Thesis advisor: Elizabeth Rhodes / Historically, the narrative frame tale boasts a long and varied trajectory that originated in ancient India and includes texts such as the Panchatantra and the Arabian Nights. Eventually, many Eastern fables and the frame-tale structure that accompanied them entered the Western literary tradition through the cultural bridge that was medieval Spain. Considering the frame tale’s popularity in medieval texts, especially in fourteenth century Italian novella collections, it is curious to observe a decline in its use during the early-modern period in Europe. This study examines how the traditional framed novella collection dissolves into more fluid narrative forms. Novel, more structurally subtle types of framing devices, including the character-as-frame and the place-as-frame, maintain several consistent narratological functions with their historical counterparts. The frame tale’s form may have changed, but its function remains. The first chapter of this dissertation focuses on Boccaccio’s Decameron as the model for how a traditional frame tale functions. Four narratological framing functions – the aesthetic, the perspectivist, the metaleptic frame break, and the self-reflexive – work in concert to organize the text and engage readers in actively interpreting it. The remaining three chapters examine three exemplary moments in literary history when authors redesign and deploy the narrative frame: Lazarillo de Tormes, Part I of Don Quijote, and Cien años de soledad. These texts each create a paradigm shift by utilizing a well-known, well-established formal device in innovative ways. This dissertation argues that by understanding these works in a new light as framed texts, and by exposing the consistent functions at work within them, readers can better understand both the world of the text and the world outside it. / Thesis (PhD) — Boston College, 2018. / Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences. / Discipline: Romance Languages and Literatures.

Video games have long held a spotty history in their narratives regarding women. Most research has examined large budget games and identified issues of simplification, oversexualization, and a general lack of agency among female characters. The present study explores the gaming niche of “indie”—or independent game developer—video games in their representations of women in particular with Never Alone, Gone Home, and Her Story. These games were released around the time frame of the GamerGate controversy—a controversy which drew attention to the treatment of women in gaming culture—and hence, the games are used to reflect on a potential shift in games culture following the controversy. This article argues that these game narratives emphasized multilayered female characterizations, female-to-female interactions, and internal dramas as a way to potentially reach female gamers and present an alternative, humanizing narrative on women.

Problemformulering och syfte: Den 17-åriga flickan Lisa Holms försvinnande den 7 juni 2015 var ett fall som gavs enorm publicitet i svensk media och denna nyhetshändelse engagerade hela Sverige. Den stora uppmärksamhet som dramatiska händelser väcker i svensk media kan förklaras av att en händelses sensationella karaktär har inverkan på nyhetsvärdet. Konkurrensen mellan medier och jakten efter att fånga publikens uppmärksamhet gör att de använder sig av olika journalistiska grepp och berättartekniker när de rapporterar om stora dramatiska händelser. Syftet med den här studien har varit att, utifrån fallet Lisa Holm, se hur tre svenska tidningar använder sig av medielogik, samt hur de gestaltar och berättar narrativt om en dramatisk händelse i nyhetsrapporteringen. Metod och material: Med narrativ innehållsanalys och teorierna medielogik, gestaltning och framing narrative och våra frågeställningar har vi undersökt nyhetsrapporteringen om fallet Lisa Holm i tidningarna Nya Lidköpings-tidningen, Aftonbladet och Dagens Nyheter från 9 juni till 15 juni 2015. Till hjälp i arbetet att analysera artiklarna från respektive tidning har vi använt oss av en frågemall från Anna Johanssons bok Narrativ teori och metod – med livsberättelsen i fokus. Huvudresultat: Medielogikens journalistiska grepp är mest framträdande i Aftonbladet. Alla tre tidningarna har dock ett stort fokus på personliga berättelser. Det finns skillnader i hur Aftonbladet, NLT och DN väljer att gestalta fallet, men berättelsens poäng blir densamma för alla tre tidningar. Narrativt berättande och dramaturgi ser vi exempel på genom hur de tre tidningarna presenterar berättelsens händelseförlopp och uppbyggnad.

Klimatförändringar är ett allvarligt problem som hotar vår planet och alla dess invånare.Världsnaturfonden (World Wildlife Fund) arbetar för att minimera och förhindra de skrämmandekonsekvenser som vi oundvikligen kommer att möta om vi fortsätter att leva och konsumera som vi gör.Earth Hour-kampanjen är deras viktigaste kampanj som stöder den gröna rörelsen mot klimatförändringar.Earth Hour blev en succé från dag ett i 2007 i Sydney och spred sig snabbt över hela världen och blev englobalt känd händelse. Earth Hour lyckades skapa medvetenhet och föra allmänhetens uppmärksamhet tillämnet. Klimatförändringen fick stort nyhetsvärde i massmedia och genom sociala medier blev den större.Att använda kändisar var ett bra sätt att öka medvetenheten och sprida WWFs budskap som tex. i Turkiet.Sverige gick en annan väg för att ta itu med det globala uppvärmning problemet de kontaktade politikernadirekt. Earth Hour 2014 kommunikationskampanj analyserades och jämfördes genom intervjuer medrepresentanter för WWF i Sverige och Turkiet. Jag strävar efter att göra en djupare analys på likheter ochskillnader mellan dem. Det är intressant att se hur en global organisation genomför sinkommunikationskampanj "Earth Hour" annorlunda i två kulturellt separata länder för att ta itu medsamma problem. / Climate change is a serious problem that threatens our planet and all its inhabitants. The World WildlifeFund puts a great deal of effort to minimize the devastating effects and prevent the frighteningconsequences that the humanity will inevitably face if we do not alter our approach. Addressing this issue,the Earth Hour campaign is the organization’s most important campaign supporting the green movementagainst climate change. The campaign was a success from day one in 2007 in Sydney and quickly spreadaround the world achieving global recognition. The campaign managed to create awareness and bring thepublic's attention to the subject. For example, climate change gained great news value in the mass mediaand through social media, it became greater. Various methods were employed for the promotion of thecampaign. In Turkey, celebrity endorsement proved successful in raising awareness and conveying theWWF's message. Sweden took a different path to address the global warming problem and contactedpoliticians directly. In the current study, the Earth Hour 2014 communication campaigns in Sweden andTurkey were analysed and compared. Data for the study were collected through interviews withrepresentatives of WWF in Sweden and Turkey. With its findings, the study provides valuable insightsinto the similarities and differences between two campaigns. It is noteworthy to see how a globalorganization conducts its "Earth Hour" communication campaign differently in two culturally separatecountries to address the same problem.