<p>Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel är långsamma och troligen ganska okänsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling på svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka känsligheten användes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att påvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för <em>Trichophyton rubrum</em>. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg²⁺-koncentration och primerkoncentration. Valideringen gjordes genom analys av ett templat som spätts seriellt och av isolerade svampstammar. PCR-produkter identifierades med smältpunktsanalys. 241 konsekutiva nagelprover analyserades med PCR och resultaten jämfördes med de från odling/mikroskopi. PCR-effektiviteten bestämdes till 102 % resp. 104,5 % och det dynamiska området täckte ett koncentrationsområde på minst 10⁴. Mellan-assay-variationen bestämdes till 1,6 % resp. 1,1 % för Ct-värdet (Threshold cycle) och 0,3 % resp. 0,2 % för smältpunktsbestämningen. Smältpunktsanalysen av stammarna visade att <em>T. rubrum</em> kunde identifieras med hjälp av PCR och att övriga dermatofyter kunde påvisas men inte artbestämmas. Analysen av nagelproverna visade att känsligheten hos PCR var bättre än känsligheten hos både odling (54 % i odlingen mot 99 % i PCR) och mikroskopi (83 % i mikroskopi mot 90 % i PCR). Metoden går att använda för att påvisa dermatofyter och för att identifiera <em>T. rubrum.</em></p>

Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel är långsamma och troligen ganska okänsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling på svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka känsligheten användes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att påvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för Trichophyton rubrum. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg2+-koncentration och primerkoncentration. Valideringen gjordes genom analys av ett templat som spätts seriellt och av isolerade svampstammar. PCR-produkter identifierades med smältpunktsanalys. 241 konsekutiva nagelprover analyserades med PCR och resultaten jämfördes med de från odling/mikroskopi. PCR-effektiviteten bestämdes till 102 % resp. 104,5 % och det dynamiska området täckte ett koncentrationsområde på minst 104. Mellan-assay-variationen bestämdes till 1,6 % resp. 1,1 % för Ct-värdet (Threshold cycle) och 0,3 % resp. 0,2 % för smältpunktsbestämningen. Smältpunktsanalysen av stammarna visade att T. rubrum kunde identifieras med hjälp av PCR och att övriga dermatofyter kunde påvisas men inte artbestämmas. Analysen av nagelproverna visade att känsligheten hos PCR var bättre än känsligheten hos både odling (54 % i odlingen mot 99 % i PCR) och mikroskopi (83 % i mikroskopi mot 90 % i PCR). Metoden går att använda för att påvisa dermatofyter och för att identifiera T. rubrum.