Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.