Bakgrund: Undernäring definieras av att energi- och näringsintaget understiger behovet. Tillståndet resulterar i bl.a. viktnedgång. Ett mått för att mäta undernäring är kroppsmasseindex (BMI). Vid sjukdom ökar kroppens metabolism som gör att energi- och näringsbehovet ökar samtidigt som sjukdomen i sig försvårar matintaget. Riskbedömning är ett hjälpmedel för sjuksköterskor som bör utföras vid varje patient. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig till att tidigt upptäcka undernäring eller risk för undernäring och sätta in relevanta åtgärder för att förhindra försämring.   Syfte: Syftet med studien var att belysa i vilken utsträckning sjuksköterskan dokumenterar riskbedömning för undernäring samt vilka åtgärder som utförs för att förebygga och/eller behandla undernäring under sjukhusvistelsen.   Metod: Studien har kvantitativ, prospektiv och deskriptiv design och har utförts genom journalgranskning.   Resultat: Resultatet visade att 31% av de inneliggande patienterna hade undernäring eller risk för undernäring. De tre vanligaste åtgärderna som sattes in mot undernäring var kostregistrering, beräknat energibehov samt daglig vikt. Riskbedömning utfördes på 47% av alla patienter, det innebär att ungefär hälften av alla patienter inte fått någon riskbedömning. Uppföljning av insatta åtgärder förekom inte i någon journal.   Slutsats: Endast 47% av alla inneliggande patienter hade fått en fullständig riskbedömning dokumenterad i journalen. De flesta insatta åtgärder är standardiserade evalueringar och motverkar i sig inte undernäring utan kräver kompletterande åtgärder. / Background: Malnutrition is defined by deficits in the energy- and nutrition levels. This state results in weight loss. One way to measure malnutrition is through a body-mass index (BMI). During illness, the body’s metabolism increases, which in return requires a greater intake of energy- and nutrition. At the same time, the state of the illness may make the food intake more difficult. Risk evaluation is an aid for nurses that should be performed with every patient. The nurse is required by law to discover malnutrition or risk of malnutrition at an early stage and put in relevant interventions to prevent deterioration of the patients’ physical health.   Objective: The aim of the study was to highlight to what extent the nurses document risk evaluation for malnutrition and what interventions were used to prevent malnutrition during the hospital stay.   Method: The study has a quantitative, prospective and descriptive design and was performed as a journal evaluation.   Result: The results showed that 31% of the inpatients suffered of malnutrition or risk thereof. The three most common interventions against malnutrition were: nutritional dietary records, estimated energy requirements and daily weight. Risk evaluation was performed on 47% of all patients, which means that half of the studied patients receive no evaluation at all. Follow up of the interventions were not presented in any journal.   Conclusion: Only 47% of all inpatients had a complete risk evaluation documented in their journal. Most of the interventions are standardized evaluations and do not in itself counteract malnutrition but need complementary interventions.

Agricultural land releases large amounts of nitrogen and phosphorus to water bodies which causes eutrophication. Creating wetlands on agricultural land is one way to prevent this major issue. However, constructed wetlands are a large emission source of greenhouse gases. The aim of this study was to quantify the CH4 and N2O emissions in 21 constructed wetlands (CWs) around Mälardalen located in mid-Sweden and 19 CWs in the county of Halland along the south-west coast of Sweden and examine if there was any relation between the emissions and the nutrient status. Furthermore, the emission contributed by CH4 ebullition was evaluated. Synoptic water and gas sampling was done during early and late autumn. Floating chambers were deployed in six wetlands and measured CH4 ebullition over a 24-hour period. The diffusive CH4 emissions varied between 0.10–103 mg m-2 d-1 with a mean value of 13 mg m-2 d-1. The N2O emission varied between -0.086–7.8 mg m-2 d-1 with a mean of 1.4 mg m-2 d-1. Significant negative correlation between N2O emission and C:N ratio and a significant positive correlation between N2O emission and N:P ratio was found. No relation between the CH4 emission and total organic carbon (TOC) was found which other studies have been able to prove. Only a weak relation between the CH4 emission and the C:N ratio was found. The ebullition in the six wetlands varied between 0–62 mg m-2 d-1 and accounted for more than 85% of the total CH4 emission in most of the chambers. No significant difference in ebullition was found within the CWs but between the CWs there were found significant differences. The conclusion of this thesis is that CWs in agricultural areas represent a large source of CH4 and N2O emissions and that nutrient status has a major influence of the N2O emissions. Lastly, ebullition seems to be a major pathway for the CH4 emission. / Jordbruksmark släpper ut stora mängder kväve och fosfor till ytvatten vilket orsakarövergödning. Skapandet av våtmarker på jordbruksmark är ett sätt att förhindra detta problem.Dock är anlagda våtmarker stora utsläppskällor av växthusgaser. Målet för den här studien varatt kvantifiera utsläppen av CH4 och N2O från 21 anlagda våtmarker runt Mälardalen beläget imitten av Sverige och 19 anlagda våtmarker i Hallands län längs Sveriges sydvästra kust.Vidare var syftet att undersöka om det fanns någon relation mellan utsläppen ochnäringsstatusen. Fortsättningsvis, utsläppen av CH4 genom ebullition utvärderades. Synoptiskvatten- och gasprovtagning utfördes under tidig höst och senhöst. Flytande kamrar sattes ut isex våtmarker och mätte CH4 ebullition under en 24-timmars period. Utsläppen av CH4genom diffusion varierade mellan 0.10–103 mg m-2 d-1 med ett medelvärde på 13 mg m-2 d-1.Utsläppen av N2O varierade mellan -0.086–7.8 mg m-2 d-1 med ett medelvärde på 1.4 mg m-2d-1. Signifikant negativ korrelation mellan utsläpp av N2O och C:N-kvoten och en signifikantpositiv korrelation mellan utsläpp av N2O och N:P-kvoten hittades. Ingen relation mellanutsläppen av CH4 och totalt organiskt kol hittades vilket andra studier kunnat påvisa. Endasten svag relation mellan utsläppen av CH4 och C:N-kvoten hittades. Ebullitionen i de sexvåtmarkerna varierade mellan 0–62 mg m-2 d-1 och stod för mer än 85 % av det totala CH4utsläppen i de flesta kamrarna. Inga signifikanta skillnader i ebullition kunde hittas inom deanlagda våtmarkerna men dock mellan våtmarkerna. Slutsatsen av den här studien är attanlagda våtmarker på jordbruksmark representerar en stor källa av CH4 och N2O utsläpp ochatt näringsstatusen i anlagda våtmarker har en stor inverkan på utsläppen av N2O. Slutligen,ebullitionen verkar vara en betydande utsläppsväg för CH4.