetland to evaluate the checklists applicability. Constructions such as banks with low slope gradient, islands and areas of open water are not considered to cause a conflict with the processes required for effective nutrient retention. However, this study does not bring data to conclude that the overall nutrient retention is not affected by changes made to improve the wetland for birds. The checklist provides a general guide concerning what structures and maintenance routines support a variety of birds in a treatment wetland. By evaluating the proposed bird and treatment wetland using the checklist the results showed that management of vegetation structures plays an important role in creating a successful bird and treatment wetland. In conclusion, the possibilities of creating treatment wetlands that support nutrient retention and a rich and diverse birdlife simultaneously are plentiful.

Eutrophication, a surplus of nutrients, is a problem in aquatic environments and one of the Swedish Environmental Goals is that there should be no eutrophication caused by human activities. Constructed wetlands (CW:s) is a measure that could be implemented to decrease the transport of nutrients to water bodies through retention. To optimize the placement of CW:s, this project aims to understand how different factors affect the retention of P (phosphorus) and N(nitrogen) in constructed CW:s and if there are geographical and seasonal variations in retention. Water samples were collected during three sampling periods from CW:s in Halland, in south-western and Mälardalen in eastern Sweden. The variation in retention of P and N between Halland and Mälardalen and between the different sampling occasions was then investigated. The effect of different factors in the catchment area such as percentage of clay, silt and sand, agricultural land, P-AL (phosphorus extracted with ammonium lactate) in the soil, erosion riskclass and the depth of the CW:s on the retention of P and N was also tested. The TP (total phosphorus) load and retention differed between the CW:s in Halland and Mälardalen. In Mälardalen, the load was slightly higher, and had a higher variation in TP load, which can be related to the differences in erosion risk classes as more easily eroded soils usually release P during periods with a lot of runoff. TP retention deviated more from zero in Mälardalen compared with Halland. The retention of TN (total nitrogen) seemed to be higher during August despite the lower TN load. This could be because during the warmer season, there is more retention of inorganic N through denitrification and plant uptake. Many factors such as soil type, erosion risk class, share of agricultural land and hydraulic load (HL) was found to be positively correlated with the load. However, most of the examined factors in the catchment area showed no correlation with the retention of N or P. The percentage of clay in the area had a negative effect on the retention of TP, which is not coherent with previous studies. This could be because the TP retention was mostly zero or negative, which was thought to be because most of the sampling was during periods with high HL and colder weather, especially in Mälardalen, which may have resulted in poor retention and resuspension of nutrients from the sediments. For TN the only factor which had a correlation was the depth of the CW, which had a negative correlation. / Övergödning, överskott av näringsämnen, är ett problem i vattenmiljöer. Ett av de svenska miljömålen är att det inte ska ske någon övergödning orsakad av människan. Anläggning av våtmarker är en åtgärd som kan vidtas för att minska transporten av näringsämnen till vattendrag genom retention. Anlagda våtmarkers effektivitet beror på olika faktorer såsom jordtyp, markanvändning, utformning och årstid. För att optimera placeringen av anlagda våtmarker, syftar detta projekt till att förstå hur de olika faktorerna påverkar retentionen av fosfor (P) och kväve (N) i anlagda våtmarker och om det finns geografiska och säsongsmässiga variationer i retention. Vattenprover togs vid tre provtagningstillfällen från anlagda våtmarker i Halland, i sydvästra Sverige och Mälardalen i östra Sverige. Variationen i retentionen av P och N mellan Halland och Mälardalen och mellan de olika provtagningstillfällena undersöktes därefter. Effekten på retentionen av olika faktorer i avrinningsområdet såsom andel lera, silt och sand, jordbruksmark, P-AL (fosfor extraherat från jord med ammoniumlaktat) i marken, erosionsriskklass och medeldjupet av de anlagda våtmarkerna på retentionen av P och N undersöktes också.Belastningen och retentionen av TP (totalfosfor) skiljde sig mellan de anlagda våtmarkerna i Mälardalen och Halland. I Mälardalen var belastningen något högre, samt hade högre variation i TP-belastning, vilket kan relateras till skillnaderna i erosionsriskklasser då mer lätteroderade jordarter oftast släpper P under perioder med mycket avrinning. TP retentionen avvek mer från noll i Mälardalen jämfört med Halland. Retentionen av TN (totalkväve) var förhållandevis hög under augusti trots den förhållandevis lägre TN-belastningen jämfört med höst-och vinterprovtagningarna. Detta kan bero på att det under den varmare årstiden skermer retention av oorganiskt kväve genom denitrifikation och växtupptag.Många faktorer såsom jordart, erosionsriskklass, andel jordbruksmark och hydraulisk belastning (HL) var positivt korrelerade med näringsbelastningen. Däremot visade de flesta av de undersökta faktorerna i avrinningsområdet inget samband med retentionen av N eller P. Andelen lera i området hade en negativ effekt på retentionen av TP, vilket inte stämmer överens med tidigare studier. Detta kan bero på att TP-retentionen mestadels var noll eller negativ, vilket ansågs bero på att det mesta av provtagningen skedde under perioder med hög HL, vilket kan ha resulterat i dålig retention och resuspension av P från sediment. Den enda faktorn som var relaterad med TN retentionen var djupet i de anlagda våtmarkerna, som minskade med våtmarkens djup.