The aim of this study was to investigate how professionals in nature-based interventions work to promote mental health. The study focused on how professionals find that nature-based interventions are a complement to the traditional therapy for preventing mental illness and promoting mental health. It also addresses what challenges exist in maintaining   of nature-based interventions. Methods: This is a qualitative, inductive study where semi-structured interviews were used. The interviews with five professionals were recorded to facilitate transcription and after that a systematic thematic analysis was started to find patterns and codes in the respondents' answers. The results from this study showed the importance of having both preventive and promotional interventions and that the activities performed are meaningful. Gardening, nature and animalassisted therapy were central activities. It is a stress-free environment, focusing on the  individual in the group. The challenges for the businesses are lack of support from society and traditional health care. Many people have been helped by nature-based interventions as a  complement to traditional therapy.  Conclusion: Mental health is an important issue to tackle and therefore supplementary treatment is needed. Nature-based interventions are needed as a complement to traditional therapy to prevent mental illness and promote mental health. / Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom naturbaserade interventioner arbetar för att främja den psykiska hälsan. Undersökningen fokuserar på hur yrkesverksamma upplever att naturbaserade interventioner är ett komplement till den traditionella terapin för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Ett annat syfte med studien var att undersöka vilka utmaningar som finns med upprätthållandet av naturbaserade interventioner. Metod: Detta är en kvalitativ, induktiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Fem yrkesverksamma intervjuades och intervjuerna spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Efter transkriberingen inleddes en systematisk tematisk analys för att hitta mönster och koder i respondenternas svar.  Resultatet från denna studien visar att det är viktigt med både förebyggande och främjande interventioner och att aktiviteterna som utförs är meningsfulla. Trädgårdsarbete, vistelse i naturen och djurterapi var centrala delar av interventionen. Det är en stressfri miljö som deltagarna befinner sig i, med fokus på individen i gruppen. Traditionell terapi behövs också och därför är naturbaserade interventioner ett bra komplement till den traditionella terapin. Alla aktiviteter är grundade i evidensbaserad forskning och det är en relativt billig verksamhet. Utmaningar med upprätthållandet av verksamheterna är svårigheten med att få finansiellt stöd. Andra utmaningarna för verksamheterna är brist på stöd från samhället och den traditionella terapin. Deltagarna har ofta hamnat i existentiella dilemman där de tvivlar på sig själva och här kan den gröna vården gå in och hjälpa till. Det är ingen intervention som passar alla, men väldigt många har blivit hjälpta.  Slutsats: Naturen kan ses som en stresslindrande faktor för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa och är därför betydelsefull för folkhälsan. Naturbaserade interventioner behöver implementeras som ett komplement till traditionell terapi för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.

Seniorer är en utsatt grupp under covid-19-pandemin då de riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död till följd av covid-19. Samtidigt innebär de restriktioner som har införts för att skydda mot covid-19 stora förändringar i människors vardag och riskerar att påverka den psykiska likväl som den fysiska hälsan negativt. Naturen påverkar däremot hälsan positivt på en rad olika sätt och människan tenderar att återhämta sig mer gynnsamt i kontakt med naturen. Naturen kan även utgöra en resurs för att hantera stress under en kris på ett bättre sätt. Den salutogena teorin känsla av sammanhang (KASAM) med delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, Attention Restoration Theory samt Supportive Environment Theory har använts som teoretiska ramverk i studien. Träffpunkten flyttar ut var en intervention med syfte att öka förekomsten av enkla friluftsaktiviteter i närnatur bland seniorer med mål att främja hälsan. I studien har tolv seniorer som deltog i träffpunkter förlagda utomhus deltagit i en semistrukturerad intervju. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att seniorerna påverkades positivt socialt, fysiskt och psykiskt på ett holistiskt sätt genom interventionen, att naturen hade en gynnsam effekt för välmående och slutligen att seniorerna hade olika förhållningssätt i pandemin. Förhållningssätten utgjordes av inre och yttre strategier där samhörighet och sysselsättning framkom som yttre strategier där träffpunkten hade en betydande roll. Implikationen är att interventioner som använder naturen som arena kan utgöra en preventiv och hälsofrämjande åtgärd för seniorer som är betydelsefull för att främja folkhälsan i en kris såsom covid-19-pandemin. / Seniors are a vulnerable group during the COVID-19 pandemic as they are at risk of suffering from serious illness or death from COVID-19. At the same time, the restrictions that have been introduced to protect against COVID-19 have implied major changes in people's everyday lives and risk affecting the mental as well as the physical health negatively. Nature has a positive effect on health in various ways and humans tend to recover more favorably in contact with nature. Nature can also be a resource for dealing with stress during a crisis. The salutogenic theory Sense of Coherence (SOC) including the aspects of comprehensibility, manageability, and meaningfulness, has been used as a theoretical framework in the study. Twelve semi-structured interviews have been carried out with seniors who participated in meeting places outdoors. The material has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. The results show that the seniors were influenced positively socially, physically, and mentally in a holistic way through the intervention. Furthermore, it emerged that nature has a beneficial effect for well-being and that different attitudes emerged in the pandemic among the seniors. The attitudes consisted of internal and external strategies where cohesion and carrying out activities emerged as external strategies where the meeting point had a significant role. The implication is that interventions using nature as an arena can constitute a preventive and health-promoting measure for seniors that is important for improving public health in a crisis such as COVID-19 pandemic.