Kandidatexamensprojektet på tomten i Slakthusområdet i södra Stockholm syftar till att gestalta ett lärocenter för gymnasieelever. Centret är inte en skola, utan ska användas som komplementbyggnad till elevernas ursprungliga skolor, både i det lokala området, men även för elever i en större del av Stockholmsområdet.  Lärocentret ska innehålla bland annat ett stort bibliotek, grupprum, olika scener och rum för uppvisningar och framtädande, en utställning och mycket annat. Projektet tar form utifrån tankar om pedagogik. Jag valde att lära mig mer om förskolepedagogiken Reggio-Emilia och projeketet syftar i stort till att undersöka hur denna pedagogik kan anpassas till äldre elever, till exempel de som går på gymnasiet, vilket leder fram till följande frågeställning: Hur skulle pedagogiskt gestaltade läromiljöer för förskolebarn kunna anpassas till äldre elever? / The degree project on the site in the Slakthusområdet in southern Stockholm aims to create a learning center for high school students. The center is not a school but should be used as a complementary building for students’ ordinairy schools, both in the local area, but also for students in a larger part of southern Stockholm. The learning center should include a large library, group rooms, different scenes and rooms for shows and thriving, an exhibition and much more. The project takes shape on the basis of thoughts about pedagogy. I chose to learn more about the pre-school education Reggio-Emilia and the project is largely aimed to investigating how this type of education can be adapted to older students, such as those at high school, which leads to the following issue: How could educationally configured learning environments for preschool children be adapted to older students?

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.